No description available.

Syftet med denna undersökning är att genom ett antal barnböcker samt intervju med en verksam förskollärare få syn på olika kulturer. Vi använder oss av ett intersektionellt perspektiv som en teoretisk utgångspunkt utifrån Mulinari och de los Reyes tolkning. Genom barnböckerna blev mångkultur, kulturkrockar och klasskillnader centrala för oss att få syn på hur olika kulturer skapas och förklaras, vilket också diskuterades av den verksamma förskolläraren i intervjun. Vår valda metod för att undersöka och analysera detta är narrativ analysmetod som har fokus på berättelser. Detta använder vi oss av både när vi analyserar barnböckerna och intervjun. Resultatet av vår studie bottnar i hur man som verksam förskollärare kan använda sig av barnböcker med dessa typer av fokus i förskolan för att skapa förståelse kring ämnena för barnen. Också att man som vuxen eller verksam förskollärare blir medveten om hur man kan tolka barnböcker och använda dess innehåll på nya sätt. Genom resultatet har vi blivit medvetna om att en barnbok kan ses utifrån olika perspektiv och att man som läsare kan få syn på olika syften med innehållet i en barnbok. Detta vill vi genom vår studie visa och inspirera till.

Under drygt två veckor hösten 2005 pågick det som den svenska pressen kallade för ”våldet i Paris” eller ”Frankrikekravallerna”, alltså de uppror som bröt ut i många av de franska städernas förorter. Då upproren uppfattades som mer våldsamma och mer omfattande än andra uppror, fick de stor uppmärksamhet i media. Utifrån några teoretiska utgångspunkter och med hjälp av olika diskursanalytiska verktyg granskar jag i denna uppsats hur händelserna i Frankrike, platsen som händelserna utspelade sig på och människorna bakom dessa, skildrades i Dagens Nyheter. I min analys ställer jag mig kritisk till Dagens Nyheters sätt att beskriva händelserna och porträtterandet av upprorsmakarna. Jag har bland annat funnit att tidningen många gånger ger en relativt onyanserad och förenklad bild av upproren och aktörerna bakom dessa händelser. Dagens Nyheters skildring av händelserna visar hur media är med och döljer det faktum att upproren i Frankrike har sin främsta orsak i den ojämlika maktfördelningen som råder i samhället. I analysen har jag även funnit en tendens hos Dagen Nyheter att inte vilja länka dessa uppror till andra liknande händelser, vilket både förstärker upprorsmakarnas underläge och fördummar dem. Vad detta kan bero på diskuterar jag i uppsatsens avslutande del.

Namibia is today the most unequal country in the world. It is 21 years since they gained independence, at that time the party that was and still are in power had the rhetoric of a socialist party. The divisions of the society are enormous, but to do a class analysis of the country is made difficult because of the ethnic divisions, which has its roots partly in the tribes that existed in the region before the colonialisation and partly in the apartheid regime.

Socioekonomisk klasstillhörighet har stor betydelse för systematiska ojämlikheter i individers karriärmöjligheter och de maktstrukturer som råder på den svenska arbetsmarknaden. Denna studie syftar till att undersöka om det finns ett samband mellan socioekonomisk bakgrund och externa avancemangsmöjligheter och hur detta samband i sådana fall ser ut. Studien har för avsikt att belysa individens upplevelse av externa avancemangsmöjligheter, det vill säga möjligheten att avancera i arbetslivet genom att byta arbetsgivare, beroende på individens socioekonomiska bakgrund. Studien kompletterar därigenom tidigare studier om klass och mobilitet på arbetsmarknaden. I studien mäts socioekonomisk bakgrund genom faderns yrke och faderns utbildning. Den teoretiska utgångspunkten är Bourdieus teori om habitus samt Goldthorpes klassteori. Studien baseras på ett riksrepresentativt datamaterial från Levnadsnivåundersökningen 2010 som analyseras med multinominal regressionsanalys. Urvalet har avgränsats till yrkesverksamma individer mellan 25–55 år. Sambandet i studien kontrolleras för faktorer relaterade till bakgrund, arbete och individuella skillnader som kan tänkas ha betydelse för upplevelsen av externa avancemangsmöjligheter. Resultatet visar att det finns ett positivt samband mellan socioekonomisk bakgrund, mätt genom faderns yrke och utbildning, och upplevelsen av externa avancemangsmöjligheter. Däremot har socioekonomisk klass, mätt genom individens eget yrke och utbildningsnivå, större betydelse för upplevelsen av externa avancemangsmöjligheter. Det innebär att egen socioekonomisk klass har högst statistisk signifikans, justerat för olika individ- och arbetsrelaterade faktorer. Resultatet visar att ju högre egen socioekonomisk klass individen har, desto större upplevda externa avancemangsmöjligheter. Vidare visar resultatet bland annat att sektortillhörighet har en stark påverkan på sambandet och att individer som arbetar i offentlig sektor har större sannolikhet att uppleva små avancemangsmöjligheter än individer som arbetar i privat sektor.

I denna studie undersöker vi fritidspedagogers förhållningssätt till meningsfull fritid för barn, hur dessa förhållningssätt står emot föräldrar inom medel- och arbetarklassen, och om fritidspedagoger använder verksamheten för att skapa likvärdiga möjligheter för barn att generera utbildningsfrämjande resurser. Barn rustas olika inför framtiden beroende på vilket hem och vilka uppväxtvillkor de föds in i vilket föreslår en inbyggd orättvisa i vårt samhälle. Föräldrars tillgång till socialt, kulturellt och ekonomiskt kapital skapar ett värderande av utbildning som överförs till deras barn genom den primära socialisationen. Föräldrar inom medelklassen odlar till skillnad från föräldrar inom arbetarklassen aktivt handplockade färdigheter hos sina barn genom organiserade fritidsaktiviteter som föräldrarna anser blir gynnande ur ett framtidsperspektiv. Med skilda ambitioner om sina barns framtida utbildningsval fortsätter de högre klasserna att ta avstånd från de lägre. Genom deltagande observation och intervjuer undersöker vi fritidspedagogers eget förhållningssätt. Vi ser en potential hos fritidshemmet att bli en jämlikhetsfrämjande institution genom att förse barn inom arbetarklassen med likvärdiga möjligheter att generera samma typ av resurser på fritiden som barn inom medelklassen gör. Fritidspedagoger värderar fri lek där eleverna får utvecklas naturligt i en trygg, pedagogisk miljö och menar att vad som är meningsfullt utgår ifrån vad eleverna själva upplever. Fritidspedagogers förhållningssätt till meningsfull fritid skiljer sig därför från föräldrar inom medelklassen. Att barns fritidsvanor ser olika ut är inte ett jämlikhets-problem som uppmärksammas på fritidshemmet.

Denna studie har som syfte att analysera vilka klasskildringar som görs i filmen “Parasite” (2019) med fokus på semiotiska element, metaforer och stereotyper. Förhoppningen med studien är att bidra till allmänhetens kunskap om hur visuella resurser som kameravinklar, miljöer, kroppsspråk, kläder, ljus och färgsättning kan användas vid produktioner för att påverka publikens åsikter och uppfattning. Parasite blev av intresse då filmen har fått ett så stort genomslag internationellt, bland annat genom att vara den första icke-engelsktalande filmen som vunnit en Oscar för “best picture”. Filmen har också blivit väldigt omtalad för just hur regissören Bong Joon-ho har lyckats att föra berättelsen om samhällsklassernas skillnader på ett kraftfullt sätt.  Studiens frågeställningar blev: Hur representeras makt och klasskillnader i filmen? Med vilka semiotiska resurser (färgsättning, ljus, kameravinklar, miljöer, kläder och kroppsspråk) reproduceras eller utmanas klasskillnader i filmen? Metodvalet är en visuell multimodal analys där tre filmsekvenser har analyserats. Fokus i studien låg på visuella element och andra icke-visuella delar som kommunicerar filmens handling. De teoretiska ramverken bygger på representationsteori, socialsemiotik och teorin om stereotyper. Dessa har hjälpt studien att ta hänsyn till de kulturella tolkningar och underliggande meningar som finns i filmen vilket blir ett underlag till denna studies analys. Tidigare forskning inom ämnet har fokus på representation, stereotyper, metaforer och ledtrådar då dessa är fenomen som frekvent uppkommer i Parasite.  Resultaten av studien visade att representationen makt och klasskillnader framställdes genom designval som miljöer, kroppsspråk, kläder m.m. Stereotyper om de rika och fattiga användes också, där fattiga är oärliga, bor trångt och saknar formell utbildning medan rika bär lyxiga kläder och bor glamoröst. Men filmen bryter även dessa stereotyper när en fattig person börjar bära kostym och upplevs då som framgångsrik. Studien bidrar till en ökad förståelse för hur visuella medier kan påverka människors synsätt. / This study aimed to analyze the portrayal of class in the film “Parasite” (2019) with a focus on visual elements, metaphors and stereotypes. The aim of the study is to contribute to the public's knowledge of how visual resources such as camera angles, composition, settings, body language, clothing, lighting and coloring can be used in productions to influence the audience's opinions and perceptions. Parasite was of interest because of its international impact, including being the first non-English speaking film to win an Oscar for best picture. The film has also been highly publicized for how director Bong Joon-ho has managed to tell the story of social class differences in a powerful way.  The questions of the study were: How are power and class differences represented in the movie? With which semiotic resources (coloring, lighting, camera angles, environments, clothing and body language) are class differences reproduced or challenged in the film? The chosen method is a visual multimodal analysis where three film sequences have been analyzed. The focus of the study was on visual elements and other non-visual elements that communicate the film's plot. The theoretical frameworks include the theory of representation, social semiotics and the theory of stereotypes. These have helped the study to take into account the cultural interpretations and underlying meanings in the film, which supports the analysis of this study. Previous research on the subject focuses on representation, stereotypes, metaphors and clues used in 'Parasite'.  The results of the study showed that the representation of power and class differences were portrayed through design choices such as settings, body language, clothing etc. Stereotypes of the rich and poor were also used, where the poor are dishonest, live in cramped conditions and lack formal education while the rich wear luxurious clothes and live glamorously. But the movie also breaks these stereotypes when a poor person starts wearing a suit and is perceived as successful. The study contributes to a better understanding of how visual media can influence people's perceptions.

Diss. Umeå : Umeå universitetet, 2005. / Recension: RIG, 2006:3, s. 161-163.