Diss. Linköping : Univ., 2004.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006.

Sedan Namibias självständighet 1990 är engelska landets officiella- och dominerande undervisningsspråk. Den officiella språkpolitikens mål är att skapa en enad nation genom engelskan som officiellt språk. Tidigare forskning visar emellertid att språksituationen i landet är mycket komplex. Möjliggörs eller begränsas individens vardag med engelska som officiellt språk? Hur upplevs den officiella visionen om en enad befolkning i det lokala rummet? I min studie lyfter jag fram hur den officiella språkpolitiken kan upplevas i vardagen. Lokala erfarenheter visar att kunskap i engelska påverkar en individs inkludering i det namibiska samhället och på den officiella arbetsmarknaden vilket i sin tur påverkar individens livsvillkor. Kunskaper i engelska visar sig många gånger vara starkt sammankopplad med de ojämlika villkoren mellan de urbana och rurala skolorna. Studien visar därtill på att individer många gånger väljer att identifiera sig med sin etniska folkgrupp för att skapa en känsla av social trygghet. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med namibier och är inspirerad av metoden Grundad Teori samt teorier om nationalism och etnicitet.

<p>Sedan Namibias självständighet 1990 är engelska landets officiella- och dominerande undervisningsspråk. Den officiella språkpolitikens mål är att skapa en enad nation genom engelskan som officiellt språk. Tidigare forskning visar emellertid att språksituationen i landet är mycket komplex. Möjliggörs eller begränsas individens vardag med engelska som officiellt språk? Hur upplevs den officiella visionen om en enad befolkning i det lokala rummet? I min studie lyfter jag fram hur den officiella språkpolitiken kan upplevas i vardagen. Lokala erfarenheter visar att kunskap i engelska påverkar en individs inkludering i det namibiska samhället och på den officiella arbetsmarknaden vilket i sin tur påverkar individens livsvillkor. Kunskaper i engelska visar sig många gånger vara starkt sammankopplad med de ojämlika villkoren mellan de urbana och rurala skolorna. Studien visar därtill på att individer många gånger väljer att identifiera sig med sin etniska folkgrupp för att skapa en känsla av social trygghet. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med namibier och är inspirerad av metoden Grundad Teori samt teorier om nationalism och etnicitet.</p>

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

Diss. Stockholm : Univ., 2003.

Namibia is today the most unequal country in the world. It is 21 years since they gained independence, at that time the party that was and still are in power had the rhetoric of a socialist party. The divisions of the society are enormous, but to do a class analysis of the country is made difficult because of the ethnic divisions, which has its roots partly in the tribes that existed in the region before the colonialisation and partly in the apartheid regime.

This study deals with the Kinh (or Viet) majority people who have migrated from the lowland Red River Delta to the mountainous areas of northern Viet Nam, and their adjustment to a new social and physical environment. Its aim is to analyse the social and cultural consequences for these migrants when settling in communities populated with people who belong to the national ethnic minorities (the Tày, the Giay and the Ngan peoples). Focus is on impacts in new interactive situations. The case is a special one in that it focuses on majority people's adaptation to minorities, and to a lesser extent vice versa. The Kinhs' view of how a "civilised" landscape ought to look like and how to utilise the natural resources therein demonstrated to be a central theme when discussing restructuring of the migrants' livelihood. This fact indicates the cultural dimension in the exploitation of the natural landscape and the reconstruction of the subsistence system. In the process of adaptation to a new social environment (as well as to a new physical one), social interactions between the Kinh and the ethnic minorities have proven to be important steps towards integration. One factor that turned out to be decisive in the integration process is the harmonising of life cycle ceremonies (especially weddings and funerals) between the Kinh and the minorities. New knowledge is accumulated locally, based on pooled experience. The study concerns how new knowledge on natural resources management is formed through a mixture of the migrants' knowledge from the Red River Delta and the minorities' knowledge of the local area. With a background in the delta area the Kinh brought the old knowledge of advanced wet rice production with them when migrating to the highlands. The facts show that the influence on the subsistence system has not been a one-way flow. That is, not only has the Kinh changed the minorities' agriculture system, but also the minorities' systems have had an impact on the Kinhs' system so that it now is more adapted to the conditions in the highlands.

Diss. Uppsala : Univ., 2003.

Ever since Kosovo’s declared Independence in 2008, the nation has opted for a multi-ethnic approach by adopting a legal framework that contains several laws promoting and protecting minority rights, although these have remained rather stagnant in implementation. The minorities in Kosovo have furthermore been affected by the Serb-Albanian relations and inter-ethnic tensions by creating divisions and societal challenges. The purpose of this study is to examine the current situation for minorities in Kosovo, along with studying the limitations and possibilities of the implementation of minority rights and societal opportunities. Additionally, this is a case study based on the experiences and views of Torbeshis being a minority in Kosovo which exemplifies the situation of how minority rights are expressed in a social and political context. The  methodological approach of semi-structured interviews was applied which provided the primary data consisting of empirical findings and results from interviews. The data was then analyzed with the assistance of the theoretical framework of social constructivism, along with the intersectionality concept as a complementary tool with an applied narrative analysis. The results indicated that the inadequate implementation of rights is the common denominator concerning minorities' situation, possibilities, limitations and experiences. The focus of the international community on Serb-Albanian relations has further shifted the attention from minority issues. Although the legislative framework is advanced, minorities generally seem to face more limitations than possibilities, with potential for a positive turn. Minorities face limitations such as security concerns, freedom of movement caused by linguistic obstacles, together with restricted participation and access in political life. The Torbeshis face similar issues as mentioned, together with forms of discrimination, ethnic redefinition, assimilation and interrelationship between to major ethnic groups. / Sedan Kosovos förklarade självständighet 2008 antog konstitutionen en lagstiftningsram innehållande flera lagar som främjar och skyddar minoritetsrättigheter, men trots implementeringen har dessa lagar förblivit relativt stillastående i praktiken. Kosovo definierar därmed sig själva som ett multietniskt samhälle i samband med fastställandet av dessa lagar. Minoriteterna i Kosovo har dessutom påverkats av Kosovos efterkrigstid och den Serbisk-Albanska dynamiken där spänningar mellan etniska grupper förekommer i landet och skapar diverse splittringar och samhällsutmaningar för minoriteterna. Syftet med denna studie är att undersöka den aktuella situationen för minoriteter i Kosovo, tillsammans med de existerande begränsningar och möjligheter som finns för implementeringen av minoritetsrättigheter och samhällsmöjligheter. Studien tillämpar en fallstudie som utvärderar Torbesjers erfarenheter av att vara en minoritet, vilket illustrerar hur den nuvarande situationen av minoritetsrättigheter uttrycks i en viss social och politisk kontext. Det metodologiska tillvägagångssättet som tillämpas är semistrukturerade intervjuer och utgör det primära materialet bestående av resultat från intervjuer samt empirisk data. Datan analyserades sedan med hjälp av det teoretiska ramverket social konstruktivism med intersektionalitetskonceptet som ett kompletterande verktyg, och slutligen applicerades en narrativ analys för att behandla datan. Resultatet av studien visar på att den otillräckliga implementeringen av rättigheterna är den gemensamma nämnaren när det kommer till minoriteters situation, möjligheter, begränsningar och erfarenheter. Det omfattande fokus som läggs på relationen mellan serber och albaner av det internationella samfundet skiftar ytterligare uppmärksamhet från minoritetsfrågorna. Trots den avancerade lagstiftningsramen verkar minoriteter i Kosovo möta fler begränsningar än möjligheter, med potential för en positiv förändring. De begränsningar som minoriteter bemöter i Kosovo är säkerhetsproblem, rörelsefrihet, språkliga hinder, samt ett begränsat deltagande och tillgång i det politiska klimatet. Torbesjer står inför liknande problem, tillsammans med former av diskriminering, etnisk omdefiniering, assimilering och ett mellanförskap i förhållande till de etniska majoriteterna i landet.