<p>Syftet med denna undersökning har varit att belysa och ta del av respondenternas tankar kring arrangerade äktenskap. Metoden inkluderar en kvalitativ studie, där det valts att utgå ifrån en hermeneutisk ansats. Undersökningen innefattas i form av intervjuer med fyra unga tjejer med muslimsk bakgrund, som inte är ”svenskfödda”. Respondenterna fick svara på ett antal frågor kring deras tankar om arrangerade äktenskap, där intervjumanualen har delats in i olika kategorier. Svaren som erhölls har granskats och därefter analyserats utifrån tidigare forskning som berör det aktuella ämnet. Intervjupersonerna kan beskrivas genom att de upplever arrangerade äktenskap som något naturligt, då de gärna vill att familjen kan ge råd och vägleda, dock så framgår det av samtliga tjejer att det ska ske utifrån deras samtycke.</p><p>Det väsentliga för respondenterna är kärleken och en ömsesidighet mellan två individer.</p><p>Dessa tjejer lever ett bra liv i Sverige, men de kan ändå se en del utmaningar då generationskonflikter kan förekomma inom familjen. Mycket väl är de medvetna om att deras föräldrar levt ett annorlunda liv med ett annat levnadssätt i ursprungslandet.</p><p>Resultatet beskriver att äktenskapet och dess innebörd ses som något angeläget mellan två parter. Utifrån detta så visar det sig även att respondenterna anser att de själva kan påverka sina framtidsplaner.</p>

<p>The aim of this study is to examine marriage as something both desirable and normal in three popular novels from the 1860s about marriage: Rosa Carlén’s Agnes Tell: en äktenskapshistoria (1860), Marie Sophie Schwartz’s Alma eller De moderna äktenskapen (1860) and Sara Pfeiffer’s Aurora Trampe (1867). Using a theoretical perspective from Michel Foucault and Judith Butler, I have analysed the novels as being producers of, and resistance against, norms.</p><p>The good marriage is partly depicted as a utopian vision in the novels, which therefore functions as fantasies for the readers. But it is also depicted as a realistic possibility. Though difficult to achieve, the main characters reach the goal through individual improvement towards correct behaviour.</p><p>The question for the main characters is not whether they are going to marry or not, but how to make their marriages good ones. Other options than marriage are ignored or described as faulty. At the same time, alternatives and resistance to the description of the good marriage and the roles of husband and wife are shown through distortions and discords. This can reveal the good marriage as a constructed ideal. Failure to conform to the expected roles and people standing outside the marital discourse, are ridiculed and described as deviant; but the mere existence of these failures makes the ideal seem less natural.</p>

The aim of this study is to examine marriage as something both desirable and normal in three popular novels from the 1860s about marriage: Rosa Carlén’s Agnes Tell: en äktenskapshistoria (1860), Marie Sophie Schwartz’s Alma eller De moderna äktenskapen (1860) and Sara Pfeiffer’s Aurora Trampe (1867). Using a theoretical perspective from Michel Foucault and Judith Butler, I have analysed the novels as being producers of, and resistance against, norms. The good marriage is partly depicted as a utopian vision in the novels, which therefore functions as fantasies for the readers. But it is also depicted as a realistic possibility. Though difficult to achieve, the main characters reach the goal through individual improvement towards correct behaviour. The question for the main characters is not whether they are going to marry or not, but how to make their marriages good ones. Other options than marriage are ignored or described as faulty. At the same time, alternatives and resistance to the description of the good marriage and the roles of husband and wife are shown through distortions and discords. This can reveal the good marriage as a constructed ideal. Failure to conform to the expected roles and people standing outside the marital discourse, are ridiculed and described as deviant; but the mere existence of these failures makes the ideal seem less natural.

Studien syftar till att undersöka attityderna kring polygyni bland unga ogifta män i Gambia. Kvalitativa enskilda intervjuer har utförts på män i landets stadsområden, och svaren har sedan analyserats utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Resultatet påvisar att polygyni har många negativa aspekter och inte alltid är frivilligt, ens för männen. Det indikerar även att traditionen håller på att avta i landets urbana delar. Attityderna förändras och polygyni anses, av många, vara ett problem mer än ett privilegium. Studien är relevant för socialarbetare och andra yrkesgrupper som arbetar med människor, speciellt de som arbetar internationellt i länder där liknande familjestrukturer är vanliga.

Syftet med denna undersökning har varit att belysa och ta del av respondenternas tankar kring arrangerade äktenskap. Metoden inkluderar en kvalitativ studie, där det valts att utgå ifrån en hermeneutisk ansats. Undersökningen innefattas i form av intervjuer med fyra unga tjejer med muslimsk bakgrund, som inte är ”svenskfödda”. Respondenterna fick svara på ett antal frågor kring deras tankar om arrangerade äktenskap, där intervjumanualen har delats in i olika kategorier. Svaren som erhölls har granskats och därefter analyserats utifrån tidigare forskning som berör det aktuella ämnet. Intervjupersonerna kan beskrivas genom att de upplever arrangerade äktenskap som något naturligt, då de gärna vill att familjen kan ge råd och vägleda, dock så framgår det av samtliga tjejer att det ska ske utifrån deras samtycke. Det väsentliga för respondenterna är kärleken och en ömsesidighet mellan två individer. Dessa tjejer lever ett bra liv i Sverige, men de kan ändå se en del utmaningar då generationskonflikter kan förekomma inom familjen. Mycket väl är de medvetna om att deras föräldrar levt ett annorlunda liv med ett annat levnadssätt i ursprungslandet. Resultatet beskriver att äktenskapet och dess innebörd ses som något angeläget mellan två parter. Utifrån detta så visar det sig även att respondenterna anser att de själva kan påverka sina framtidsplaner.

The Swedish government ratified on May 1 2009 an amendment of marital law, resulting in same-sex marriage becoming legalized. With the rights of the Christian Swedish state church to officiate weddings originating from the same law, the church was thereby faced with two options: Either officially include same-sex couples in the Christian concept of holy matrimony and keep the right to officiate weddings; or give up the right to officiate weddings altogether. An official decision to accept the terms was reached on October 22 2009, but not without being preceded by an agitated medial debate.This research attempts to analyze the arguments of the debate in three stages: In the first stage the arguments are categorized according to their respective ideological standpoint. In the second stage these categories are examined from post-modern, social constructivist and socialization theory perspectives. Based on this, the third stage sees the arguments analyzed from a viewpoint based in the Copenhagen school concept of securization.The research concludes that the debate does not only simply feature two sides with differences of opinion; but rather that the arguments of the two opposing sides are founded in a common view of the other side as a fundamental threat to ones conception of a sound society.

In the past, the meaning of marriage has been an agreement between two people to live together and have children in a legitimate manner. The marriage was not just to form a couple; it was also to merge two families together. From the early 1900s until today the allegation of marriage and its influence got a significant change compared to early societies which have aroused my interest to perform this into a research paper. My study is focused on marriage and social changes during the 1900s. Thoughts that arise now is that why there was a remarkable change in the marriage rate during the 1900s and whether there were any social changes had to do something with it. The investigation is based primarily on the statistical calculation that shows that the marriage rate during the 1900s got a remarkable change and behind this change lies among others the provision of welfare state and women's emancipation. The paper analyzes the changes that occurred during the 1900s marriage rates and the social changes that occurred at the same period and are associated with the changing of family patterns during the 1900s.

I Samkönade äktenskaps vara eller icke vara inom Svenska kyrkan utförs en argumentationsanalys, baserad på hermeneutiks metod och kvalitativ textanalys, av debattartiklar som behandlat frågan som Svenska kyrkan ska behålla vigselrätten efter att svenska staten har gjort äktenskapsbalken könsneutral. Alla undersökta debattartiklar är publicerade mellan 2008-12-11 och 2009-10-31 i Kyrkans tidning och Dagens Nyheter. I resultatanalysen framgår det att både ja- och nej-sidan använder sig av ungefär samma typer av argument men med olika vinklingar och tolkningar. Nej-sidan använder sig dock mer av ett toleransperspektiv än ja-sidan. I ja-sidans argumenterande kan man hitta en underliggande normkritik av heteronormativiteten.

The purpose of this thesis is to present a number of examples of how the debate concerning same-sex marriages in Sweden was conducted in religious media between the year of 2005 and May 1st 2009. I intend to examine if and how these debate articles can be descibes as examples of religion taking part in the public sphere according to José Casanovas theory of deprivitization and public religion (1994) and Jürgen Habermas theory of religion in the public sphere (1964, 1989, 2006, 2008). I will apply the theories to the material by using four criteria for public religion, based on Casanovas and Habermas two theories, designed by Marta Axner. I also intend to compare the arguments used in the material to the arguments found in Marta Axners dissertation Public Religions in Swedish Media (2013). To identify these arguments a textanalysis containing seven argumentschemes, designed by Gunnar Björnsson (1994), is applied. The analysis presents that arguments of authority often recurs, mainly in reference to the Bible, God or Jesus Christ. Arguments of rule and consequence are also frequently used. In relation to the criteria for public religion it is not possible to present a definitive answer, instead it is of greater value to discuss whether there is a possibility that Casanova and Habermas would differ in determining whether the material can be described as public religion or not. The conclusion is therefore that more discussion and research are needed to deplete this field of study.

No description available.