No description available.

No description available.

Jag har i denna uppsats försökt ge en bild av hur Astrid Lindgren vill presentera en egen syn på barn, barns villkor och barnuppfostran i hennes verk om Madicken. Astrid Lindgren själv menar att hon vill ”åstadkomma en human inställning” hos sina läsare och denna avsikt märks i hennes verk Madicken och Madicken och Junibackens Pims. Hon försöker ge den vuxna läsaren en bild av hur sociala förhållanden kan upplevas genom sin skildring av den lilla staden, samtidigt som hon skapar en liknande, men mer försiktig möjlighet, även för barnen som läsare. Framställningen av den godhjärtade Madicken hoppas hon skall öppna upp för de läsande barnen att överta hennes humana inställning. I det sammanhanget har jag också diskuterat hur väl barnet som läsare kan tänkas förstå de sociala skillnaderna som råder i verken, då i jämförelse med en vuxen läsare. En berättelse för barn kan inte bli för sorglig och jag har då resonerat om vad det är som gör att böckerna om Madicken kan behandla så svåra ämnen, utan att försumma barnet som läsare. Astrid Lindgren alltid vart tydlig med att hon skriver för barnen och att det är viktigt att rikta sig till dem som mottagare. Genom sin positiva beskrivning av de annars sorgliga karaktärerna lyckas hon ändå med detta.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2005.

Tolfterna was a popular education organization that existed between 1896 and1964 and that arranged social evenings and set up a library for working women. This thesis purpose is to investigate Tolfternas's activities in 1902-1907 and hereby place Tolfterna in the education- and library history. The thesis examines the library catalog and the protocols from the social evenings and analyses them by means of the popular education ideologies of the early 1900's: Patriarchal education, civic education, self-education and the domestic/housewife ideal.The analysis shows that the organizers of Tolfterna as well as the working women who visited the social evenings had political and social interests. This places Tolfterna in a civic education context.The social evenings contained a mix of politically orientated discussions, traditional lectures and entertainment as music and reading. The library had self-education orientation, it contained mostly fiction and was run by the working women. The non-fiction section contained mainly books about issues discussed at the social evenings such as women’s and worker’s rights, the peace question etc. Tolfternas activities can be described as a mix of civic education and self-education. The domestic/housewife ideal, which was common in popular education for women, is not represented. Tolfterna was a radical organization as they wanted to liberate and support the working women. Meanwhile Tolfterna was a part of patriarchal education since the organizers did not let the working women take active part in the planning of the activities or the development of the organization. / Program: Bibliotekarie

Detta arbete syftar till att ta reda på om och i så fall hur lärare motverkar och förebygger klasskillnader, mellan akademikerbarn och arbetarbarn i skolan. Jag genomförde en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer med två verksamma lärare och två läraraspiranter. Resultatet bearbetas, analyseras och diskuteras utifrån olika teorier som behandlar klasskillnader, socialisation samt läroplaner. Arbetet mynnar ut i ett resultat som kan bekräfta att akademikerbarn klarar sig bättre än arbetarbarn i skolan och att lärare inte har någon speciell plan för hur man ska arbeta för att motverka dessa skillnader. Intervjupersonerna menar att orsaken till att man inte kan bemöta detta på bästa sätt beror dels på att det krävs mer resurser i skolan, dels att det krävs en större medvetenhet bland lärare om detta segregeringsfenomen.

<p>Under drygt två veckor hösten 2005 pågick det som den svenska pressen kallade för ”våldet i Paris” eller ”Frankrikekravallerna”, alltså de uppror som bröt ut i många av de franska städernas förorter. Då upproren uppfattades som mer våldsamma och mer omfattande än andra uppror, fick de stor uppmärksamhet i media. Utifrån några teoretiska utgångspunkter och med hjälp av olika diskursanalytiska verktyg granskar jag i denna uppsats hur händelserna i Frankrike, platsen som händelserna utspelade sig på och människorna bakom dessa, skildrades i Dagens Nyheter.</p><p>I min analys ställer jag mig kritisk till Dagens Nyheters sätt att beskriva händelserna och porträtterandet av upprorsmakarna. Jag har bland annat funnit att tidningen många gånger ger en relativt onyanserad och förenklad bild av upproren och aktörerna bakom dessa händelser. Dagens Nyheters skildring av händelserna visar hur media är med och döljer det faktum att upproren i Frankrike har sin främsta orsak i den ojämlika maktfördelningen som råder i samhället. I analysen har jag även funnit en tendens hos Dagen Nyheter att inte vilja länka dessa uppror till andra liknande händelser, vilket både förstärker upprorsmakarnas underläge och fördummar dem. Vad detta kan bero på diskuterar jag i uppsatsens avslutande del.</p>

Diss. Linköping : Univ., 2002. / År 2005 tilldelat nummer i serien Linköping studies in arts and science.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns något samband mellan klass och självskattat hälsotillstånd. Vidare undersöks eventuella skillnader i relation till antalet sociala kontakter för att se om det påverkar klasskillnader i hälsa. Hälsa är en viktig aspekt ur ett välfärdsperspektiv, klass är en annan aspekt som kan ha en betydande effekt på individens livslängd och hur friskt liv en individ lever. Sociala kontakter har även visats ha en påverkan på individens hälsa. Studiens frågeställning lyder följaktligen “har sociala kontakter betydelse för klasskillnader i självskattad hälsa?”. Det empiriska materialet baseras på data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) insamlat år 2010 och innefattar 4415 respondenter varav både kvinnor och män i åldrarna 18–75. Vid analysen av resultaten presenteras en deskriptiv frekvenstabell och fyra logistiska regressionsmodeller. Resultatet visar ett positivt signifikant samband mellan klass och självskattad hälsa där tjänstemannaklassen skattar hälsan som god i större utsträckning än arbetarklassen. När antal nära vänner läggs till i modellen för att undersöka sambandet visar resultatet ett positivt samband vilket innebär att fler antal vänner ökar sannolikheten att skatta hälsan som god. När 0 vänner exkluderas visar resultatet att antal vänner i sig inte har en uppvisad betydelse för klasskillnader i hälsa. Denna studien bidrar med en bredare förståelse kring de faktorer som kan påverka den självskattade hälsan.

Syfte och frågeställningar: Studien ämnar undersöka socioekonomiska skillnader och dess påverkan för individers förhållningssätt till nyhetskonsumtion och samhälle. Frågeställningarna är följande: Hur förhåller sig unga vuxna till nyheter beroende på uppväxt och utbildningsnivå? Hur kan skillnaderna mellan unga vuxnas förhållningssätt till nyheter förklaras med hjälp av klassteori? Metod och material: Studien är genomförd med kvalitativ metod där empirin insamlats genom djupintervjuer. Huvudresultat: Individer med hög socioekonomisk status är i större utsträckning mer motiverade till att konsumera nyheter, jämfört med individer med låg socioekonomisk status.