Syftet med föreliggande undersökning är att ta reda påvilket utrymme det finns för undervisning om mandeism inom ramen för svensk religionskunskapsundervisning samt att ta reda på hur några mandeiska ungdomar upplever religionskunskapsämnet. Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvalitativansats som består av 7elevintervjuer och 2 lärarintervjuer. Undersökningen visar att mandeism inte tas upp på religionskunskapsundervisningen och att vissa elever tycker att detta är jobbigt. Vidare har det visat sig att en del elever upplever ett utanförskap eftersom den mandeiska religionen aldrig tas upp i undervisningen. Resultatet har även visat att lärarna menar att de inte har möjlighet att undervisa om mandeism eftersom det inte finns med i det centrala innehållet för årskurs 7–9. Även om mandeismen inte nämns i det centrala innehållet i läroplanen menar jag dock att det finns möjligheter för undervisning om mandeism då syftet med religionskunskapsämnet är att elever ska få möjlighet att utveckla kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen.

Uppsatsens syfte har varit att ta reda på om mandéernas religionsidentitet förändrats och påverkats efter flytten från sitt hemland till ett annat land som Sverige. Alltså hur det förändras och påverkas efter att man anpassat sig till den svenska kulturen. Detta tas reda på genom ett religionsvetenskapligt resonemang om vad en flytt till en annan miljö kan medföra för de religiöst utövande. Syftet har även varit att ta reda på hur mandéerna förhåller sig till högtiderna och dess riter här i Sverige samt om det finns några skillnader eller likheter mellan att utöva riterna här i Sverige jämfört med hur de praktiserades i deras hemland. Detta tas reda på genom en kort redogörelse av de mandeiska ritualerna och genom muntliga intervjuer med fem mandéer, varav en av dem är en mandeisk präst. Sen har jag även haft som syfte att ta reda på om män och kvinnor inom mandeismen är jämlika i några frågor. Därför har de muntliga intervjuerna och ett genusperspektiv i denna uppsats varit relevant för att ta reda på detta syfte. Som resultat av detta arbete har det visat sig att alla mina informanters religionsidentitet har förändrats på ett eller annat sätt och i större och mindre utsträckning än andra. Resultatet av om det finns några likheter eller skillnader mellan att utöva ritualerna i hemlandet och här i Sverige har visat på att det finns likheter men skillnaderna är större. Likheterna är att de centrala riterna som är dopet och äktenskapet utförs på samma sätt här i Sverige som i hemlandet. Men de utförs inte när som helst beroende på att klimatet i Sverige inte tillåter att döpas eller gifta sig när som helst under året. Resultatet var även att alla informanterna, både kvinnorna och männen, tyckte att inom mandeismen är man jämlik i teorin men att detta inte utövas i praktiken.

From being an exotic small religion that has existed at a fading presence in southern Iraq and Iran mandeism has moved to the West and Sweden. As more and more Mandaeans encounter a new culture and a new society in Sweden it affects not only them as individuals but also their religion mandeism. In this essay, I have begun to examine how Mandaeans think about their identity and religion. I have taken my starting point in a broad theoretical discussion of identity, religion and secularisation. Mandeism is a gnostic religion that probably has its roots in today’s Israel / Palestine and sees John the Baptist as the last prophet. Baptism is the Mandaeans most important ritual and Mandaeans also have several sacred writings, in which the Ginza is considered the one that has most authority. The clergy is important for the performance of rituals and communication of religious knowledge, today there are only about thirty priests left in the global community and these are spread from Sweden to Australia. Among the Mandaeans who answered my questions, the most are relatively secular, only a few see themselves as religious. But they all feel that their Mandaean identity is important, baptism, ceremonies, family, and the Mandaean community is important as factors to keep their Mandaean identity alive. Several Mandaeans in Sweden are experiencing a difficulty to practice their religion in a traditional way due to the cold climate that makes it difficult to perform baptism, the lack of priests and mandi (temple there baptisms can be performed). These factors along with the meeting with a secular Western society and that it has gone from being a relatively geographically cohesive group to be scattered all over the world have led to increased secularisation. This has led to a debate within the Mandaean community how to meet the new situation, such as how to relate to the Mandaeans who marries non-Mandaeans, which previously had not been accepted and is very rare even today. / Från att ha varit en exotisk liten religion som har fört en tynande närvaro i södra Irak och Iran har mandeismen flyttat till västvärlden och däribland Sverige. När allt fler mandéer möter en ny kultur och ett nytt samhälle i Sverige påverkar det inte bara dem som individer utan även religionen mandeism. I denna uppsats har jag påbörjat att undersöka hur mandéer ser på sin identitet och religion. Jag har tagit min utgångspunkt i en bred teoretisk diskussion om identitet, religion och sekualisering. Mandeismen är en gnostisk religion som troligtvis har sina rötter i dagens Israel/Palestina och ser Johannes döparen som den sista profeten. Dopet är mandeismens viktigaste ritual och man har flera heliga skrifter, där Ginza anses vara den som har tyngst auktoritet. Prästerskapet är viktigt för utförandet av ritualer och förmedling av de religiösa kunskaperna, idag finns det bara ett trettiotal präster kvar inom mandeismen i världen och dessa är utspridda från Sverige till Australien. Bland de mandéer som har svarat på mina frågor är de flesta relativt sekulära, ett par ser sig som religiösa. Men samtliga tycker att deras mandeiska identitet är viktig, man ser dopet, högtider, familjen och den mandeiska gemenskapen som viktiga faktorer för att hålla sin mandeiska identitet levande. Flera mandéer i Sverige upplever en svårighet att utöva sin religion på ett traditionellt sätt pga ett kallt klimat som försvårar dop, avsaknad av präster och mandi (tempel där dop kan utföras). Dessa faktorer tillsammans med mötet med en sekulär västvärld och att man har gått från att vara en relativt geografiskt sammanhållen grupp till att vara utspridd över hela världen har lett till en ökad sekularisering. Detta har lett till en diskussion inom mandeismen hur man ska möta den nya situationen, tex hur man ska se på mandéer som gifter sig med ickemandéer, något som tidigare inte har varit accepterat och är mycket ovanligt.

Från att ha varit en exotisk liten religion som har fört en tynande närvaro i södra Irak och Iran har mandeismen flyttat till västvärlden och däribland Sverige. När allt fler mandéer möter en ny kultur och ett nytt samhälle i Sverige påverkar det inte bara dem som individer utan även religionen mandeism. I denna uppsats har jag påbörjat att undersöka hur mandéer ser på sin identitet och religion. Jag har tagit min utgångspunkt i en bred teoretisk diskussion om identitet, religion och sekualisering. Mandeismen är en gnostisk religion som troligtvis har sina rötter i dagens Israel/Palestina och ser Johannes döparen som den sista profeten. Dopet är mandeismens viktigaste ritual och man har flera heliga skrifter, där Ginza anses vara den som har tyngst auktoritet. Prästerskapet är viktigt för utförandet av ritualer och förmedling av de religiösa kunskaperna, idag finns det bara ett trettiotal präster kvar inom mandeismen i världen och dessa är utspridda från Sverige till Australien. Bland de mandéer som har svarat på mina frågor är de flesta relativt sekulära, ett par ser sig som religiösa. Men samtliga tycker att deras mandeiska identitet är viktig, man ser dopet, högtider, familjen och den mandeiska gemenskapen som viktiga faktorer för att hålla sin mandeiska identitet levande. Flera mandéer i Sverige upplever en svårighet att utöva sin religion på ett traditionellt sätt pga ett kallt klimat som försvårar dop, avsaknad av präster och mandi (tempel där dop kan utföras). Dessa faktorer tillsammans med mötet med en sekulär västvärld och att man har gått från att vara en relativt geografiskt sammanhållen grupp till att vara utspridd över hela världen har lett till en ökad sekularisering. Detta har lett till en diskussion inom mandeismen hur man ska möta den nya situationen, tex hur man ska se på mandéer som gifter sig med ickemandéer, något som tidigare inte har varit accepterat och är mycket ovanligt. / From being an exotic small religion that has existed at a fading presence in southern Iraq and Iran mandeism has moved to the West and Sweden. As more and more Mandaeans encounter a new culture and a new society in Sweden it affects not only them as individuals but also their religion mandeism. In this essay, I have begun to examine how Mandaeans think about their identity and religion. I have taken my starting point in a broad theoretical discussion of identity, religion and secularisation. Mandeism is a gnostic religion that probably has its roots in today’s Israel / Palestine and sees John the Baptist as the last prophet. Baptism is the Mandaeans most important ritual and Mandaeans also have several sacred writings, in which the Ginza is considered the one that has most authority. The clergy is important for the performance of rituals and communication of religious knowledge, today there are only about thirty priests left in the global community and these are spread from Sweden to Australia. Among the Mandaeans who answered my questions, the most are relatively secular, only a few see themselves as religious. But they all feel that their Mandaean identity is important, baptism, ceremonies, family, and the Mandaean community is important as factors to keep their Mandaean identity alive. Several Mandaeans in Sweden is experiencing a difficulty to practice their religion in a traditional way due to the cold climate that makes it difficult to perform baptism, the lack of priests and mandi (temple there baptisms can be performed). These factors along with the meeting with a secular Western society and that it has gone from being a relatively geographically cohesive group to be scattered all over the world have led to increased secularisation. This has led to a debate within the Mandaean community how to meet the new situation, such as how to relate to the Mandaeans who marries non Mandaeans, which previously had not been accepted and is very rare even today.