This is a life story about a man, Victor, and his life. He was born into a family of travellers, this has been a very important part of his upbringing, socializing and how society has viewed him. The purpose of this essay is to discuss how a society's values, and the changes in these values, are manifested in a life story. A person’s identity is created in the situations one is in and in the relationships with ones social contacts. A person has not just one, but several different identities that coexist and are highlighted depending on the situations in which we find ourselves. I will look for traces of such identity formation in Viktor's life story. The environments vary continuously in the story as Viktor has moved often. Friends and wives also vary, but the family and relatives are always available. In Viktor's life, there is rootlessness and a feeling of being rejected or treated with hostility. It is only when Victor falls ill that community and the health care give him the respect that everyone deserves. I wonder if these changes are linked to the fact that Viktor is traveller or if there are other reasons for them?

Kan kärleken övervinna religionen? Min frågeställning har varit: Kan blandäktenskap fungera trots de olika motsättningarna som finns mellan olika religioner och kulturer? Den metod jag har använt mig av är kvalitativ metod, främst fenomenografisk metod baserad på intervjuer. Själva tillvägagångssättet har skilt sig åt eftersom jag använt mig av olika typer av material såsom litteratur, Internet och heliga skrifter. Jag har också intervjuat personer som befinner sig i ett blandäktenskap/relation samt personer i ledande ställning i församlingarna. Jag har letat efter tidigare forskning i Högskolan i Gävles databaser, men mycket av mitt arbete har haft sin utgångspunkt i egen erfarenhet samt i en dokumentär som visades på SVT1 (Inte som min syster). Uppsatsen syftar till att ge en inblick i och belysa hur de två olika religionerna, kristendom och islam är uppbyggda samt ge en förklaring till olika begrepp som förknippas med blandäktenskap. Vad säger Bibeln och Koranen om blandäktenskap? Vad är religion och vad är kultur? Kulturen associeras med religionen och är en orsak till varför många upplever att blandäktenskap inte fungerar på grund av kulturen. Därmed försöker jag klargöra begreppen ”kultur” och ”religion”. Vad finns det för skillnader och likheter mellan religionerna? Den äldre generationen har haft erfarenhet av blandäktenskap, men hur är det idag för den yngre generationen? Finns det några skillnader mellan generationerna? Hur ser det ut om man konverterar till en annan religion på grund av giftermål? Jag har valt att skildra hur det känns att vara kristen och sedan konvertera till Islam eftersom allt fler människor beslutar sig för att konvertera för att underlätta situationen. Jag försöker ge en inblick i vad olika personer anser om blandäktenskap genom intervjuer med personer som själva befinner sig i en blandrelation. Resultatet visar att ett blandäktenskap har sina problem, men det har även andra äktenskap. Vägen till att skapa förståelse mellan olika kulturer/religioner är lång, men med förståelse och kunskap kan man övervinna fördomar och problem.

Denna uppsats är en hermeneutisk och queerteoretisk undersökning av fyra prästers uppfattningar om Svenska kyrkans beslut om att viga samkönade par. Materialet är insamlat genom kvalitativa intervjuer. Jag har utgått från frågeställningarna: Vilka ståndpunkter har informanterna i frågorna om vigsel och äktenskap och hur motiverar de dessa? Hur resonerar informanterna kring frågorna om vigsel och äktenskap? Vad anser informanterna om Svenska kyrkans behandling av frågorna om vigsel och äktenskap? Vad tror informanterna att de beslut som kyrkomötet fattade den 22 oktober 2009 beträffande vigsel och äktenskap kommer att leda till? Resultatet visar att skapelseteologi, tradition och heteronorm är centralt för de två informanter som är emot beslutet. De tycker också att kyrkan behandlat frågan illa. För de informanter som är för beslutet utgör olika typer av kärleksmotiv samt hermeneutiskt medvetna tolkningar grunden för deras uppfattningar.

Kvinnor och mäns sexuella relationer innebär ofta att kvinnor blir gravida och barn föds och därmed även till att parterna ingår äktenskap. I de flesta samhällen är äktenskapet en social institution som fyller olika funktioner för familjelivet. Äktenskap innebär även, enligt samhällssynen, tillåtet sexuellt umgänge som i många fall leder till olika sätt att se på kvinnokroppen, gemensamt boende, familjebildning med barnuppfostran. Det innebär även att man anser vissa sjukdomar som typiskt kvinnliga. Historiskt sett har kvinnorna tillhört det underordnade könet i samhället, kvinnorna värderades lägre än männen, kvinnor relaterade sig till männen, dessa erfarenheter har präglat deras behov som kvinna. Syftet med undersökningen är först och främst så långt källmaterialet tillåter jämföra skillnaden mellan andelen utomäktenskapligt födda barn i Gävle och Ovanåker under åren 1850 - 1855 och följa dessa utomäktenskapligt födda barn fram till 1860. En avsikt har även varit att genom denna studie få belägg för min hypotes att kvinnorna i Gävle föder fler ”oäkta” barn än kvinnorna i Ovanåker samt att de Gävle-födda barnens levnadslängd är kortare. Dessutom vill jag även se hur dessa kvinnors livssituation är och eventuellt ändras i och med barnens födelse. Som bakgrund till min undersökning ger jag en sammanfattande studie för att se vilken funktion äktenskapet har haft för kvinnor. Genom att arbeta efter frågor t.ex. Hur har äktenskapets karaktär ändrats sedan 1600-talet? Till vilka orsaker har kvinnor ingått äktenskap, enbart av ekonomiska eller rent av för en kärleksrelation? Hur har kyrkan och samhället sett på kvinnor och äktenskap? Den röda tråd som kommer att löpa genom hela uppsatsen är ett genusperspektiv på religion, kvinnor och deras sexualitet.

Sedan den första november 2009 ges alla homosexuella par som vill rätten att vigas i Svenska kyrkan. Lagen har varit omdiskuterad inom såväl Svenska kyrkan som bland partierna i riksdagen och tidigare har flera ställt sig klart negativa till homovigslar i Svenska kyrkan. I och med att Svenska kyrkan underordnar sig denna lag har den intagit en officiell ställning, men då debatten varit stor och oense har rått bland kyrkans verksamma tyder det på att det, bland annat, finns präster vars personliga inställning motsätter sig kyrkans. Svenska kyrkan skall vara öppen för alla och motarbeta diskriminering men samtidigt kan det, för den enskilde, var svårt att finna stöd i Bibeln, beroende på hur man tolkar den, för vigsel av homosexuella par i Svenska kyrkan. Att det här på många sätt är en tolkningsfråga som baseras på den enskildes tro och etiska förhållningssätt gör det svårt eller kanske till och med omöjligt att finna ett svar som alla berörda kan ställa sig bakom. Därför vill jag i min uppsats försöka belysa de skillnader som upplevs finnas inom Svenska kyrkan, vilka argument som används som stöd för de olika åsikterna samt hur det kommer sig att de berörda tycker och tror som de gör.

In this essay I analyse the constructions of gender in the series The Phantom by Lee Falk. I apply David Tjeders readings of the bourgouise masculinity, its sensitive character and great risk of falling into unmanliness, when discussing The Phantom’s masculine development. I have analysed three adventures of The Phantom from the years 1937, 1977 and 1996, all authored by original creator Lee Falk. I argue that The Phantom increases his use of violence, therefore risking a loss of character. The stories re-establishes his masculinity by portraying the villains more monstrously. My thesis is that The Phantom's need  to maintain a bourgeouis masculinity ceases as the popular culture has developed new masculine ideals.

This thesis explores a period in Northern Sweden when contacts between Sami and non-Sami became more frequent as the colonisation progressed. The investigated period is 1722-1895 and eight parishes in northern Sweden are under study. Both the northern as well as the southern Sami area are represented. The main purpose of the thesis is thus to see whether the cultural meeting between Sami and non-Sami affected the way people chose to make significant decisions. In this study these cultural meetings are represented by the way people married.      To understand the consequences of cultural contacts, where individuals from different backgrounds meet, concepts developed within the field of acculturation theories are used. The marriage patterns among the inhabitants are viewed with regard to three key variables founded by Ruth Dixon, as these help to explain changes or continuations in the individuals’ marital behaviour.      The southern Sami area seamed to be rather unaffected by the colonisation process, at least according to the marriage pattern. The analysis revealed limited economic openings for marriage as well as cemented marriage traditions, and these prevailed throughout the investigated period. During the 18th and 19th centuries it was evident that the northern Sami areas were significantly affected by the in-migrated newcomers.  Even though the gender distribution in each parish seemed to matter, analysing the overall marriage pattern illuminated chiefly economic reasons for changes that occurred during the colonisation process. As the in-migration of non-Sami progressed, the age at first marriage increased particularly among Sami women. Furthermore, the results indicates that even though settled Sami probably interacted with non-Sami on a daily basis, and were integrated in their lifestyle, Sami settlers continuously estranged themselves from a complete assimilation and stuck to their Sami culture and traditions. Thus, language and cultural expressions seemed to have mattered when it came to marriage.       The thesis concludes that according to the marriage pattern, economic prerequisites for preferentially the Sami, changed dramatically through the colonisation process. Most affected by the changes were thus the Sami women, who experienced an unfavourable marriage market as the colonisation progressed. Towards the end of the nineteenth century the preferable form of coexistence was still the legal marriage in the area, and the marriage as an institution was of considerable importance, which is also evident since the marriage to some extent still seemed to be a family affair. The study also showed that Sami people in the southern Sami area interacted with non-Sami to a less degree than was the case in the north. However, in the north, the more ethnic complex parishes revealed an integrating population, rather than assimilating. The more ethnically homogenous parishes instead pointed towards an assimilated state among the newcomers.

The Jewish orientation "Haredi" in Israel is the most conservative group and believes that historical traditions are important to follow while waiving from modern society. In today's society, it is difficult to distance ourselves from modernization. This incuses the haredic communities in Israel and the inferior position of women. This study analyzes three contemporary media materials that illuminate the haredi woman's roles as well as her position to Halacha and modern developments. The research aims to answer to what kind of roles the haredi-woman are ascribed in the programs Shtisel, Israel talar and Extrema äktenskap.

This paper presents an interpretation of an archaeological problem where Viking age treasure hoards on Gotland are discussed in relation to the provision of the morning gift in the medieval Guta law. There are around 700 treasure hoards found on Gotland and many of them contains what can be interpreted as female coded jewelry. In this essay Gender theory and the theory of performativity is used as a method to analyze treasure hoards with female coded jewelry and its purpose is to investigate jewelry in relation to gender. This study will take a closer look on eleven treasure hoards which have been selected based on jewelry identified as typically female. This might indicate that women were the ones who deposited their jewelry in the ground. The Guta law narrates women's political and social situation in the medieval society and it is possible that it can tell us about some social practices in the Viking society. This law is a great source to recount women’s rights and obligations when it comes to marriage and heritage. The law contains a provision about hogsl oc iþ which is interpreted to be the morning gift. The morning gift intended that a husband was to give his new wife a gift in relation to their marriage. The law stated that a woman had the right to her morning gift which could suggest that women could control this property and have ownership over it. This study investigates what the mentioned medieval law dictated in regard to what a morning gift should constitute of and if this have any connection to what can be found in Viking age treasure hoards. This study is performed by analyzing treasure hoards with jewelry identified as typically female, as well as analyzing the Guta Law which allow one interpretation of why there are so many deposited treasures on Gotland. The interpretation which is presented in this study is that women had ownership of their morning gift and they could have deposited it in the ground to protect themselves and their property.

Written in Swedish with an English abstract. Polygamy has recently received more and more attention in Sweden due to, among other things, the streams of refugees and globalization. The Swedish norm of marriage is monogamy thus family constellations that go against this sometimes have difficulties to adapt to the Swedish family law. Polygamy is a collective name for marriages where a person is married to several people at the same time. The sex basically does not play a role in the concept of polygamy, but the most common marriage constellation, and the constellation that this essay has delimited itself to, is the one where one man is married to several women. Today, polygamy is mainly practiced in the Muslim countries of Asia and Africa where the Qur'an is an important part of the construction of the countries' legal systems. In order for polygamy to be allowed in Sweden, it is required that the marriage can be recognized according to the law on certain international legal relationships concerning marriage and guardianship (lag om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap). According to the Swedish Tax Agency's (Skatteverket) investigation, there are currently 679 persons registered with one or more spouses in the population register in Sweden; on the other hand, the figure is not considered to reflect reality. When a person dies, there are many things to be organized. Most of these issues in Sweden are regulated in the Inheritance Code (ärvdabalken). But since most of the family law in Sweden is based on the Swedish norm of marriage of monogamy, there are several application problems when the Inheritance Code is to be applied to polygamous marriages. But although the law is mainly designed for monogamy, it is possible to apply the law to polygamous family constellations. Even though it is not designed for this purpose, the law should be considered flexible enough that it can be applied. However, the application of the law creates problems among other things when it comes to the women in the relationship. It is clear that women in polygamous marriages have more uncertainties than women in monogamous marriages when it comes to the right to inherit and survivor`s protection. It is also difficult to presume that the proposal for legislative amendment that are on the table will contribute to strengthening the protection of the women. However, there are many indications that it in general looks good for the children in the marriages. There is really not much that suggests that children whose parents are in polygamous relationships are treated a lot differently when it comes to the right to inherit then children with parents in monogamous marriages. / Polygami har på senare tid uppmärksammats mer och mer i Sverige med anledning av bland annat flyktingströmmar och globalisering. Den svenska äktenskapsnormen är tvåsamhet, monogami vilket således har lett till att familjekonstellationer som går emot denna norm ibland har svårt att anpassas till den svenska familjerätten. Polygami är ett samlingsnamn för äktenskap där en person är gift med flera personer samtidigt.  I grunden spelar könet inte någon betydelse för begreppet polygami men den vanligaste äktenskapskonstellationen, och den konstellation som uppsatsen har avgränsat sig till, är den där en man är gift med flera kvinnor. Idag är polygami främst praktiserat i de muslimska länderna i Asien och Afrika där Koranen är en viktig del av uppbyggnaden av ländernas rättsordningar. För att polygami ska bli tillåtet i Sverige krävs det att äktenskapen kan erkännas enligt lagen om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap. Enligt Skatteverkets utredning finns det idag 679 personer registrerade med en eller flera makar i folkbokföringsdatabasen i Sverige, däremot anses siffran inte spegla verkligheten. När en människa dör är det mycket saker som ska anordnas. De flesta av dessa angelägenheterna i Sverige regleras i ärvdabalken. Men eftersom den till största delen av familjerätten i Sverige utgår från den svenska äktenskapsnormen om tvåsamhet, föreligger det ett flertal tillämpningsproblem när ärvdabalken ska tillämpas på polygama äktenskap. Men trots att lagen i huvudsak är utformad för monogami finns det möjlighet att tillämpa lagen vid polygama familjekonstellationer. Trots att lagen i sig inte är konstruerad för polygama familjer torde den dock vara så flexibel att den går att tillämpa. Tillämpningen av lagen är dock behäftade med problem för bland annat kvinnorna i relationen. Det är tydligt att kvinnor i polygama äktenskap har det mer osäkert än kvinnor i monogama äktenskap när det kommer till arv och efterlevnadsskydd. Att de förslag till lagändring som ligger på bordet kommer bidra till en stärkelse av kvinnornas skydd är även det svårt att förmoda. Mycket tyder dock på att det överlag ser bra ut för barnen i äktenskapen. Det finns egentligen inte mycket som tyder på att barnen i hög utsträckning blir särbehandlade jämte barn i monogama äktenskap.