• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 3
  • 1
  • Tagged with
  • 4
  • 4
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Svensk invandrar- och integrationspolitik och dess förändring : Fallet Vallby i Västerås

Abdisalam Ahmed, Hinda, Teimouri, Meriem January 2015 (has links)
No description available.
2

Sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad av etniska minoriteter - en litteraturöversikt / Registered nurses' experiences of caring for ethnic minorities - a literature review

Lindström, Emelie, Tesfalem Gebreziabeher, Helen January 2021 (has links)
Bakgrund: I takt med den ökade migrationen ökar även kraven på hälso- och sjukvården. När individer med annan kulturell bakgrund uppsöker hälso- och sjukvård behöver den anpassas efter individen bakom kulturen vilket inte alltid sker på ett optimalt sätt när det saknas rätt kompetens hos sjuksköterskan.Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad av etniska minoriteter.Metod: Denna studie är en litteraturöversikt som baseras på 15 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL, PsycInfo och PubMed. Artiklarna kommer från Finland, Iran, Irland, Japan, Kina, Norge, Singapore, Storbritannien, Sverige, USA, Taiwan, Turkiet och Österrike och är publicerade mellan år 2010 - 2020.Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskan behöver en ökad kulturell kompetens för att utöva en jämställd omvårdnad oavsett vad patienten har för kulturell bakgrund. Analysen genererade tre olika teman, utmaningar i kommunikationen, bristen på kulturell kompetens samt kulturella skillnader skapar olika förväntningar på vårdmötet.Slutsats: Resultatet visar att kulturskillnader mellan sjuksköterskan och patienter från etniska minoriteter resulterar i ett komplext möte då resultatet tyder på att den kulturella kompetensen saknas eller kan utvecklas. Detta innebär att transkulturell utbildning inom professionen är nödvändig. De samlade resultaten tyder på att kunskap inom området påvisats bidra till sjuksköterskans professionella utveckling. Detta ökar chansen till att patienter från etniska minoriteter kan få en mer personcentrerad och kulturanpassad omvårdnad. / Background: In step with the increased migration, the demands on health care are also increasing. When people with other cultural backgrounds seek health care, the care needs to be adapted to the person behind the culture, which does not always happen in an optimal way when the nurse lacks the right skills.Aim: The aim is to shed light on registered nurse's experiences of caring for patients from ethnic minority groups.Method: This study is a literature review based on 15 scientific articles from the CINAHL, PsycInfo and PubMed databases. The articles come from Austria, China, Finland, Iran, Ireland, Japan, Norway, Singapore, Sweden, Turkey, UK and USA. The articles were published between the years 2010 and 2020.Results: The results show that the registered nurse needs increased cultural competence to practice equal care, regardless of the patient's cultural background. The analysis generated four different main themes, challenges in communication, lack of cultural competence and cultural differences create different expectations of the care meeting.Conclusion: The results show that cultural differences between the registered nurse and patients from ethnic minorities result in a complex meeting as the evidence indicates that the cultural competence is lacking or can be developed. The overall results indicate that knowledge in the field has been shown to contribute to the nurse's professional development and that patients from ethnic minorities can receive more person-centered and culturally adapted nursing.
3

Meningen med LIV1 : Semiotisk karaktärsdesign för animation / The meaning of LIV1 : Semiotic character design for animation

Banfather, Kaj, Johansson, Kristofer January 2018 (has links)
Meningen med LIV1: Semiotisk karaktärsdesign för animation är en rapport skriven för ett examensprojekt utfört av Kaj Banfather och Kristofer Johansson som studerar Medie- och kommunikationsvetenskap: Visuell kommunikation och design vid Karlstads universitet. Projektets uppdragsgivare var organisationen Fryshuset, där en animation som beskriver ett av deras många sociala projekt LIV1, som går ut på att belysa det positiva med etnisk, kulturell och religiös mångfald, skulle skapas. För att gå i linje med Fryshusets värderingar och målet med LIV1 blev det därför av stor vikt att designa de karaktärer som skulle komma att finnas i animationen på ett etiskt sätt som inte förstärker stereotyper. Med teori om stereotyper och banal nationalism utforskades även idén om förekomsten av banala stereotyper. Stereotypa representationer som blivit så pass normaliserade att de ofta inte ses som direkt kontroversiella. För att identifiera de tecken och koder som kom att användas (eller undvikas) för att representera etniska och kulturella minoriteter utan att bygga på befintliga stereotyper, vare sig banala eller inte, utfördes en semiotisk analys av de två populära, svenska TV-serierna Bonusfamiljen och Torpederna. Analysen utfördes genom att undersöka tecken inom kategorierna det estetiska, beteende och kontextualitet. Resultatet visade att kontextualitet var avgörande för hur etniska minoriteter representeras i de båda serierna. När narrativet kretsar kring vad som ska föreställa svenska familjeliv och de relationer och konflikter som förekommer där, visade det sig att etniska minoriteter fick betydligt mindre betydelsefulla roller och därmed kortare skärmtid. När det istället handlade om kriminalitet ökade skärmtiden för etniska minoriteter då de fick viktigare roller, men detta kopplades starkt till att de representerades som kriminella. Beträffande det estetiska och beteende påträffades inga större avvikelser mer än att etniska minoriteter oftare observerades med våldsamma beteenden, men enbart i den serie som handlade om kriminalitet. Även detta kopplades till kontextualitet och hur etniska minoriteter oftare representerades som kriminella då det övergripande var de brottsliga karaktärerna som iakttogs utföra våldshandlingar. Slutresultatet diskuterades i koppling till de nämnda teorierna och även tidigare forskning om representationer av etniska minoriteter och karaktärsdesign. För att undvika att förstärka stereotyper designades karaktärer utifrån undersökningens resultat. De fyra, unga karaktärerna fick därför olika etniciteter och en jämnare fördelning av skärmtid. De placerades även i kreativa miljöer och representerades med intressen därefter för att motverka stereotypen av att etniska minoriteter oftare är kriminella. / The meaning of LIV1: Semiotic character design for animation is a report written for a graduation project by Kaj Banfather and Kristofer Johansson who studies Media and Communication Studies: Visual Communication and Design at Karlstad University. The project's commissioner was the organisation Fryshuset, where an animation describing one of their many social projects, LIV1, that aims to highlight the positive effects of ethnic, cultural and religious diversity, was to be created. To keep in line with Fryshuset's values ​​and the objective of LIV1, it was therefore important to design the characters that would exist in the animation in an ethical way that did not amplify stereotypes. With theories concerning stereotypes and banal nationalism the report also explored the idea of ​​the existence of banal stereotypes. Stereotypical representations that have become normalised to the extent that they are often not seen as directly controversial. To identify the signs and codes that came to be used (or avoided) to represent ethnic and cultural minorities without building on existing stereotypes, whether banal or not, a semiotic analysis of the two popular Swedish television series Bonusfamiljen and Torpederna was performed. The analysis was conducted by examining signs within the categories the aesthetics, behaviour and contextuality. The results showed that contextuality often was crucial for the representation of ethnic minorities in both series. When the narrative revolves around what is supposed to represent Swedish family life and the relationships and conflicts that occur within that, it turned out that ethnic minorities gained significantly less important roles and thus, shorter screen time. When crime was the main topic, screen time for ethnic minorities increased as they were assigned more important roles, but this was linked to being represented as criminals. Regarding the aesthetics and behaviour, no major discrepancies were found more than that ethnic minorities more often were observed with violent behaviours, but only in the series revolving crime. This was also linked to contextuality and how ethnic minorities more often were represented as criminals and how criminal characters mostly were the ones observed to carry out acts of violence. The final results were discussed through the perspectives of the mentioned theories and also previous research on representations of ethnic minorities and character design. In order to avoid enhancing stereotypes, characters were designed based on the results of the analysis. The four young characters therefore received different ethnicities and a more even distribution of screen time. They were also placed in creative environments and then represented with the interests to counteract the stereotype that ethnic minorities more often are criminals.
4

Minority rights in Kosovo : A case study on Torbeshis experiences / Minoritetsrättigheter i Kosovo : En fallstudie om Torbesjers upplevelser

Mislimi, Elma, Ajeti, Eljesa January 2021 (has links)
Ever since Kosovo’s declared Independence in 2008, the nation has opted for a multi-ethnic approach by adopting a legal framework that contains several laws promoting and protecting minority rights, although these have remained rather stagnant in implementation. The minorities in Kosovo have furthermore been affected by the Serb-Albanian relations and inter-ethnic tensions by creating divisions and societal challenges. The purpose of this study is to examine the current situation for minorities in Kosovo, along with studying the limitations and possibilities of the implementation of minority rights and societal opportunities. Additionally, this is a case study based on the experiences and views of Torbeshis being a minority in Kosovo which exemplifies the situation of how minority rights are expressed in a social and political context. The  methodological approach of semi-structured interviews was applied which provided the primary data consisting of empirical findings and results from interviews. The data was then analyzed with the assistance of the theoretical framework of social constructivism, along with the intersectionality concept as a complementary tool with an applied narrative analysis. The results indicated that the inadequate implementation of rights is the common denominator concerning minorities' situation, possibilities, limitations and experiences. The focus of the international community on Serb-Albanian relations has further shifted the attention from minority issues. Although the legislative framework is advanced, minorities generally seem to face more limitations than possibilities, with potential for a positive turn. Minorities face limitations such as security concerns, freedom of movement caused by linguistic obstacles, together with restricted participation and access in political life. The Torbeshis face similar issues as mentioned, together with forms of discrimination, ethnic redefinition, assimilation and interrelationship between to major ethnic groups. / Sedan Kosovos förklarade självständighet 2008 antog konstitutionen en lagstiftningsram innehållande flera lagar som främjar och skyddar minoritetsrättigheter, men trots implementeringen har dessa lagar förblivit relativt stillastående i praktiken. Kosovo definierar därmed sig själva som ett multietniskt samhälle i samband med fastställandet av dessa lagar. Minoriteterna i Kosovo har dessutom påverkats av Kosovos efterkrigstid och den Serbisk-Albanska dynamiken där spänningar mellan etniska grupper förekommer i landet och skapar diverse splittringar och samhällsutmaningar för minoriteterna. Syftet med denna studie är att undersöka den aktuella situationen för minoriteter i Kosovo, tillsammans med de existerande begränsningar och möjligheter som finns för implementeringen av minoritetsrättigheter och samhällsmöjligheter. Studien tillämpar en fallstudie som utvärderar Torbesjers erfarenheter av att vara en minoritet, vilket illustrerar hur den nuvarande situationen av minoritetsrättigheter uttrycks i en viss social och politisk kontext. Det metodologiska tillvägagångssättet som tillämpas är semistrukturerade intervjuer och utgör det primära materialet bestående av resultat från intervjuer samt empirisk data. Datan analyserades sedan med hjälp av det teoretiska ramverket social konstruktivism med intersektionalitetskonceptet som ett kompletterande verktyg, och slutligen applicerades en narrativ analys för att behandla datan. Resultatet av studien visar på att den otillräckliga implementeringen av rättigheterna är den gemensamma nämnaren när det kommer till minoriteters situation, möjligheter, begränsningar och erfarenheter. Det omfattande fokus som läggs på relationen mellan serber och albaner av det internationella samfundet skiftar ytterligare uppmärksamhet från minoritetsfrågorna. Trots den avancerade lagstiftningsramen verkar minoriteter i Kosovo möta fler begränsningar än möjligheter, med potential för en positiv förändring. De begränsningar som minoriteter bemöter i Kosovo är säkerhetsproblem, rörelsefrihet, språkliga hinder, samt ett begränsat deltagande och tillgång i det politiska klimatet. Torbesjer står inför liknande problem, tillsammans med former av diskriminering, etnisk omdefiniering, assimilering och ett mellanförskap i förhållande till de etniska majoriteterna i landet.

Page generated in 0.0964 seconds