Syftet med vårt arbete var att undersöka varför och på vilket sätt flickor som leverunder patriarkala och hederstänkande familjeförhållanden är utsatta. Vi ville tareda på vilka sätt hederskulturen konkret kommer till utryck samt hur denna kulturpåverkar flickors frihet. De frågor vi vill ha svar på är:- Vilka sociala mekanismer ligger bakom förtrycket av flickor i patriarkalafamiljer?- Vilka uttryck kan hederskulturen ta sig?- Varför befinner sig flickor i patriarkala familjer i en utsatt situation?Vissa familjer präglas av sitt ursprung i traditionella patriarkala system och leveräven i Sverige ett liv efter traditioner och normer som stödjer hedersförtryck. Delever efter ett kollektivistiskt och gruppcentrerat system där gruppen kommer föreindividen. Manligt har företräde framför kvinnligt och likaså ålder medför respekt.Om en gruppmedlem bryter mot reglerna skadas kollektivets heder. Då kansläkten straffa vederbörande för att återupprätta hedern. Anledningen till att tjejerär utsatta, är att familjens heder på många sätt är avhängig flickans sexualitet,sexuella beteende och hennes kyskhet. Hedersförtryck har sin grund i kultur ochkan förstärkas av faktorer såsom segregation och religion. För att hjälpa flickorsom befinner sig i en problematisk situation, bör det satsas på strukturellaåtgärder. Från samhällets sida bör man arbeta förebyggande med attitydförändringoch utbildning. Diskussion kring jämställdhet, demokrati och mänskligarättigheter är insatser som vi efterlyser. Det är viktigt med samverkan mellan olikamyndigheter för att kunna hjälpa flickor som lever under hedersförtryck. / An honourable man and awoman of honour - About the life in honour focused families

The purpose of this study has been to explore definitions of violence performed in the name of honor, and the conditions under which the phenomenon occurs and is upheld. Furthermore, the study aimed at exploring how the Swedish expression for violence in the name of honor, “hedersrelaterat våld”, is used within the Swedish media. To achieve these purposes, previous research in this matter was reviewed, as well as an analysis by means of categorizing the content of news articles from two Swedish daily newspapers. Previous research has showed that this type of violence occurs foremost within cultures upholding patriarchal structures and traditions, and women’s (non-)sexuality is looked upon as being of an utmost importance for the family’s honor. The analysis of the news articles was performed from a theoretical perspective of Foucault and discourse analysis, together with previous studies on the role of media and journalism. The analysis showed a variety of contextual applications of the expression. Contexts and manners then formed the basis of the categorization, for example “Inquiries about effort” and “Exposure and victimization”. The findings were then discussed from a social construction perspective. This demonstrated that the experience of truth and reality in journalistic writing, as well as ones culture and traditions, may have a significant part in the occurrence of violence in the name of honor.

The aim of this study has been to highlight the situation for young men within the context of honour. The aim has also been to highlight the restrictions of young men within the context of honour, and how they rebel against those demands. The study was based on a qualitative research method and carried out in Sweden. The results have been analyzed using the hermeneutic perspective. The results showed that the situation for young men within the context of honour is often manifested by controlling their sisters and the expectation that the young men support their families in the future by marring a woman who has been approved by the collective. The young men are restricted because they are not free to dispose of their spare time themselves, cannot choose their future partner or socialize with people from other cultures. The young men can rebel against these restrictions by negotiating with those in authority within the family, by gaining support within or outside the context or by breaking away from it. The conclusion of the study was that by highlighting the situation for young men within the context of honour you gain understanding for the context as a whole.

Följande frågor driver denna studie framåt. Hur upplever invandrarkvinnor det svenska samhällets krav på egen försörjning i förhållande till deras förutsättningar gällande familjens förväntningar på dem själva? Hur balanserar de samhällets förväntningar kring egen försörjning i förhållande till familjens förväntningar på sig själva inom familjen?   Den svenska arbetsmarknaden kan vara svår att integrera sig på för alla, inte minst för invandrare som inte behärskar språket. Därtill är det ännu svårare för en kvinna som lever i en patriarkal familjestruktur att ta sig ut på arbetsmarknaden, eftersom en sådan struktur bygger på att mannen styr i familjen och att männen därför står högre i rang än kvinnorna. Detta innebär att kvinnorna alltid måste fråga mannen först innan de tar sig för något, vad det än handlar om. En sådan struktur är enligt enförsörjarmodellen och det är mannen som arbetar, kvinnan ska vara hemma och ta hand om barn och hushåll. I ett nytt samhälle där tvåförsörjarmodellen styr blir det därför en stor vändning när kvinnan plötsligt ges möjlighet att arbeta.   Studien lägger fram, genom kvalitativa intervjuer, hur sju kvinnor flydde till Sverige från Kosovo på 90-talet och deras upplevelser av möjligheter till integration på den svenska arbetsmarknaden i förhållande till deras familjetradition. Resultatet visar att de invandrade kvinnorna vill jobba men att de stöter på hinder i form av familjens traditioner och deras upplevelse av omgivningens förväntningar. Kvinnorna känner sig väl bemötta av myndigheter, men upplever att de inte får den hjälp de egentligen är i behov av med tanke på deras familjetraditioner. Detta i sin tur gör det svårt för dem att balansera samhällets förväntningar kring egen försörjning i förhållande till familjens förväntningar på sig själva. / Following questions drive this study forward. How do immigrant women experience the Swedish society’s demands for self-sufficiency in relation to their requirements regarding the family's expectations of themselves? How do they balance the society’s expectations of self-sufficiency in relation to their family’s expectations on themselves within the family? The Swedish labor market can be hard to be integrated in for anyone, not at least for immigrants who do not master the language. In addition, it is even harder for a woman who lives in a patriarchal family structure to establish herself on the labor market, because such structures are based on the man ruling the family and that the men therefore have higher rank than the women. This means that the women always have to ask for their husbands’ permission before they do anything, no matter what it is. In such a structure only one supply for the family and the man works while the woman stays at home and takes care of the children and the household. Therefore, in a new society where both men and women supply for the family, it makes a large change when the woman suddenly is given the opportunity to work. This study presents, through qualitative interviews, how seven women fled to Sweden from Kosovo in the 90s and their experiences of opportunities for integration in the Swedish labor market in relation to their family tradition. The result shows that the immigrated women want to work but that they meet obstacles in terms of family traditions and their experiences of the expectations from the surroundings. The women feel that they are well received by the authorities, but they experience that they do not get the help that they truly need, considering their family traditions. This, in turn, makes it harder for them to balance society’s expectations concerning their own provision in relation to the family’s expectations on themselves.