Bakgrund: Personer som sökt asyl i Sverige ökar drastiskt. Sannolikheten att möta personer med annan kulturell bakgrund inom hälso- och sjukvård ökar i och med detta. Vårdpersonalen möts utav en stor variation på kulturer. Personer med annan kulturell bakgrund kan ha olika förväntningar och krav från hälso- och sjukvården. Vårdpersonalen stöter då på kulturella skillnader och kommunikationsproblem. Syfte: Att beskriva vårdpersonals erfarenheter av att vårda personer med annan kulturell bakgrund. Metod: En litteraturstudie bestående utav åtta kvalitativa studier där resultatet sammanställts med hjälp av Fribergs metod. Resultat: Vid analys bildades fyra huvudkategorier och elva underkategorier; Vårdpersonals kunskaper och insikter, Vårdpersonals svårigheter och frustrationer, Vårdpersonals uppfattning om kulturskillnader som begränsar, Vårdpersonals strategier för att hantera svårigheter. Konklusion: Vårdpersonalen måste vara medvetna om kulturella skillnader som kan påverka vården, samt samtala med personen med annan kulturell bakgrund för att kunna ge god vård och vara flexibla i vårdutförandet. Med ökad kulturkunskap för vårdpersonalen ökade även deras förståelse till andra kulturer. Vårdpersonalen måste själva aktivt söka kulturkunskap för att på ett bättre sätt kunna vårda personer med annan kulturell bakgrund samt att det från arbetsgivarens sida möjliggörs att de kan utbilda sig i kulturkompetens och därmed öka personcentreringen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kulturkrockar efter multinationella företagsförvärv påverkar det förvärvade företaget. En fallstudie har utförts på det förvärvade företaget. En ny obeprövad modell, “Culture End-State Framework” har använts för att undersöka kulturkrockar och vilka kulturintegrationer som har skett på företaget. Studiens resultat indikerar att främst två faktorer påverkar omfattningen av kulturkrockar vid ett företagsförvärv: kulturell distans och kulturintegration. Kulturell distans skapar möjligheten till kulturkrockar, men det är endast vid en hög kulturell integration som den kulturella distansen uppdagas och kulturkrockarna framträder. Studien stärker tidigare teori om att kulturkrockar kan skapa dysfunktionella effekter såsom en ökad osäkerhet bland de anställda och fler konflikter i den dagliga verksamheten. Studiens resultat visar vidare på att ju högre kulturell integration desto troligare att en hög kulturell distans mellan företagen i förvärvet kommer leda till kulturkrockar och dysfunktionella effekter. Vid en alltför hög kulturell distans kan det därför vara strategiskt att inte integrera företagens kulturer.

<p>Allt fler utländska företag har under de senaste åren valt att etablera sig på den svenska marknaden. Globaliseringen har resulterat i att olika kulturer allt mer möts inom det svenska näringslivet. Olika kulturer medför olika syn på exempelvis ledarskap och auktoritet som i ett samarbete kan skapa kulturkrockar.</p><p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur ledare från olika kulturer uppfattar de relationer som uppstår då olika kulturer interagerar i affärssammanhang, samt att diskutera om detta kan påverka ledarnas ledarskapsstil.<strong> </strong>Detta<strong> </strong>med utgångspunkt i mötet mellan svenska och japanska företag. Uppsatsen har bland annat tittat på vad det är för kulturkrockar som kan uppstå när olika kulturer möts, hur svenskar och japaner uppfattar kommunikationen med varandra samt vad det är för skillnader på beslutsfattande och delegering svenskar och japaner emellan.</p><p>Studien har genomförts som en kvalitativ studie med fem svenska och fyra japanska respondenter. De teorier som använts är teorin om Schein's olika kulturnivåer, Lewis kulturella grupper samt en av Yukl's teorier om ledarskapsstilar.</p><p>Efter genomförda intervjuer dras slutsatsen att både de svenska och de japanska respondenterna uppfattar relationerna mellan de båda kulturerna som fungerande, men att det ibland uppstår kulturkrockar. Uppfattningen om vilka kulturkrockar som uppstår skiljer sig dock kulturerna emellan. De svenska respondenterna upplever att kulturkrockar uppstår i kommunikationen med japanerna i och med att uppfattningen av produkter, kostnader och kunden skiljer sig åt. Japanernas uppfattning om kulturkrockar som uppstår handlar istället om att synen på fritid och arbetsliv skiljer sig åt mellan kulturerna.</p><p>En slutsats som kan dras från analysen  av materialet är att de som är mest mottagliga för andra kulturella händelser ofta är de som på något sätt tidigare i sin yrkeskarriär kommit i kontakt med andra kulturer och ledarskapsstilar. De respondenter som har haft stor erfarenhet av relationer med andra kulturer i affärssammanhang har lättare för att förstå och interagera med personer från andra kulturer. De svenskar och japaner som har erfarenhet från möten med andra kulturer har större möjlighet att anpassa sig till gällande situation och på så sätt undvika kommunikativa konflikter.</p>

No description available.

Allt fler utländska företag har under de senaste åren valt att etablera sig på den svenska marknaden. Globaliseringen har resulterat i att olika kulturer allt mer möts inom det svenska näringslivet. Olika kulturer medför olika syn på exempelvis ledarskap och auktoritet som i ett samarbete kan skapa kulturkrockar. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur ledare från olika kulturer uppfattar de relationer som uppstår då olika kulturer interagerar i affärssammanhang, samt att diskutera om detta kan påverka ledarnas ledarskapsstil. Detta med utgångspunkt i mötet mellan svenska och japanska företag. Uppsatsen har bland annat tittat på vad det är för kulturkrockar som kan uppstå när olika kulturer möts, hur svenskar och japaner uppfattar kommunikationen med varandra samt vad det är för skillnader på beslutsfattande och delegering svenskar och japaner emellan. Studien har genomförts som en kvalitativ studie med fem svenska och fyra japanska respondenter. De teorier som använts är teorin om Schein's olika kulturnivåer, Lewis kulturella grupper samt en av Yukl's teorier om ledarskapsstilar. Efter genomförda intervjuer dras slutsatsen att både de svenska och de japanska respondenterna uppfattar relationerna mellan de båda kulturerna som fungerande, men att det ibland uppstår kulturkrockar. Uppfattningen om vilka kulturkrockar som uppstår skiljer sig dock kulturerna emellan. De svenska respondenterna upplever att kulturkrockar uppstår i kommunikationen med japanerna i och med att uppfattningen av produkter, kostnader och kunden skiljer sig åt. Japanernas uppfattning om kulturkrockar som uppstår handlar istället om att synen på fritid och arbetsliv skiljer sig åt mellan kulturerna. En slutsats som kan dras från analysen  av materialet är att de som är mest mottagliga för andra kulturella händelser ofta är de som på något sätt tidigare i sin yrkeskarriär kommit i kontakt med andra kulturer och ledarskapsstilar. De respondenter som har haft stor erfarenhet av relationer med andra kulturer i affärssammanhang har lättare för att förstå och interagera med personer från andra kulturer. De svenskar och japaner som har erfarenhet från möten med andra kulturer har större möjlighet att anpassa sig till gällande situation och på så sätt undvika kommunikativa konflikter.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka förväntningar blivande idrottslärare har på sitt framtida yrke och hur deras funderingar och förberedelse kring att möta elever med muslimsk bakgrund ser ut. För att ta reda på detta har jag gjort en kvalitativ undersökning där jag har intervjuat nio blivande idrottslärare, i åldern 24-40 år, om deras förväntningar på sitt framtida yrke med fokus på mötet med elever med muslimsk bakgrund. I uppsatsen tar jag upp tidigare forskning och ger bakgrundsfakta om islam i Sverige med särskild tonvikt på det som eventuellt kan ha betydelse i mötet mellan elever med muslimsk bakgrund och den svenska skolan. Jag för även en diskussion kring det som framkommit i intervjuerna och som redovisas i den empiriska delen. Där lägger jag in mina egna funderingar i ämnet och det framkommer hur jag ser på uppsatsens innehåll och då framförallt på resultatet av intervjuerna. Det jag har kommit fram till är att idrottslärarstudenter anser att de känner sig rustade för sitt kommande yrke och mötet med elever med muslimsk bakgrund och kultur, trots att de inte har fått tillräcklig utbildning inom området ”att möta alla elever”.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur skolpersonal arbetar för att fostra demokratiska medborgare i mångkulturella F-3-skolor. Kvalitativa intervjuer med två grundskolelärare och fyra skolkuratorer kommer ligga till grund för empirin. Resultatet från intervjuerna har tolkats ur Vygotskijs sociokulturella perspektiv. I resultatet framkommer det att i fostran av demokratiska medborgare ser respondenterna främst möjligheter med att fostra demokratiska medborgare i en mångkulturell barngrupp. I resultatet framkommer det även att kulturkrockar kan ske och vid stora kulturkrockar finns det inga riktlinjer från ledning över hur dessa ska hanteras utan lärare får utgå från eget sunt förnuft. I slutsatsen går det att utlösa att det sunda förnuftet inte alltid räcker till och att riktlinjer och stöd från ledning är nödvändigt.

För att skapa ökad förståelse och utveckla positiva och hållbara affärsrelationer diskuterar denna uppsats hur blivande manager bör finna intresse i att lära sig om kultur och kulturers påverkan i organisationer. Uppsatsen utgår ifrån kultur som något som definierar grupper av människor och har vidare delat in detta i organisationskulturer och kultur ur den enskilda individens perspektiv i samspel med varandra. Kulturella skillnader kan i dessa olika sammanhang sätta käppar i hjulet och skapa konflikter mellan människor eller grupper, så kallat kulturkrockar.Uppsatsen är skriven ur ett hermeneutiskt förhållningsätt och materialet som hämtades in var från sex olika informanter och behandlades med en narrativ metod. Vid behandling av materialet har man utgått ifrån Hernadis tolknings modell genom att stå under, stå över och till slut stå istället för. Ur materialet togs det ut tre stycken olika historier som symboliserar kulturkrocken på olika sätt. Dessa berättelser fokuserar till att läsas på ett lättförståligt sätt då författarna har artikulerat de olika händelseförloppen utan att på något vis ändra på innehållet, plotten. I nästa del står författarna över berättelserna och har tittade på dessa utifrån den teoretiska referensramen och på det sättet belysa krocken utifrån olika perspektiv. Denna del ligger sedan som grund för det som sker i slutet då författarna ställer sig över texten och framför sin tolkning av berättelserna. Denna text visar på hur författarna förhåller sig till tidigare texter och med det menas att denna del är ingen universell eller absolut tolkning utan bara en typ av tolkning.Uppsatsen lyfter fram krockar i olika kulturella sammanhang som kan symbolisera något av ett konflikttillstånd och där läsaren får uppmärksamma det uppenbara genom läsning av andras upplevelser. Författarna har frågat sig om dessa krockar kan uppfattas som drivkrafter istället för ”käppar”. Studien belyser individens makt över sin egen situation och individens betydelse i den kollektiva kulturen. Om detta inte uppfattas av individen anser författarna att krocken kommer betraktas som ett problem och konflikttillståndet stannar upp. Skillnader och kontraster finner vi överallt både bland de som arbetar internationellt, har olika nationaliteter i arbetsteam, genomgår förändringar som avviker från sin kultur med mera. Genom att skaffa erfarenhet och kunskap, hantera kulturskillnader i det egna och med andra samhällen skulle man kunna använda kulturkrockar som drivkrafter för att bidra till en ömsesidig förståelse mellan människor. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Förskolan är ofta en av de första verksamheterna nyanlända barn och familjer kommer i kontakt med för att integreras i det svenska samhället. Syftet med studien därför att ta reda på hur förskollärare introducerar och integrerar nyanlända i förskolan samt förutsättningarna med detta arbete. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med förskollärare som har erfarenhet av nyanlända barn. Förskollärarna i studien uttrycker att de inte gör särskilda anpassningar för nyanlända barn. De ser alla barn som unika individer med där alla har olika behov. I resultatet framkommer dock att de gör en mängd olika anpassningar i verksamheten. Analysen av resultatet utgår ifrån ett interkulturellt- och bristperspektiv som sedan diskuteras i diskussionen.