I den här studien har jag undersökt hur par gör sina efternamnsval vid äktenskap. De alternativ som finns är att antingen ta endera partens efternamn, att ta ett nytt efternamn (namn som tidigare funnits i släkten inkluderat) eller att behålla sina respektive ogiftnamn. Jag har även undersökt hur fördelningen ser ut mellan ovanstående alternativ. Studien består av två delundersökningar, en kvantitativ och en kvalitativ. Materialet till den kvantitativa undersökningen består av 80 bröllopsannonser i UNT och materialet till den kvalitativa undersökningen består av intervjuer med 14 personer. Jag har kommit fram till att familj, ursprung och identitet spelar en mycket stor roll vid efternamnsvalet. Studien har även visat att namnets originalitet väger in. Drygt två tredjedelar av de par som väljer att ta ett gemensamt efternamn väljer det ovanligaste namnet. En klar majoritet av alla par som gifter sig väljer att ta ett gemensamt efternamn, och en övervägande del av dessa väljer då mannens efternamn som det gemensamma, vilket tyder på att namntraditionen fortfarande är stark. Studien antyder dock att detta möjligen kan vara på väg att förändras.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i en ambition att undersöka vad det kan innebära att leva i en hederskultur i Sverige under 2000-talet. Vi redogör för tidigare forskning och litteratur om heder och hederskulturer som genomförts i Sverige, och genomför en textanalys av intervjuer med unga män och kvinnor om deras erfarenheter av heder och hedersproblematik. Intervjumaterialet har kodats, tematiserats och summerats för att sedan analyseras med hjälp av teorier på mikro-, meso- och makronivå för att synliggöra hur hedersrelaterade normer och traditioner skapar förutsättningar och begränsningar för individen i dess dagliga liv. Uppsatsen visar att individer som lever i hederskulturer påverkas av den syn som finns på kvinnans sexualitet, äktenskapets centrala funktion, och de väletablerade könsroller som förekommer i hederskulturer. Uppsatsen visar även att både den enskilde och dess familjs rykte spelar en central roll i hur individer väljer att agera i för kollektivet synliga sammanhang. Olika former av begränsningar är återkommande: individer upplever att de måste ljuga och undanhålla information från familj och vänner för att förhindra att deras rykte tar skada. Främst kvinnor upplever begränsningar i förhållande till sin sexualitet, men uppsatsen visar även att homosexuella män kan uppleva en skam över sin sexualitet i förhållande till familjens heder. Intervjumaterialet synliggör även hur äktenskapet kan förstås som ett ekonomiskt system där framförallt kvinnan byts bort mot ekonomiska eller symboliska resurser.

This thesis aims to examine the Swedish regulation regarding recognition of child marriages concluded abroad, and its coherence with the European Convention on Human Rights and the EU.  Since an amendment to the Swedish law, which became effective on January 1st 2019, marriages concluded abroad by people, who at the time of their marriage were below the age of 18, will not be recognised in Sweden unless there are exceptional circumstances. If the person is still under the age of 18 when the question of recognition arises there are no exceptions to the non-recognition.  This can be seen as a continuation of a development restricting the rules of recognition of child marriages that has been shaping the legislation for the last 20 years. According to the legislative history, the new amendment to the law aims to protect the child from marriage, treat all children equally, independent of their origin, as well as make Sweden a role model in the international community regarding child marriages. These objectives can all be questioned. The two first-mentioned objectives will most likely not be fulfilled by this legislation.  The European Convention on Human Rights protects, among other rights, the right to marry, the right to not be discriminated against and the right to family life. The Swedish law leaves small room for exceptions. This makes it questionable whether Swedish regulation fulfils the demands of the proportionality principle, which is a fundamental principle of the European Convention of Human Rights.  In the EU, the rules of marriageable age differ between different countries. Most countries allow people below the age of 18 to get married with the consent of either the authorities or their parents. In the Swedish regulation there are no exceptions for EU citizens. This means that the Swedish regulation might be in conflict with the rules on free movement as well as the principle of mutual recognition.   The conclusions drawn are that on the basis of the purpose of the law as well as its coherence with Sweden’s international commitments the law regarding recognition of child marriages is questionable.

No description available.

Arbetets centrala frågeställning är varför människor i Sverige idag fortfarande väljer att gifta sig, trots att de lever i ett samhälle där samboförhållanden är så accepterade, samt vilka eventuella skillnader det finns mellan män och kvinnor i denna fråga. Frågan undersöks med hjälp av två kvalitativa metoder. Dels genom en observation av ett Internetbaserat diskussionsforum med bröllopsinriktning, och dels genom intervjuer med två par som nyligen gift sig. Undersökningarna inriktade sig på dels människornas känslor, tankar och åsikter om bröllop och äktenskap, men också hur de själva valt att utforma sitt bröllop. Resultaten av undersökningen visar att ett bröllop kan ha väldigt många funktioner samtidigt, och att brudparen utformar sitt bröllop efter vilka vinster de eftersöker. Bröllopet kan ge vinster i form av praktiska (ekonomiska/juridiska) fördelar så väl som trygghets-, sociala och känslomässiga vinster. Bröllopet kan även ses som ett feminitetsprojekt, eftersom kvinnan genom bröllopet får möjlighet att visa upp den femininitet/respektabilitet som kan ge vinster för henne, enligt Bourdieus kapitalteori. Bröllopet kan även ses som ett stort skådespel, enligt Goffmans dramaturgiska teori, där de deltagande får möjlighet att framställa sig själva på det sätt de vill uppfattas. Slutligen kan bröllopet även ses ur ett etnologiskt perspektiv, där seden är ett sätt att markera övergångar i livet och tidens gång, samt att hedra och skymfa deltagare.

Den unga franska kvinnan som idag är mest känd som Héloïse av Le Paraclet levde i Frankrike under den första halvan av 1100-talet. Pierre Abélard, en samtida framstående lärd man beskriver henne som följer: “Hon såg inte illa ut, men i fråga om beläsenhet var hon oöverträffad. Ty eftersom sådan bildning är så sällsynt hos kvinnor, vann hon en oerhörd beundran genom den och var av denna anledning redan berömd i hela riket.” De träffades i Paris där hon bodde hos sin släkting Fulbert i ett hus där även Abélard flyttade in, bland annat för att verka som hennes privatlärare. Héloïse och Abélard inledde kort därefter en passionerad kärlekshistoria och spåren av dessa två finns kvar än idag. Bland annat i form av sitt gemensamma gravmonument på Cimetière du Père-Lachaise i Paris. Historien om Héloïse och Abélard var fylld av passion och kärlek, men även av olycka vilket bidrar till att denna skildring utgör en av de mest tragiska kärlekshistorier vi känner till än idag.

This is a study about Hindu women's experiences of arranged marriages. The study is based on previous research on women’s experiences. The purpose of this paper was to analyze the underlying factors that contribute to Hindu women experiencing that their mental health is affected by arranged marriages. The purpose was also to investigate how the women felt that the new legislation regulating of the dowry system has affected them regarding their relationship with the new family. The main purpose was to identify themes in women's experiences of arranged marriages and investigate connections between these themes.   The result showed that women who live in arranged marriages are more frequently exposed to both physical and mental violence, and as a result outcome they often suffer from different kinds of mental illness. The papers result also showed that these women’s opinions about arranged marriages differ slightly depending on their life situation. For instance, whether they live in a city or on the countryside, or how conscious they are about people who have other opinions and perceptions than their own. This study also shows the importance of these women having a job outside their home, as it offers contact with people beyond their family, enables the women contribute financially to the family and in other ways affects the women’s situation positively.

Although the ideal of liberal neutrality remains common in political philosophy, some authors argue that moral judgments are indispensable in public decisions. In particular, Michael J. Sandel has proposed that the question of legalizing same-sex marriage cannot be settled without ideas about the value and purpose of marriage. In this study, the final debate in the Swedish parliament about gender-neutral marriage is analyzed in terms of members of parliament’s opinions on state neutrality. It is shown that the ideal of moral neutrality are either rejected or accepted, but in the latter case the value-neutral ideal is not sustained throughout the course of the debate. Instead, members of parliament invoke ideas about the moral value of marriage and same-sex relationships. This adds some credibility to Sandel’s opinion that important public decisions rely on conceptions on what constitutes a good life. However, the ultimate success of Sandel’s argument depends on whether state recognition of civil marriage in itself can be justified on value-neutral grounds.

In this paper the author has read and compared The Poetical Edda, and Margaret Clunies-Ross' book, Prolonged echoes: Old norse myth in medieval northern society(1998). The aim of this paper is to offer alternative interpretations to the ones Clunies-Ross has made by drawing on The Poetical Edda and other sources. Margaret Clunies-Ross' interpretations left much unaccounted for by giving one-sided analyses of love, marriage, status and family relations. She simply focused on the female as the one who gets undermined in all of these categories. Modin finds that this is a very narrow perspective of the gender dynamics in Norse mythology, especially after reading The Poetical Edda. She is not alone in her opinion. There is much evidence that contradicts Clunies-Ross' theories which the author of this paper aims to clarify by offering new perspectives on these texts. She also gives the reader examples of parts in Norse mythology that are not only interpreted differently from Clunies-Ross, but also several other authors, such as Catharina Ingelman-Sundberg, Peter Andreas Munch, John Lindow et cetera.

No description available.