Redan i de tidiga skolåren och i skolans alla ämnen har språket stor betydelse för utvecklingen och lärandet. Alla barn utvecklas olika och skolan har ett uppdrag i att möta och utmana alla elever. Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur skolan kan möta och utmana de elever som redan har ett välutvecklat språk när de kommer till skolan, något som vi väljer att kalla tidiga språkare, samt hur specialläraren inom språk-, skriv- och läsutveckling kan vara delaktig i detta arbete. Studien belyser även hur samverkan mellan personal på skolan och skolbibliotek kan främja dessa elevers språk-, skriv- och läsutveckling. Teoretisk utgångpunkt i studien är sociokulturellt perspektiv. Empiri till studien har samlats in genom intervjuer av kvalitativ och semistrukturerad karaktär med åtta respondenter. Resultatet visar att lärare och förskollärare upplever att de snabbt får en klar bild av samtliga elevers språkliga förmågor och vilka som är i behov av särskilda utmaningar. Det framkommer också att lärare och förskollärare uppger sig ha möjligheter att utmana de som har kommit längre i sin språkliga utveckling. Gruppens betydelse och sammansättning lyfts som viktiga faktorer för lärande och samtliga respondenter trycker på vikten av det sociala arbetet i skolan. Resultatet visar även att lärare och förskollärare främst önskar handledning från speciallärare inom språk-, skriv- och läsutveckling för att möta de språkligt tidiga elevernas behov. Speciallärarens handledande roll är en viktig specialpedagogisk implikation som framkommer i studien. / Already in the early school years and in all school subjects, the language has great importance for development and learning. All children develop differently and the school has a mission to meet and challenge all pupils. The aim of the study is to provide knowledge about how the school can meet and challenge the students who already have a well-developed language when they come to school, something that we choose to call early language speakers, and how the special needs teacher in language, writing and reading development can be involved in this work. The study also highlights how collaboration between staff at the school and school libraries can promote these pupils' language, writing and reading development. The theoretical starting point in the study is socio-cultural perspective. The empirical study has been collected through interviews of a qualitative and semi-structured character with eight respondents. The result shows that teachers and preschool teachers find that they quickly get a clear picture of all pupils' linguistic abilities and who are in need of special challenges. It also appears that teachers and preschool teachers say they have the opportunity to challenge those who have come further in their linguistic development. The group's importance and composition are highlighted as important factors for learning and all respondents emphasize the importance of social work in school. The result also shows that teachers and preschool teachers primarily want supervision from special needs teachers in language, writing and reading development in order to meet the needs of the linguistically early students. The special role of the special needs teacher is an important special educational implication that emerges in the study.

Under de senaste årtiondena har mångkulturalitet och flerspråkighet ökat i skolorna i såväl Sverige som internationellt. Studiens syfte är att identifiera vilka hinder som andraspråkselever frekvent möter i grundskolans matematikundervisning. Utgångspunkt i studien är frågeställningen: Vilka utmaningar och hinder möter andraspråkselever i grundskolans matematikundervisning? För att besvara frågan har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt tidigare forskning. Vår slutsats indikerar att andraspråkselevers situation i klassrummen inte alltid bemöts utifrån de styrdokument skolan och lärarna har att förhålla sig till. Detta beror möjligtvis på att lärarna inte besitter den kompetens som krävs för att bemöta dessa elever, utifrån eventuella språkliga och kulturella hinder. Flertalet forskare konstaterar att den största orsaksfaktorn till att hinder uppstår för andraspråkselever i matematiken, är bristande kunskaper i undervisningsspråket. Vi har emellertid stött på flera forskningsstudier som pekar på olika diskurser samt lärares kompetens och förmåga att anpassa undervisningen, som viktigare faktorer än elevernas språkliga kunskaper. De skilda resultaten tros bero på det faktum att området inte är särskilt väl beforskat. Uppfattningen är att mer forskning behöver utföras kring just de hinder som uppstår och varför. Genom bredare och djupare kunskap om dessa hinder och diskurser, ges lärare större möjlighet att skapa gynnsam språkutvecklande undervisning och en skola för alla. / In recent decades multiculturalism and multilingualism have increased in schools in both Sweden as well as internationally. The purpose of the study is to identify obstacles frequently encountered by second language students, learning mathematics in compulsory school. The study is based on the question: What challenges and obstacles do second language students encounter in compulsory school mathematics. To answer this question, we have conducted systematic searches, analyzed, and compiled previous research. Our conclusion indicates that the second language students' situation in the classroom is not always governed by the regulatory documents that the school and teachers must relate to. It is possible that the teachers do not possess the necessary competence to acknowledge these students' linguistic and/or cultural obstacles in speaking a second language in school education. Most researchers concur that the largest determining factor in hindering second language students in mathematics is a lack of knowledge of the school official language. We have however encountered several research articles that indicate different discourses and teachers’ skills and ability to adapt the teaching, as more key factors than linguistic knowledge itself. The differing opinions are believed to be, since this area is not well researched. The general perception is that more research needs to be conducted concerning these obstacles that emerge and why they emerge at all. Through a broader and deeper understanding about the obstacles and discourses, teachers are given a greater opportunity to establish a favorable language developing education and a school for everyone.

No description available.

Studien behandlar teckenspråkstolkars agerande vid språkliga utmaningar som kan uppstå vid tolkning av predikningar med särskilt fokus på religiös terminologi, metaforer och liturgiskt språkbruk. Vidare undersöker studien vilka konsekvenser tolkarnas handlande har på det religiösa budskapet. Med två predikningar som källtext baseras studien på åtta inspelade tolkningar gjorda av fyra teckenspråkstolkar med erfarenhet av tolkning i religiösa miljöer. Relevanta passager transkriberades och analyserades med hjälp av diskursanalys. De främsta strategier som identifierades vid förekomst av religiösa termer var användandet av ekvivalent tecken och bokstavering. Vid metaforer var avbildande verbkonstruktioner konsekvent förekommande bland samtliga tolkar. Två andra strategier som identifierades vid metaforer var formbaserad tolkning och tillägg. När det kom till dessa strategier fanns det skillnader gällande hur explicit metaforen ska tolkas där både formbaserad tolkning och strategiska tillägg lyftes som strategi till samma utmaning. Medan de inom tidigare nämnda kategorier fanns mönster i tolkarnas agerande visade analysen att det inte fanns någon konsensus i tillvägagångsätt för att hantera liturgiskt språkbruk vilket ledde till att tolkningar av samma källtext kunde generera helt skilda måltexter. Detta leder till att tolkningarna utgår från hur enskilda tolkarna uppfattat källtexten, något som i värsta fall får som konsekvens att den döva personen tar till sig felaktigt teologiskt budskap i tron att detta är vad som förkunnas av predikanten. Studien kommer således fram till slutsatsen att det saknas standardiserade metoder för att hantera de lingvistiska utmaningar som finns vid teckenspråkstolkning av predikningar, något som har en potentiell negativ påverkan på överförandet av det religiösa budskapet. / The study investigates the actions of sign language interpreters when faced with linguistic challenges that may arise during the interpretation of sermons, with a particular focus on religious terminology, metaphors, and liturgical language. Furthermore, the study examines the consequences of interpreters’ actions on the religious message. Based on two sermons as source texts, the study draws on eight recorded interpretations conducted by four sign language interpreters experienced in church interpreting. Relevant passages were transcribed and analyzed using discourse analysis. The primary strategies identified in the presence of religious terms were the use of equivalent signs and fingerspelling. In the case of metaphors, depictions through verb constructions were consistently observed across all interpreters. Two other strategies identified with metaphors were form-based interpretation and strategic additions. Regarding these strategies, there were disagreements on how explicitly the metaphor should be interpreted, with both form-based interpretation and strategic additions being suggested as approaches to the same challenge. While patterns in interpreters' actions were evident in the previously mentioned categories, the analysis revealed no consensus or standardization in approaches to handling liturgical language, resulting in interpretations of the same source text yielding vastly different target texts. This suggests that interpretations are based on how individual interpreters perceive the source text, potentially resulting in the deaf individual receiving incorrect theological messages, believing them to be the preacher's intended message.

Ever since Kosovo’s declared Independence in 2008, the nation has opted for a multi-ethnic approach by adopting a legal framework that contains several laws promoting and protecting minority rights, although these have remained rather stagnant in implementation. The minorities in Kosovo have furthermore been affected by the Serb-Albanian relations and inter-ethnic tensions by creating divisions and societal challenges. The purpose of this study is to examine the current situation for minorities in Kosovo, along with studying the limitations and possibilities of the implementation of minority rights and societal opportunities. Additionally, this is a case study based on the experiences and views of Torbeshis being a minority in Kosovo which exemplifies the situation of how minority rights are expressed in a social and political context. The  methodological approach of semi-structured interviews was applied which provided the primary data consisting of empirical findings and results from interviews. The data was then analyzed with the assistance of the theoretical framework of social constructivism, along with the intersectionality concept as a complementary tool with an applied narrative analysis. The results indicated that the inadequate implementation of rights is the common denominator concerning minorities' situation, possibilities, limitations and experiences. The focus of the international community on Serb-Albanian relations has further shifted the attention from minority issues. Although the legislative framework is advanced, minorities generally seem to face more limitations than possibilities, with potential for a positive turn. Minorities face limitations such as security concerns, freedom of movement caused by linguistic obstacles, together with restricted participation and access in political life. The Torbeshis face similar issues as mentioned, together with forms of discrimination, ethnic redefinition, assimilation and interrelationship between to major ethnic groups. / Sedan Kosovos förklarade självständighet 2008 antog konstitutionen en lagstiftningsram innehållande flera lagar som främjar och skyddar minoritetsrättigheter, men trots implementeringen har dessa lagar förblivit relativt stillastående i praktiken. Kosovo definierar därmed sig själva som ett multietniskt samhälle i samband med fastställandet av dessa lagar. Minoriteterna i Kosovo har dessutom påverkats av Kosovos efterkrigstid och den Serbisk-Albanska dynamiken där spänningar mellan etniska grupper förekommer i landet och skapar diverse splittringar och samhällsutmaningar för minoriteterna. Syftet med denna studie är att undersöka den aktuella situationen för minoriteter i Kosovo, tillsammans med de existerande begränsningar och möjligheter som finns för implementeringen av minoritetsrättigheter och samhällsmöjligheter. Studien tillämpar en fallstudie som utvärderar Torbesjers erfarenheter av att vara en minoritet, vilket illustrerar hur den nuvarande situationen av minoritetsrättigheter uttrycks i en viss social och politisk kontext. Det metodologiska tillvägagångssättet som tillämpas är semistrukturerade intervjuer och utgör det primära materialet bestående av resultat från intervjuer samt empirisk data. Datan analyserades sedan med hjälp av det teoretiska ramverket social konstruktivism med intersektionalitetskonceptet som ett kompletterande verktyg, och slutligen applicerades en narrativ analys för att behandla datan. Resultatet av studien visar på att den otillräckliga implementeringen av rättigheterna är den gemensamma nämnaren när det kommer till minoriteters situation, möjligheter, begränsningar och erfarenheter. Det omfattande fokus som läggs på relationen mellan serber och albaner av det internationella samfundet skiftar ytterligare uppmärksamhet från minoritetsfrågorna. Trots den avancerade lagstiftningsramen verkar minoriteter i Kosovo möta fler begränsningar än möjligheter, med potential för en positiv förändring. De begränsningar som minoriteter bemöter i Kosovo är säkerhetsproblem, rörelsefrihet, språkliga hinder, samt ett begränsat deltagande och tillgång i det politiska klimatet. Torbesjer står inför liknande problem, tillsammans med former av diskriminering, etnisk omdefiniering, assimilering och ett mellanförskap i förhållande till de etniska majoriteterna i landet.