Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för om, och i så fall hur, någravuxna skilsmässobarn upplevde att föräldrarnas skilsmässa har påverkat dem tanke-, känsloochbeteendemässigt. Studien baserades på följande frågeställningar: Vilken inställning hardessa vuxna skilsmässobarn haft till att själva ingå äktenskap och/eller bilda familj och skaffabarn? Vilken inställning har dessa vuxna skilsmässobarn haft till företeelsen skilsmässa? Ivilken utsträckning har dessa vuxna skilsmässobarn upplevt nära relationer och tillit till andramänniskor? Hur har dessa vuxna skilsmässobarn upplevt kortare perioder separerade från näraanknytningspersoner? Vilken erfarenhet har dessa vuxna skilsmässobarn av förebilder ochsubstitut? Metodologiskt användes en semistrukturerad intervjumetod, och urvalet bestod avtvå män och tre kvinnor. Intervjuerna pågick i cirka 45 minuter och behandlade följandeteman: ”äktenskap/skilsmässa”, ”bilda familj/skaffa barn”, ”nära relationer/tillit”,”separationssvårigheter” samt ”förebilder/substitut”. Resultatet visade att samtligaintervjupersoner, på ett eller annat sätt, och i större eller mindre utsträckning, upplevde attskilsmässan mellan föräldrarna har haft en negativ påverkan på dem. Bland annat visade detsig att flera var negativt inställda till att själva ingå äktenskap och rädda för att skaffa barn.Majoriteten av dem uppgav även bristande tillit till det motsatta könet, separationssvårigheterfrån nära anknytningspersoner, behov av förebilder samt ett stort behov av förståelse försituationen kring föräldrarnas skilsmässa. Diskussionen berörde äktenskap och barn, kärlekoch tillit, förebilder och substitut samt ålderns betydelse och vikten av förståelse. / The purpose of this study was to achieve a deeper understanding of if, and in that case how,some adult children of divorce experienced that their parents’ divorce has made an impact inthought, feelings and behavior. The study was based on the following questions: What attitudehave these adult children of divorce had towards marrying and/or forming families and gettingchildren of their own? What attitude have these adult children of divorce had towardsdivorce? To what extent have these adult children of divorce experienced close relationshipsand trust towards others? How have these adult children of divorce experienced beingseparated from their near and dear for short periods of time? What experience do these adultchildren of divorce have from role models and substitutes? Methodologically a semistructuredinterview method was used, and the sample was constituted by two male and threefemale subjects. The interviews lasted for about 45 minutes each and dealt with the followingthemes: “marriage/divorce”, “forming a family/getting children”, “close relationships/trust”,“separation difficulties” and “role models/substitutes”. The result of the study showed that allinterviewees, in one way or the other, and more or less, experienced that their parents’ divorcehas had a negative impact on them. Among other things it was shown that severalinterviewees had a negative attitude towards marrying and were afraid of getting children oftheir own. The majority of them also stated a lack of trust towards the opposite sex, separationdifficulties, a need for role models, and a need for understanding the circumstancesconcerning the divorce. The discussion treated marriage and children, love and trust, rolemodels and substitutes, and finally the matter of age and the importance of understanding.

Diss., Stockholm : Handelshögsk. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

This thesis has investigated the effect of political influence, religious denomination, and level of equality regarding same-sex marriage legislation among the 28 member states of the European Union (EU). Furthermore, prior research has been related to the topics: same-sex marriage cases within the EU court, religious influence on approval of homosexuality, Conservative, Liberal, and Social democratic ideas regarding same-sex marriage and research about Feminism and equality. It has used a quantitative, comparative, and causal analysis to test the six hypotheses by using Cox Regression. The thesis has concluded that religious influence had a negativeeffect on the same-sex marriage legislation, disregarding denomination, and the level of social cohesion and equality had a positive effect on the legislation. Additionally, the result has shown that among the member states of the EU, the phenomenon of same-sex marriage was not a politically polarised, but that there were rather possible other variables not included in the analysis that could explain why half of the member states have legislated same-sex marriage. However, the predicted hazard rate of no legislation has increased and if the trend would continue there could possibly be a consensus among the members of the EU in the future.

Denna studie undersöker hur den hållbara kärleksrelationen i det senmoderna samhället ser ut. Hållbar kärlek är ett fascinerande fenomen under senmoderniteten som generellt präglas av individualisering med utbredd relationell rörlighet. Trots att detta har resulterat i mer flyktiga och instabila relationer är människans önskan att leva i en hållbar kärleksrelation stark. Det gör det intressant att i denna studie undersöka det karaktäristiska för en senmodern, hållbar kärleksrelation. Studien lutar sig på ett teoretiskt och begreppsligt ramverk uppbyggt kring Anthony Giddens tankar om senmoderniteten och dess rena förhållande samt Ulrich Beck och Elisabeth Beck-Gernsheim teori om kärleken som vår sekulära religion. Dialogiska intervjuer genomfördes med fem par enligt en hermeneutisk metodansats som varit gifta i minst 25 år. Studiens resultat presenterar en huvudtolkning som lyfter fram att hållbar kärlek är möjlig under senmoderna villkor då paret litar på kärleken men ändå inte tar den för given. Detta innebär förtröstan att kärleken kommer att bestå genom livets lopp men utan att förutsätta att det sker utan engagemang och omsorg eller att relationen behöver uppfylla en idealbild för att fungera. Jag menar att det är den bärande relationen som är förutsättningen för hållbar kärlek under senmoderniteten.

Denna genusvetenskapliga uppsats syftar till att undersöka hur kvinnor som har barn representeras i populärkulturella dramaserier. Genom ett postfeministiskt perspektiv analyseras serierna i en kvalitativ tolkningsanalys. Resultatet redovisas sedan med inspiration från Erving Goffmans teori om vardagsdramatik, utifrån vilka inramningar kvinnorna befinner sig i och hur de framträder. Karaktärernas äktenskap, moderskap samt åldrande är av stor betydelse i analysen av kvinnlig representation. Slutligen presenteras vilka olika kategorier från Rosalind Gills teori om postfeministisk medvetenhet som kan utläsas i serierna. Resultatet visar att representationen av kvinnorna i serierna är övergripande likt den rådande idealbilden av kvinnan och att femininiteten kan anses vara en till stor del kroppslig egenskap. Resultatet visar också att representation av moderskap framställs kräva olika mycket engagemang och omtanke beroende på om kvinnorna är hemmafruar eller karriärkvinnor.

Syftetmed denna studie äratt studerade subjektiva tankarna kring äktenskap,skilsmässasamt påverkningsgraden av föräldrarnas skilsmässa hos vuxna skilsmässobarn. Det utfördes sex kvalitativa intervjuer med fyra kvinnor och tremän,i åldrarna 18-26 somallavar bosatta i Stockholm. Studien visadeatt vuxna skilsmässobarn har en relativ positiv inställningtill äktenskap men att de har en rädsla för att deras framtida äktenskap skall resulterasmedskilsmässa likföräldrarnasäktenskap.Den främsta orsaken till föräldrarnas skilsmässa berodde på att pappanantigenvar otrogen eller ansvarslös, dettahar påverkat skilsmässobarnens relation till pappan. Efter skilsmässan har relationen mellan vuxna skilsmässobarnenoch den ena föräldern blivit allt starkare då skilsmässobarnet skapar en nära relation till föräldern för att ersätta och fylla den lucka som saknas i form av avsaknad av den andra föräldern. Föräldrarnas skilsmässa har påverkat vuxna skilsmässobarnen genom att de själva sätter krav på sina egna framtida relationer och partners.En summering av studien påvisar att majoriteten av respondenterna upplever att de har fått en starkare relation till ena förälderns och inte den andra. Vilket beror på den andra förälderninte längre har en viktig roll i familjen så som tidigare och kan därmed inte påverka relationerna som innan.

Sverige var under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal ett land i förändring. Luleå var under denna period inte något undantag och genomgick en förändring från jordbrukssamhälle till industriell tätort. Under samma tid ökade antalet barn födda utom äktenskapet i Sverige. I ett försök att underlätta den ofta svåra situation ogifta mödrar och deras barn tvingades leva i klubbades den 11 juni 1917 lag om barn utom äktenskap. En lag vars intention var att stabilisera ogifta mödrars och utomäktenskapliga barns ekonomiska förutsättningar. Lagen var ett första steg mot ett samhälle där fäder tog ansvar för sina utomäktenskapliga barn. Målet med denna uppsats har varit att studera om lag om barn utom äktenskap påverkade ogifta mödrar och deras barn i Luleå. Statistiken från Luleå har även ställts mot statistik från Jokkmokk i syfte att jämföra skillnader i antalet utomäktenskapliga födslar på en större norrbottnisk ort mot en mindre. Studien har visat att fastställda utomäktenskapliga faderskap efter lagens införande gick från mestadels okända till erkända. Uppsatsen har också påvisat att majoriteten av ogifta mödrar hörde till samhällets underklass. Vid en jämförelse mellan andelen utomäktenskapliga födslar i Luleå och Jokkmokk framkom att en större andel utomäktenskapliga barn fötts i Jokkmokk. Studiens huvudsakliga källmaterial har varit födelse- och dopböcker från Luleå domkyrkoförsamling.

Inom den svenska familjerätten finns ett antal förfogandeinskränkningar till följd av äktenskap, vilka kan hindra en make från att självmant ta beslut rådande egendom. Däribland finns ett hinder att överlåta fast och lös egendom utan den andra makens samtycke. I denna kandidatuppsats undersöks och utreds omfattningen av en fastighetsmäklares kontrollplikt av makesamtycke vid överlåtelse av fast och lös egendom, i de fall äktenskapet ingåtts utanför Sveriges gränser men inom den Europeiska unionen. Eftersom frågeställningen har en juridisk synvinkel tillämpas en rättsvetenskaplig metod, vilken grundar sig i rättskälleläran. Utifrån rättskällorna går det att konstatera att vetskapen om omfattningen av en fastighetsmäklares kontrollplikt av makesamtycke i de fall äktenskap ingåtts utomlands är begränsad. Inför framtida forskning föreslås att vidare utredning genomförs samt att denna synvinkel tas i beaktning vid en omarbetning av nuvarande fastighetsmäklarlag. / There are certain rules in the Swedish family law regarding spousal restrictions in the right of disposition over existing property. There are a few, but complicated, restrictions about how spouses may take their own decisions regarding their assets. In Sweden, a spouse is not allowed to sell property without a spousal consent. The aim through this bachelor thesis is to explore the scope of a real estate agent’s obligation to control a spouse’s consent during the transfer of residential real estate and private housing cooperatives when the spouses have entered marriage outside of Sweden, but within the European union. The thesis applies a legal method for the ability to answer our chosen problem statement. Based on the sources of law, it is possible to state that the knowledge of how extensive a real estate agent’s duty to control a spouse’s consent, in the event of a foreign marriage, is limited. Prior to future research, it is proposed that further investigation within this subject should be accomplished and that this point of view should be taken into consideration when reworking the current fastighetsmäklarlag in Sweden.

Uppsatsens syfte har varit att ta reda på om mandéernas religionsidentitet förändrats och påverkats efter flytten från sitt hemland till ett annat land som Sverige. Alltså hur det förändras och påverkas efter att man anpassat sig till den svenska kulturen. Detta tas reda på genom ett religionsvetenskapligt resonemang om vad en flytt till en annan miljö kan medföra för de religiöst utövande. Syftet har även varit att ta reda på hur mandéerna förhåller sig till högtiderna och dess riter här i Sverige samt om det finns några skillnader eller likheter mellan att utöva riterna här i Sverige jämfört med hur de praktiserades i deras hemland. Detta tas reda på genom en kort redogörelse av de mandeiska ritualerna och genom muntliga intervjuer med fem mandéer, varav en av dem är en mandeisk präst. Sen har jag även haft som syfte att ta reda på om män och kvinnor inom mandeismen är jämlika i några frågor. Därför har de muntliga intervjuerna och ett genusperspektiv i denna uppsats varit relevant för att ta reda på detta syfte. Som resultat av detta arbete har det visat sig att alla mina informanters religionsidentitet har förändrats på ett eller annat sätt och i större och mindre utsträckning än andra. Resultatet av om det finns några likheter eller skillnader mellan att utöva ritualerna i hemlandet och här i Sverige har visat på att det finns likheter men skillnaderna är större. Likheterna är att de centrala riterna som är dopet och äktenskapet utförs på samma sätt här i Sverige som i hemlandet. Men de utförs inte när som helst beroende på att klimatet i Sverige inte tillåter att döpas eller gifta sig när som helst under året. Resultatet var även att alla informanterna, både kvinnorna och männen, tyckte att inom mandeismen är man jämlik i teorin men att detta inte utövas i praktiken.

Syftet med vårt arbete var att undersöka varför och på vilket sätt flickor som leverunder patriarkala och hederstänkande familjeförhållanden är utsatta. Vi ville tareda på vilka sätt hederskulturen konkret kommer till utryck samt hur denna kulturpåverkar flickors frihet. De frågor vi vill ha svar på är:- Vilka sociala mekanismer ligger bakom förtrycket av flickor i patriarkalafamiljer?- Vilka uttryck kan hederskulturen ta sig?- Varför befinner sig flickor i patriarkala familjer i en utsatt situation?Vissa familjer präglas av sitt ursprung i traditionella patriarkala system och leveräven i Sverige ett liv efter traditioner och normer som stödjer hedersförtryck. Delever efter ett kollektivistiskt och gruppcentrerat system där gruppen kommer föreindividen. Manligt har företräde framför kvinnligt och likaså ålder medför respekt.Om en gruppmedlem bryter mot reglerna skadas kollektivets heder. Då kansläkten straffa vederbörande för att återupprätta hedern. Anledningen till att tjejerär utsatta, är att familjens heder på många sätt är avhängig flickans sexualitet,sexuella beteende och hennes kyskhet. Hedersförtryck har sin grund i kultur ochkan förstärkas av faktorer såsom segregation och religion. För att hjälpa flickorsom befinner sig i en problematisk situation, bör det satsas på strukturellaåtgärder. Från samhällets sida bör man arbeta förebyggande med attitydförändringoch utbildning. Diskussion kring jämställdhet, demokrati och mänskligarättigheter är insatser som vi efterlyser. Det är viktigt med samverkan mellan olikamyndigheter för att kunna hjälpa flickor som lever under hedersförtryck. / An honourable man and awoman of honour - About the life in honour focused families