Some children grow up between two different cultures and in some cases different religious values ​​/ beliefs, how does it affect their everyday life both inside and outside school environments. Previous research shows that children may experience exclusion or a feeling of being in-between due to cultures and religious differences. A constant meeting with Swedish culture at school and then another at home, a so-called culture clash. The purpose is to investigate a family's experiences of integration in school through a case study, how it affects them as an Algerian ethnic family and what conditions are needed for an integrated society and education. A society where children do not have to be exposed to any type of abuse. In this study, a qualitative research method has been used as an approach to collect data from interviews with family members of North African descent, which was most appropriate given what the study intends to investigate and develop in this research work. Both unstructured and semi-structured interviews were chosen to be conducted to gather as much fact as possible, both through closed questions and open-ended questions. A result that through an analyse shows that there are children who can feel left out in certain Swedish festivals / cultural events and feelings of not being understood, and a feeling of middle ground arises where Algerian and Swedish cultures clash. At the same time, previous research was examined to find theoretical facts in the research work's subject choice. Thereafter, theory and empiricism were set against each other in an abductive approach. / En del barn växer upp mellan två olika kulturer och i vissa fall olika religiösa värderingar/tro. Hur påverkar det deras dagliga vardag både innanför och utanför skolan? Tidigare forskningar visar på att barn kan uppleva utanförskap eller ”mellanförskap” på grund av kulturella och religiösa olikheter. Ett kontinuerligt möte med den svenska kultur i skolan samtidigt som man lever i en annan kultur hemma - en så kallad kulturkrock riskerar att uppstå. Syftet med denna studie är att genom en fallstudie studera hur en familj upplever att integrering i skolan fungerar. Den centrala frågeställningen i relation till detta syfte blir - hur upplever en familj varande av etnisk algeriskt ursprung att de påverkas av olika kulturkrockar och vilka förutsättningar anser de behövs för att de ska uppleva sig som integrerade i utbildning och samhälle? Integrering definieras i studien utifrån hur den studerade familjen själva definierar sin syn på integrering – som ett samhälle där barn inte behöver bli utsatta för någon typ av kränkning. I studien, som är renodlat kvalitativ, används som metod för att samla in data, intervjuer med en familj med nordafrikanskt påbrå. Intervjuer ansågs som den bästa metoden för arbetet eftersom just personliga upplevelser och definitioner av frågor som integrering, kulturkrockar, missförstånd, motsättningar mellan hem och skola osv. var de centrala frågorna att ytterligare studera i studien. I studien genomfördes både ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer med mor, far och tre döttrar i grundskoleåldern. Detta för att samla in så mycket fakta och information som möjligt om hur medlemmarna i familjen upplever sin totala livssituation. Resultat från intervjuerna med familjens medlemmar visar föga överraskande på att barnen i familjen delvis känner sig utanför vid vissa svenska högtider/kulturella händelser och det finns en känsla av att inte vara förstådd. Likaså uttryck känslor om ”mellanförskap” vilket uppstår när den algeriska och den svenska kulturen krockar. Parallellt med intervjuerna har också tidigare studier använts för att hitta förklaringar till hur studiens empiri kan förstås och sättas in i större sammanhang. Genom detta förfaringssätt ställdes teori och empiri mot varandra vilket möjliggjorde nya upptäckter och nya sätt att tolka familjens upplevelser.

<p>Studien utfördes med syfte att belysa några rektorers och lärares syn på skolan som mångkulturell arbetsplats. För att nå syftet ställde vi forskningsfrågorna; Vilka föreställningar har lärare och rektorer om förekomsten av olika kulturer? Vilken problematik upplever de att mångkulturalism kan medföra i skolan? Vilka kunskaper upplevs som betydande i mötet med elever med annan kulturell bakgrund? Vi genomförde en kvalitativ studie där vi enskilt intervjuade tre rektorer och tre lärare på tre olika skolor. Vi ville med dessa intervjuer få en ökad förståelse och samtidigt få en bild av hur rektorer och lärare hanterar eventuella problem som kan uppstå på grund av kulturella olikheter inom skolan. Vi valde att genomföra undersökningen i en innerstadsskola, en förortsskola och en muslimsk friskola. Vårt syfte med urvalet var att hitta olikheter i hur det mångkulturella kan framträda. Resultatet av intervjuerna visade att de flesta informanterna tolkade den mångkulturella skolan som en skola där det måste finnas etnisk heterogenitet bland eleverna. På en av skolorna sågs dock varje enskild elev som bärare av en kultur oavsett vilken etnisk bakgrund den har. Vi fann vidare att skolorna vi besökte inte anpassade sin undervisning i någon större utsträckning förutom språkmässigt till eleverna. I den litteratur som vi har studerat fann vi att den mångkulturella undervisningen är den som bäst främjar mötet med elever med en mångkulturell bakgrund. Skulle lärarna arbeta efter detta förhållningssätt skulle det skapas undervisningssituationer som gör att elever med skilda erfarenheter och synsätt kunna lära av varandra och få en större tolerans till olikheter.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att belysa lärares åsikter om religiösa konflikter/kulturkrockar i gymnasieskolan. Fokus ligger på konflikter i Sverige mellan kristendom och Islam, på grund av att det enligt migrationsverkets statistik nu anländer flest invandrare från det muslimska landet Irak. Elva stycken gymnasielärare deltog i en enkätundersökning angående deras attityder kring frågor som slöjans vara eller icke vara i skolan och hur man som lärare ska kunna följa Lpf 94 och samtidigt vara verksam i en skola för alla. Jag intervjuade även en lärare och samordnare på IVIK; Individuella programmets introduktionskurser för invandrare och bad om hennes tankar och åsikter, då detta är områden hon arbetar med dagligen. Sveriges integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni har även hon svarat på frågor om slöjförbud i den svenska skolan. Jag bad även islamologen Jan Hjärpe att ta ställning i samma resonemang.</p>

Studien utfördes med syfte att belysa några rektorers och lärares syn på skolan som mångkulturell arbetsplats. För att nå syftet ställde vi forskningsfrågorna; Vilka föreställningar har lärare och rektorer om förekomsten av olika kulturer? Vilken problematik upplever de att mångkulturalism kan medföra i skolan? Vilka kunskaper upplevs som betydande i mötet med elever med annan kulturell bakgrund? Vi genomförde en kvalitativ studie där vi enskilt intervjuade tre rektorer och tre lärare på tre olika skolor. Vi ville med dessa intervjuer få en ökad förståelse och samtidigt få en bild av hur rektorer och lärare hanterar eventuella problem som kan uppstå på grund av kulturella olikheter inom skolan. Vi valde att genomföra undersökningen i en innerstadsskola, en förortsskola och en muslimsk friskola. Vårt syfte med urvalet var att hitta olikheter i hur det mångkulturella kan framträda. Resultatet av intervjuerna visade att de flesta informanterna tolkade den mångkulturella skolan som en skola där det måste finnas etnisk heterogenitet bland eleverna. På en av skolorna sågs dock varje enskild elev som bärare av en kultur oavsett vilken etnisk bakgrund den har. Vi fann vidare att skolorna vi besökte inte anpassade sin undervisning i någon större utsträckning förutom språkmässigt till eleverna. I den litteratur som vi har studerat fann vi att den mångkulturella undervisningen är den som bäst främjar mötet med elever med en mångkulturell bakgrund. Skulle lärarna arbeta efter detta förhållningssätt skulle det skapas undervisningssituationer som gör att elever med skilda erfarenheter och synsätt kunna lära av varandra och få en större tolerans till olikheter.

Syftet med uppsatsen är att belysa lärares åsikter om religiösa konflikter/kulturkrockar i gymnasieskolan. Fokus ligger på konflikter i Sverige mellan kristendom och Islam, på grund av att det enligt migrationsverkets statistik nu anländer flest invandrare från det muslimska landet Irak. Elva stycken gymnasielärare deltog i en enkätundersökning angående deras attityder kring frågor som slöjans vara eller icke vara i skolan och hur man som lärare ska kunna följa Lpf 94 och samtidigt vara verksam i en skola för alla. Jag intervjuade även en lärare och samordnare på IVIK; Individuella programmets introduktionskurser för invandrare och bad om hennes tankar och åsikter, då detta är områden hon arbetar med dagligen. Sveriges integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni har även hon svarat på frågor om slöjförbud i den svenska skolan. Jag bad även islamologen Jan Hjärpe att ta ställning i samma resonemang.

Syftet med denna undersökning är att genom ett antal barnböcker samt intervju med en verksam förskollärare få syn på olika kulturer. Vi använder oss av ett intersektionellt perspektiv som en teoretisk utgångspunkt utifrån Mulinari och de los Reyes tolkning. Genom barnböckerna blev mångkultur, kulturkrockar och klasskillnader centrala för oss att få syn på hur olika kulturer skapas och förklaras, vilket också diskuterades av den verksamma förskolläraren i intervjun. Vår valda metod för att undersöka och analysera detta är narrativ analysmetod som har fokus på berättelser. Detta använder vi oss av både när vi analyserar barnböckerna och intervjun. Resultatet av vår studie bottnar i hur man som verksam förskollärare kan använda sig av barnböcker med dessa typer av fokus i förskolan för att skapa förståelse kring ämnena för barnen. Också att man som vuxen eller verksam förskollärare blir medveten om hur man kan tolka barnböcker och använda dess innehåll på nya sätt. Genom resultatet har vi blivit medvetna om att en barnbok kan ses utifrån olika perspektiv och att man som läsare kan få syn på olika syften med innehållet i en barnbok. Detta vill vi genom vår studie visa och inspirera till.

I uppsatsen analyseras två kapitelböcker anpassade för barn och som utspelar sig i förorten. De analyserade böckerna är Douglas Foleys bok Habib: meningen med livet (2005), samt Dogge Doggelitos bok Izzy &amp; gänget (2011). I böckerna analyseras hur mångkultur framställs på olika sätt, studien syftar även till att se om det uppkommer eventuella kulturkrockar. En ytterligare aspekt är att ta reda på huruvida böckerna är användbara för lärare som ett verktyg i sin undervisning och ett hjälpmedel för att skapa diskussioner kring ämnet mångkultur, då det i dagens samhälle kan vara en utmaning att diskutera kring nämnda ämne. Uppsatsen är en motivstudie och de metoder som har använts som hjälpmedel är närläsning av böckerna samt en komparativ analys. Som teori för analysen har bland annat tidigare forskning kring mångkultur i både samhälle och barnböcker används. Resultatet har påvisat att båda böckerna framställer mångkultur både varierat och konkret. Man kan även utläsa att mångkulturen framställs övervägande positivt i de två böcker som studien baserats på. Boken Izzy &amp; gänget (2011) framställer mångkulturen med enbart positiva ordalag. Habib: meningen med livet (2005) är mer tudelad i sin presentation av mångkulturen, de positiva sidorna framställs men författaren tar även upp en del negativa aspekter, tillexempel kulturkrockar som får negativa konsekvenser. Resultatet påvisar även att de två böcker som undersökts kan användas som material för diskussion kring mångkultur i undervisningen.

<p><p>Can the lack of functional cross-cultural communication among individuals within an international organization be the reason for cultural clashes to occur, and lead to conflict between two cultures within the same organization?</p><p>Our aim is to try to create a potential model of how cross-cultural problems can be studied, in order to contribute to the solution of the problem. And to examine whether the theories, which form the basis of our model can be applied in reality.</p><p>The research have assumed from the hermeneutical approach for a holistic view of the problem area. The deductive approach has been used in order to distinguish whether the theories can be applied to reality, and qualitative research method for collecting data.</p><p>The focus lies within cross-cultural communications, which defines the various cultural factors that can affect organizational culture. Hofstede dimensions and the social structure are mentioned and cultural factors as language and religion. The piece includes the national and organizational culture theory and the establishment strategies. Subsequently the culture clashes, the international business relations and conflict resolution.</p><p>Our conclusion is that culture clashes occur and the further away from our own values, attitudes and norms, we get, the more tolerant we relate to other cultures. We note that organizational culture is influenced by individuals which constitutes in it and the theory and reality may not always correspond. That culture is a complexity to study, where tolerance, acceptance and understanding are the most important tools for cross-cultural communication.</p></p>

Can the lack of functional cross-cultural communication among individuals within an international organization be the reason for cultural clashes to occur, and lead to conflict between two cultures within the same organization? Our aim is to try to create a potential model of how cross-cultural problems can be studied, in order to contribute to the solution of the problem. And to examine whether the theories, which form the basis of our model can be applied in reality. The research have assumed from the hermeneutical approach for a holistic view of the problem area. The deductive approach has been used in order to distinguish whether the theories can be applied to reality, and qualitative research method for collecting data. The focus lies within cross-cultural communications, which defines the various cultural factors that can affect organizational culture. Hofstede dimensions and the social structure are mentioned and cultural factors as language and religion. The piece includes the national and organizational culture theory and the establishment strategies. Subsequently the culture clashes, the international business relations and conflict resolution. Our conclusion is that culture clashes occur and the further away from our own values, attitudes and norms, we get, the more tolerant we relate to other cultures. We note that organizational culture is influenced by individuals which constitutes in it and the theory and reality may not always correspond. That culture is a complexity to study, where tolerance, acceptance and understanding are the most important tools for cross-cultural communication.

Denna studie av ungdomar med utländsk bakgrund försöker skapa förståelse för ungdomars identitet i samband med kulturkrockar och se påverkan av att leva med två olika kulturer. För att ta reda på detta har denna huvudfråga använts: Hur upplever ungdomar med utländsk bakgrund att deras två kulturer och kulturkrockar påverkar deras identitet? Denna kvalitativa studie har innefattat en semi-strukturerad intervju och fem intervjupersoner som alla är utlandsfödda med utländsk bakgrund. De alla beskrev hur deras identitet påverkas av kulturkrockar och av att leva med två kulturer. De stöter på missförstånd som sätter spår på självförtroendet och i dessa kulturkrockar genomgår identiteten en förändring. De påverkas av andra människors reaktioner på dem, hur andra ser på dem och här förändras deras självbild. De anser att det är svårt att veta vad de har för identitet och vilken kultur de identifierar sig med vilket leder till att de upplever en identitetskris och skapar en egen kultur med de båda kulturerna de har. För ungdomarna är identitet något som ständigt förändras och formas i sociala sammanhang i samband med kultur och kulturkrockar. / This study of young people with a foreign background tries to create an understanding of young people's identity in connection with cultural clashes and to see the impact of living with two different cultures. The main question that has been used in this study: How do young people with a foreign background experience that their two cultures and cultural clashes affect their identity? This qualitative study has included a semi-structured interview and five interviewees who were all born abroad with a foreign background. They all described how their identity is affected by cultural clashes and by living with two cultures. They encounter misunderstandings that affect their self-confidence and in these cultural clashes, identity undergoes a change. They are affected by other people’s reactions to them, how others see them and this changes their self-image. They believe that it is difficult to know what their identity is and which culture they identify with, which leads to them experiencing an identity crisis and creating their own culture with the two cultures they have. For young people, identity is something that constantly changes and is shaped in social contexts in connection with culture and cultural clashes.