The aim writing this essay is to understand and to explain difficulties with communications during sign language interpreting at the Video Relay Service (VRS). Another aim is also to identify the necessery conditions for communications at the VRS and to investigate why difficulties may arise in lack of these necessary conditions. The questions of this essay are: Which are the vital important difficulties in communication at the VRS and why do these difficulties arise? To answer these questions, four sign language interpreters working with the VRS, have been interviewed. These interviews constitute the empirical data of the essay. The interviews has been analysed from an interpreting perspective as seen from Wadensjö, Chernov and Atwood & Gray. The teoretical base of the essay is also seen from Goffman’s dramaturgical perspective and his model of production formats and also from Habermas’ theory about action types. The conclusions of this essay is that agreement of the service and of the conversations cast assignment, is very important for the conversation to be continued at the VRS, in lack of these difficulties will appear for the interpreters. The interpreters’ possibilities to anticipate are related to the context of the situation. For the conversation to continue the interpreter do have to take an active responsibility and arrange the conditions for the communication, otherwise difficulties will appear.

<p>The aim writing this essay is to understand and to explain difficulties with communications during sign language interpreting at the Video Relay Service (VRS). Another aim is also to identify the necessery conditions for communications at the VRS and to investigate why difficulties may arise in lack of these necessary conditions. The questions of this essay are: Which are the vital important difficulties in communication at the VRS and why do these difficulties arise?</p><p>To answer these questions, four sign language interpreters working with the VRS, have been interviewed. These interviews constitute the empirical data of the essay. The interviews has been analysed from an interpreting perspective as seen from Wadensjö, Chernov and Atwood & Gray. The teoretical base of the essay is also seen from Goffman’s dramaturgical perspective and his model of production formats and also from Habermas’ theory about action types.</p><p>The conclusions of this essay is that agreement of the service and of the conversations cast assignment, is very important for the conversation to be continued at the VRS, in lack of these difficulties will appear for the interpreters. The interpreters’ possibilities to anticipate are related to the context of the situation. For the conversation to continue the interpreter do have to take an active responsibility and arrange the conditions for the communication, otherwise difficulties will appear.</p>

Detta är en jämförande studie av teckenspråkstolkars användning av inlånade munbilder. Baserat på kunskaper om att språkliga drag från källspråket i en tolkning ofta följer med in i målspråket, undersöktes huruvida munbilden hos tolkar påverkades av att tolka till teckenspråk baserat på en svensk källtext, jämfört med när de tecknade spontant. Datainsamlingen genomfördes i en situation specifikt konstruerad för den här studien, med två informanter, båda andraspråkstalare av teckenspråk. De fick båda framföra varsin spontan teckenspråkstext och en tolkad text, vilka sedan analyserades i programmet ELAN för att kunna jämföra användandet av inlånade munbilder. Baserat på resultaten i den här studien gick inte att konstatera några generella tendenser åt att använda en högre andel inlånade munbilder i tolkade texter än i spontana. Däremot kunde konstateras att informanternas användande av munbilder överlag inte var helt idiomatiskt. / This is a comparative study of sign language interpreter’s use of mouthings borrowed from a spoken language. Based on the knowledge that linguistic features from the source language often transfer into the target language, the idea that the mouth movement of the interpreter might be affected when interpreting from a Swedish source, compared to spontaneous language production, was explored. Data was collected in a situation constructed specifically for this study, with two informants, both L2- speakers of sign language. They produced two sign language texts each, one spontaneous and one interpreted. The texts were analysed using software tool ELAN, to compare the amount of mouthings. Based on the results of this study, no general tendencies towards a higher usage of mouthings in interpreted texts compared to spontaneous texts were discovered. However, the informants’ use of mouthings were found to be not entirely idiomatic.

Syftet med denna studie är att ta reda på döva tolkanvändares åsikter, känslor och erfarenheter kring att använda tolk till teaterföreställningar. Genom två semistrukturerade gruppintervjuer med total sex döva tolkanvändare, som alla sett teater tolkad av både hörande och döva tolkar, undersöks dels vilka övergripande faktorer tolkanvändarna anser vara viktigt för ett lyckat resultat vid tolkning av teater, dels mer specifikt om de upplever några skillnader mellan att se teater tolkad av döva tolkar jämfört med hörande. De övergripande faktorer som framkommit som viktiga är: 1) Tolkens egenskaper och kompetens 2) Förberedelsearbetet 3) Placeringen av tolken. Gällande skillnaden mellan döv och hörande tolk är åsikterna delade. Några av studiens informanter menar att resultatet blir bättre med döv tolk, andra menar att det inte spelar någon roll utan att andra faktorer är viktigare. Studien drar slutsatsen att ett tolkuppdrag inom teater är oerhört komplext och kräver att många förutsättningar är rätt för att det ska bli lyckat, enligt den döva teaterpublikens uppfattning. Studien reflekterar över att det skulle vara önskvärt att fler teaterföreställningar tolkas till teckenspråk, för att bättre arbetsmetoder ska kunna arbetas fram och etableras, samt för att möjliggöra att Sveriges dövas befolkning får tillgång till fler kvalitativa scenkonstupplevelser.

Man lär så länge man lever sägs det, och även lärare på utbildningen för teckenspråkstolkar på Stockholms universitet säger att avslutad utbildning inte är likställt med att vara färdiglärd. För att undersöka om det går att se fortsatt utveckling har jag i denna uppsats jämfört tre studenter, från kandidatprogrammet i teckenspråk och tolkning, som går sista terminen och tre erfarna tolkar, som i snitt har en erfarenhet på 12,5 år, i deras produktion av konstruerat agerande (CA) och konstruerad dialog (CD) när de tolkar en barnbok. Resultatet visar att det inte fanns någon större skillnad mellan grupperna när det kommer till produktion av CA och CD, men en generalisering går inte att göra då resultatet inte går att applicera på hela yrkeskåren eftersom deltagargrupperna är så pass små. Det gick därmed inte att med hjälp av mitt resultat att dra några slutsatser kring hur en fortsatt utveckling sker efter att man har avslutat sin utbildning och har erfarenhet av att jobba som tolk. / They say that learning never stops. The teachers at the sign language interpreter program at Stockholm university say that having completed the program is not the same as being fully learned. In this study I have compared three students, from the bachelor’s program in sign language and interpreting, who are attending the last semester, as well as three experienced interpreters, with an average of 12,5 years of experience, in their production of constructed action (CA) and constructed dialogue (CD) when interpreting a children’s book. The results show no difference between the groups when looking at the production of CA and CD. Thus, since the participant groups are small, a generalization that applies to the whole field of interpreters cannot be made. This also resulted in that I could not make any assumptions about how any progress is made after one has finished their education and has some experience working as an interpreter.

Enligt Kammarkollegiet visar auktorisation i teckenspråkstolkning på tolkens gedigna kunskaper och färdigheter, samt tolkens lämplighet för tolkyrket. Auktorisation för teckenspråkstolkar har erbjudits i Sverige sedan 1 juli 2003. Idag saknas information kring auktorisationens betydelse för teckenspråkspråkstolkens yrkesverksamhet. Den här forskningen syftar till att utifrån teckenspråkstolkars perspektiv belysa deras inställning till auktorisation och dess betydelse för yrkeslivet, samt undersöka om en relation kan bindas till tolkens arbetsplats om tolken har en auktorisation eller inte. Studien bygger på en digital enkät till yrkesverksamma teckenspråkstolkar om deras inställning till auktorisation för teckenspråkstolkar. Majoriteten av de auktoriserade tolkarna ansåg att auktorisation har liten till ingen betydelse för deras yrkesliv. Nästan hälften av de auktoriserade tolkarna uttryckte att deras arbetsgivare önskat att anställda ska auktorisera sig. Vidare angav drygt en tredjedel av de icke-auktoriserade tolkarna att deras arbetsgivare samt de själva inte upplevt något behov av auktorisation i yrkeslivet. Studien visar också på att det fanns en relation mellan tolkens arbetsplats och om tolken har en auktorisation eller ej. Forskningen visar på en del meningsskiljaktigheter kring auktorisationens betydelse för teckenspråkstolkens yrkesverksamhet beroende på om tolken är auktoriserad eller icke-auktoriserad. / Authorization in sign language interpreting demonstrates the interpreter's knowledge and skills, as well as their suitability for the interpreting profession according to Kammarkollegiet. Authorization for sign language interpreters has existed in Sweden since July 1, 2003. There is a lack of information about the meaningfulness of authorization. This study aims to highlight, from the perspective of sign language interpreters, their attitude towards authorization and its importance for their careers. It also examines whether the interpreter’s workplace has an impact on them being authorized or not. The study is based on a digital survey of professional sign language interpreters and their attitudes towards authorization for sign language interpreters. Most of the responding authorized interpreters thought that authorization has little or no importance in their careers. Almost half of the authorized interpreters expressed that their employer wanted employees to authorize themselves. Furthermore, just over a third of the non-authorized interpreters indicated that neither their employers nor they themselves had experienced a need for authorization within their profession. The study also shows that there is a statistically significant difference in the interpreters' workplace depending on whether the interpreter has an authorization or not. The study shows that there are differing opinions regarding the importance of authorization for sign language interpreters and their careers, depending on whether the interpreter is authorized or not.

I denna undersökning intervjuades en skolledare, två tolkar, en lärare och två fokusgrupper med elever om sin syn på tolkning inom specialskolan. Data från de semistrukturerade intervjuerna analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys där liknande svar samlas i temagrupper. Tre teman valdes ut till resultat och dessa är: 1. Information om tolkning 2. Tolken som samordnare 3. Tolkens roll. Information om tolkning handlar om vilken information eleverna får och behöver ha för att tolkningen ska fungera. Tolken som samordnare utgår från Wadensjös (1998) syn på samordning som en reglering av det tolkade samtalet som tolken måste sköta. Tolkens roll undersöktes med främst Metzgers (1999) fundering kring huruvida tolken kan vara neutral. Resultatet pekar på att skolledare och lärare anser att eleverna får mycket information om tolkning, men det tycker inte eleverna själva. Tolkarna anser att mer information behövs för en förståelse för tolkprocessen. Tolkens roll, som neutral och samordnande, är tydlig för tolkar och elever, men inte när det är en lärare som tolkar. Tolkning inom specialskolan är något naturligt som sker ofta och som upplevs fungera till största delen väl när det är tolkar som utför uppdragen. / In this study, a principal, two interpreters, one teacher and two focus groups with students were interviewed about their views on interpretation in Swedish Schools for the Deaf. Data from semi-structured interviews were analyzed according to a qualitative content analysis where similar responses are organized into themes. Three themes were chosen for results: 1. Information concerning the interpretation 2. The interpreter as a coordinator 3. The interpreter's role. Information about interpretation is what kind of information the students receive in order for interpretation to work. By coordination the study assumes Wadensjö's (1998) view of coordination as a regulation of the interpreted conversation. The interpreter's role is examined primarily according to Metzger’s (1999) reflection of whether the interpreter can be neutral. The results indicate that the principal and the teacher believe students receive a lot of information about interpretation, but the students claim not to be given information. The interpreters also believe that more information is necessary for an understanding of the interpretation process. The interpreter's role as neutral and as a coordinator is clear to both interpreters and students, but not when a teacher is interpreting. Interpreting in Schools for the Deaf is something natural that occurs frequently and experienced to work well for the most part when interpreters are translating.

Denna studie undersöker teckenspråkiga elevers upplevelse av tvåspråkig undervisning där det förekommer tolkning. Det är en kvalitativ studie där totalt 14 elever från två olika specialskolor har deltagit i semi-strukturerade gruppintervjuer. Resultaten visar att lärare, assistenter och elever tolkar i skolan. Utbildade tolkar används sällan i undervisningen. En annan sak som framkommer är att resultaten mellan skolorna skiljer sig åt; på den ena skolan är eleverna nöjda och anser att lärarna har god språkkompetens, på den andra är eleverna mindre nöjda och anser att lärarnas språkkompetens brister. Vidare anser eleverna att det är fördelaktigt då en lärare tolkar för att de känner läraren, men lyfter fram att det ofta blir informationsbortfall. Eleverna anser utbildade tolkar vara en kvalitetssäkring. Dessutom visar resultaten att majoriteten av eleverna är negativt inställda till tolkning i undervisningen och anser att det inte ska behövas då lärarna ska vara tillräckligt språkkompetenta. En slutsats dras om att det är direkt olämpligt att elever har tolkat sin egen undervisning och att det är något som inte borde förekomma, samt att det vore intressant med fler kompletterande studier inom området, exempelvis en komparativ analys av specialskolan och en annan tvåspråkig skola och studera om tolkning förekommer där. / This study examines pupils who use sign language and their experience of bilingual education where there are instances of interpreted interaction. This is a qualitative study in which a total of 14 pupils from two different schools for the Deaf have participated in semi-structured group interviews. The results shows that teachers, assistants and pupils interpret in the school. Trained interpreters are rarely used in the education. Another thing that emerges is that the results between the schools differ; at one school, pupils are satisfied and believe that teachers’ have good language skills, at the other, pupils are less satisfied and believe that teachers’ language skills lack. In addition, the pupils believe that it is beneficial when a teacher interpret, because they know the teacher, but emphasize that it often results in information loss. The pupils consider trained interpreters to be a quality assurance. Furthermore, the results show that the majority of pupils are critical of that the school for the Deaf should have need for interpreted teaching, because the teachers would instead have sufficient language skills. A conclusion has been reached that it is inappropriate that pupils have interpreted their own teaching and that it is something that should not occur, and that it would be of interest with more complementary studies in the area, e.g. a comparative analysis of the school for the Deaf and another bilingual school to see if interpreting occurs at that school.

The automatic interpretation of signs of a sign language involves image recognition. An appropriate approach for this task is to use Deep Learning, and in particular, Convolutional Neural Networks. This method typically needs large amounts of data to be able to perform well. Transfer learning could be a feasible approach to achieve high accuracy despite using a small data set. The hypothesis of this thesis is to test if transfer learning works well to interpret the hand alphabet of the Swedish Sign Language. The goal of the project is to implement a model that can interpret signs, as well as to build a user-friendly web application for this purpose. The final testing accuracy of the model is 85%. Since this accuracy is comparable to those received in other studies, the project’s hypothesis is shown to be supported. The final network is based on the pre-trained model InceptionV3 with five frozen layers, and the optimization algorithm mini-batch gradient descent with a batch size of 32, and a step-size factor of 1.2. Transfer learning is used, however, not to the extent that the network became too specialized in the pre-trained model and its data. The network has shown to be unbiased for diverse testing data sets. Suggestions for future work include integrating dynamic signing data to interpret words and sentences, evaluating the method on another sign language’s hand alphabet, and integrate dynamic interpretation in the web application for several letters or words to be interpreted after each other. In the long run, this research could benefit deaf people who have access to technology and enhance good health, quality education, decent work, and reduced inequalities. / Automatisk tolkning av tecken i ett teckenspråk involverar bildigenkänning. Ett ändamålsenligt tillvägagångsätt för denna uppgift är att använda djupinlärning, och mer specifikt, Convolutional Neural Networks. Denna metod behöver generellt stora mängder data för att prestera väl. Därför kan transfer learning vara en rimlig metod för att nå en hög precision trots liten mängd data. Avhandlingens hypotes är att utvärdera om transfer learning fungerar för att tolka det svenska teckenspråkets handalfabet. Målet med projektet är att implementera en modell som kan tolka tecken, samt att bygga en användarvänlig webapplikation för detta syfte. Modellen lyckas klassificera 85% av testinstanserna korrekt. Då denna precision är jämförbar med de från andra studier, tyder det på att projektets hypotes är korrekt. Det slutgiltiga nätverket baseras på den förtränade modellen InceptionV3 med fem frysta lager, samt optimiseringsalgoritmen mini-batch gradient descent med en batchstorlek på 32 och en stegfaktor på 1,2. Transfer learning användes, men däremot inte till den nivå så att nätverket blev för specialiserat på den förtränade modellen och dess data. Nätverket har visat sig vara ickepartiskt för det mångfaldiga testningsdatasetet. Förslag på framtida arbeten inkluderar att integrera dynamisk teckendata för att kunna tolka ord och meningar, evaluera metoden på andra teckenspråkshandalfabet, samt att integrera dynamisk tolkning i webapplikationen så flera bokstäver eller ord kan tolkas efter varandra. I det långa loppet kan denna studie gagna döva personer som har tillgång till teknik, och därmed öka chanserna för god hälsa, kvalitetsundervisning, anständigt arbete och minskade ojämlikheter.

I en berättelse kan det dyka upp många personer. På teckenspråk kan man med hjälp av kroppsriktning och/eller blickriktning anta rollen som en eller flera personer i en berättelse. Detta kallas för perspektivbyte. I teckenspråkstolkade tv-program har tolken som utmaning att skilja på de olika personerna som kan förekomma eftersom den döve eller hörselskadade mottagaren inte alls kan eller har svårt att höra vem det är som talar. Tidigare forskning har kretsat kring mottagarens upplevelse och åsikter om teckenspråkstolkning i tv, men ingen har fokuserat på hur tolkning i tv går till. Denna studie undersöker hur perspektivbyte används i teckenspråkstolkade tv-program genom att analysera, kategorisera och kvantifiera olika typer av perspektivbyten, samt hitta den eller de mest frekventa. Materialet som har analyserats består av fyra olika avsnitt från fyra olika tv-serier. Två av dessa är barnprogram, de andra två är underhållningsprogram. Perspektivbytena har kategoriserats i tre olika kategorier – kroppsvridning, kroppslutning samt (markering av) berättarröst. Dessutom hittades två strategier som används som komplement till perspektivbyte – blickriktning och hänvisande gest. Den viktigaste faktorn som påverkade vilken typ av perspektivbyte som användes är hur tv-serien är uppbyggd – inte vilken typ av tv-program det är. / Many people can appear in a story. In sign language, one can use body direction and/or gaze direction to assume the role of one or more people in the story. This is called perspective shift. In sign language interpreted TV shows, the interpreter has the challenge of distinguishing between the different people who may appear, because the deaf and hard of hearing receiver cannot hear or has difficulty hearing who is speaking. Previous research has focused on the experience and opinions of the receiver about sign language interpretation on TV, but thus far there are no studies with the focus on how interpretation on TV takes place. This study investigates how perspective shifting is used in sign language interpreted TV shows by analyzing, categorizing, and quantifying different types of perspective shifts, as well as finding the most frequent one(s). The material analyzed consists of four different episodes from four different TV series. Two of these are children’s television, the other two are reality shows. The perspective shifts were categorized into three different categories – body twist, body tilt, and narration (marker). In addition, two strategies were found to be used complementary to perspective shifting – gaze direction and referring gesture. The most important factor, that influenced the type of perspective shift is how the tv-series is structured – not the type of the TV show.