Denna studie behandlar tolkning av texter som läses högt i kyrkan under gudstjänst. Studien undersöker vilka utmaningar tolkar upplever och har erfarenhet av vid tolkning av texter i kyrkan, och vilka strategier tolkarna använder sig av för att hantera dem. Undersökningen genomfördes med hjälp av fyra semistrukturerade intervjuer med tolkar som har god erfarenhet att tolka i kyrkan. Utmaningarna som identifierades kan delas in i fyra kategorier; yttre faktorer, läsning (utmaningar att ta in källtexten), språkligt (utmaningar att analysera källtexten) och semantiskt (utmaningar i den egna produktionen). Inom dessa kategorier finns det specifika utmaningar, totalt 11 stycken. Till utmaningarna finns 10 korresponderande copingstrategier. Den främsta strategin som identifierades var förberedelser, som fungerar som en övergripande strategi för att förebygga att utmaningar uppstår. Förberedelser lyftes fram som något särskiljande för tolkning i kyrkan, eftersom det finns möjlighet att få mycket av materialet i förväg. Det kunde även noteras att de olika utmaningarna och strategierna inte alltid går att särskilja, utan överlappar och påverkar varandra. / This study concerns the interpreting of texts read aloud in church service. It examines the challenges faced by interpreters when interpreting in these settings and which strategies they use to overcome them. For this purpose, four semi-structured interviews were held with interpreters who are accustomed to interpreting in church. Various challenges were identified and split into four categories: external factors, reading (challenges concerning the production of the source language), linguistic (challenges in analysing the source text) and semantic (challenges in own production of target language). Each category contains multiple challenges, 11 in total. The study also outlines 10 coping strategies used by the interpreters. The main strategy identified was preparation, which can be used as a preventative measure against all challenges. Preparation was said to be particularly useful in church interpreting as much of the material is available in advance. It could also be ascertained that the challenges and strategies do not always occur separately, but rather overlap and affect each other.

Studien behandlar teckenspråkstolkars agerande vid språkliga utmaningar som kan uppstå vid tolkning av predikningar med särskilt fokus på religiös terminologi, metaforer och liturgiskt språkbruk. Vidare undersöker studien vilka konsekvenser tolkarnas handlande har på det religiösa budskapet. Med två predikningar som källtext baseras studien på åtta inspelade tolkningar gjorda av fyra teckenspråkstolkar med erfarenhet av tolkning i religiösa miljöer. Relevanta passager transkriberades och analyserades med hjälp av diskursanalys. De främsta strategier som identifierades vid förekomst av religiösa termer var användandet av ekvivalent tecken och bokstavering. Vid metaforer var avbildande verbkonstruktioner konsekvent förekommande bland samtliga tolkar. Två andra strategier som identifierades vid metaforer var formbaserad tolkning och tillägg. När det kom till dessa strategier fanns det skillnader gällande hur explicit metaforen ska tolkas där både formbaserad tolkning och strategiska tillägg lyftes som strategi till samma utmaning. Medan de inom tidigare nämnda kategorier fanns mönster i tolkarnas agerande visade analysen att det inte fanns någon konsensus i tillvägagångsätt för att hantera liturgiskt språkbruk vilket ledde till att tolkningar av samma källtext kunde generera helt skilda måltexter. Detta leder till att tolkningarna utgår från hur enskilda tolkarna uppfattat källtexten, något som i värsta fall får som konsekvens att den döva personen tar till sig felaktigt teologiskt budskap i tron att detta är vad som förkunnas av predikanten. Studien kommer således fram till slutsatsen att det saknas standardiserade metoder för att hantera de lingvistiska utmaningar som finns vid teckenspråkstolkning av predikningar, något som har en potentiell negativ påverkan på överförandet av det religiösa budskapet. / The study investigates the actions of sign language interpreters when faced with linguistic challenges that may arise during the interpretation of sermons, with a particular focus on religious terminology, metaphors, and liturgical language. Furthermore, the study examines the consequences of interpreters’ actions on the religious message. Based on two sermons as source texts, the study draws on eight recorded interpretations conducted by four sign language interpreters experienced in church interpreting. Relevant passages were transcribed and analyzed using discourse analysis. The primary strategies identified in the presence of religious terms were the use of equivalent signs and fingerspelling. In the case of metaphors, depictions through verb constructions were consistently observed across all interpreters. Two other strategies identified with metaphors were form-based interpretation and strategic additions. Regarding these strategies, there were disagreements on how explicitly the metaphor should be interpreted, with both form-based interpretation and strategic additions being suggested as approaches to the same challenge. While patterns in interpreters' actions were evident in the previously mentioned categories, the analysis revealed no consensus or standardization in approaches to handling liturgical language, resulting in interpretations of the same source text yielding vastly different target texts. This suggests that interpretations are based on how individual interpreters perceive the source text, potentially resulting in the deaf individual receiving incorrect theological messages, believing them to be the preacher's intended message.

Alla människor ska vara lika inför lagen och bistås med anpassning utifrån sina individuella behov. Tidigare forskning har synliggjort rättsuppdragets komplexa natur som hänger samman med fackspråket, kravet på adekvat kunskap och utbildning samt motstridiga förväntningar på tolken. Bristen på tolkar med relevant kunskap och utbildning kan leda till en rättsosäker situation som kan medföra konsekvenser för den döva eller hörselskadade personen. Föreliggande uppsats utgår från en intervjustudie där teckenspråkstolkar med erfarenhet av rättstolkning skildrar utmaningar och lösningar i samband med uppdrag i rätten. Bearbetningen av materialet genomfördes enligt en tematisk analys. Utifrån materialet sammanställdes totalt fem teman: 1. Rättssalen som arbetsplats, 2. Vikten av förberedelser inför tolkuppdrag, 3. Målgruppsanpassning, 4. Förväntningar på tolken och tolkningen och 5. Etiska dilemman. Studien visar att i likhet med befintlig forskning om teckenspråktolkning i rätten är frågor om delaktighet i rättsprocessen och att få göra sin röst hörd centrala frågor hos informanterna i yrkesutövningen. Informanterna var också väl rustade för detta genom gedigen utbildning och erfarenhet, vilket de påvisade genom att ta initiativ i rätten, förbereda sig enskilt och med tolkkollegan och målgruppsanpassa tolkningen. På så sätt kunde informanterna nå både sina och andras förväntningar i olika situationer och hantera etiska dilemman. / All people should be equal before the law and receive support tailored to one’s individual needs. Previous research has illuminated the complex nature of legal interpreting, linked to specialized language, the demand for adequate knowledge and training, as well as conflicting expectations placed on interpreters. The shortage of interpreters with relevant knowledge and training can lead to a situation of legal uncertainty, which may have consequences for the deaf or hard-of-hearing person. This essay is based on an interview study where sign language interpreters experienced in legal interpreting describe challenges and solutions associated with assignments in court. The analysis of the material was conducted using a thematic analysis. Five themes were identified from the material: 1. The courtroom as a workplace, 2. The importance of preparation before interpreter assignments, 3. Target group adaptation, 4. Expectations on the interpreter and the interpretation and 5. Ethical dilemmas. The study demonstrates that, in accordance with existing research on sign language interpreting in legal settings, issues of participation in the legal process and having one’s voice heard are central concerns for the informants in their professional practice. The informants were well- equipped for this through comprehensive education and experience, which they demonstrated by taking initiative in court, preparing individually and with fellow interpreters, and adapt the interpretation to the target group. In this way, the informants were able to meet both their own and others’ expectations in various situations and manage ethical dilemmas.

Tolkens uppgift är att överföra budskapet från ett språk till ett annat på ett ekvivalent sätt. För att göra det måste tolken koordinera samtalet. Tolkens koordineringsarbete och tolkens förmåga att navigera mellan de olika modaliteterna där talad svenska och teckenspråk förekommer är avgörande för en funktionell tolkning. Den här uppsatsen har fokuserat på sekvenser där tolken i sitt koordineringsarbete ägnar sig åt att förflytta sig mellan olika samtalsramar. Detta kallas för change of footing (sv. tolkens fotombyte). I det filminspelade materialet har fyra kategorier av change of footing påträffats. Den första handlar om den förändrade deltagarstatusen som uppstår när tolken från väntläge går in i rollspelet. Den andra kategorin handlar om tolkens självpresentation som för teckenspråkstolkar innebär att hantera en oväntad direkt fråga. Den tredje kategorin handlar om när tolken själv tar initiativ till omfrågning för att försäkra sig om innehållet och/eller innebörden av det som yttrats. Den fjärde och sista kategorin handlar om den förändrade deltagarstatusen som tolken förflyttar sig till när rollspelet avslutas. Just avrundning av pågående samtal är ofta en process som kan pågå i flera minuter där både de primära parterna och tolken signalerar detta på en rad olika sätt. / The task of an interpreter is to convey the message from one language to another in an equivalent way. In order to do that the interpreter needs to coordinate the interaction. The coordination and the ability to navigate between the different modalities that spoken Swedish and Swedish sign language are part of is decisive to achieve a functional interpretation. This thesis has focused on sequences where the interpreter in her work moves between different interactional frames. This movement is called change of footing. In the film-recorded data, four different categories of change of footing have been found. The first one concerns the changes in participation status, which occur when the interpreter moves from a “waiting position” into the roleplay. The second category is about the interpreters’ self-presentation, which for sign language interpreters is an unexpected direct question to handle. The third category deals with an interpreter-initiated repair in order to make sure the meaning of an utterance or a word is correctly understood. The fourth and final category is about the changed participation status when the interpreter moves out of ongoing roleplay as it ends. Finishing an ongoing interaction is often a process that might go on for several minutes and that is signalled by both the primary parties and the interpreter in a number of different ways.

Studien behandlar och beskriver dels hur tolkar upplever att taltolka hörande personer som använder teckenspråk, dels hur hörande personer som använder teckenspråk upplever att bli taltolkade. Två fokusgrupper fick berätta om sina erfarenheter av denna företeelse; teckenspråkstolkar i en grupp och hörande teckenspråkiga i en annan grupp. Genom kvalitativ innehållsanalys identifierades fem teman med de viktigaste aspekterna i frågan. Dessa teman var: 1. Hörandes val av språk i tolkade sammanhang 2. Strategier för att hantera att bli taltolkad 3. Tolkens språkliga utmaningar 4. Ett gott samarbete är avgörande 5. CEFR – självbedömning är svårt. Genom dessa teman framkom att taltolkning av hörande är ett komplext fenomen som kräver särskild hantering. Ett väl utarbetat samarbete är en stor fördel och underlättar tolkens arbete. Det krävs också god kännedom om anledningen till att hörande ibland väljer att teckna i tolkade sammanhang. Det gör att tolken kan slappna av och koncentrera sig på tolkuppdraget. God insikt hos hörande gällande sin teckenspråkskompetens är också eftersträvansvärt. Vanan av att bli taltolkad underlättar situationen eftersom hörande då utarbetar strategier för att tåla att parallellt med den egna produktionen höra taltolkningen. / This study examines interpreters’ experiences of interpreting hearing signers into spoken language and describes the phenomenon of being the hearing person who signs in these interpreted contexts. Two focus groups were given the chance to share their stories about the situation - one group of sign language interpreters and one group of hearing signers. Through content analysis five themes were identified concerning the most important aspects. 1. Hearing persons’ choice of language in an interpreted situation 2. Strategies to manage being interpreted into spoken language 3. The interpreters’ linguistic challenges 4. Good cooperation is vital 5. CEFR- self-evaluation is hard. These themes revealed that giving voice to hearing signers is a complex phenomenon requiring special management. Well developed cooperation is an advantage and facilitates the interpreters work. Good knowledge about the reasons why hearing signers choose to sign makes it easier for the interpreters to relax and concentrate on the task. Hearing people need to have good understanding of their language proficiency as well as being accustomed to and develop strategies for managing to hear the interpreters voice over.

Den här studien behandlar fenomenet tolkspråk – tanken om att tolkat språk skiljer sig från icke-tolkat språk. Översättningsvetenskapen och dess motsvarighet översättarspråk har utgjort en stor inspirationskälla till arbetet, då forskningen kommit längre där. Ett forskningsområde behandlar så kallade översättningsuniversalier – universella regler eller lagar för hur översatt språk ser ut. En av dessa lagar kallas för normalisering. I studien undersöks om normalisering är applicerbart även på teckenspråkstolkning, med utgångspunkt i påståendet att normalisering kan vara synligt i översatt text som en överrepresentation av typiska målspråksdrag. För att undersöka detta har två jämförbara korpusar använts, dels Svensk teckenspråkskorpus (SSLC) med icke-tolkade teckenspråkstexter, dels Korpus för simultantolkade teckenspråkstexter (KST) med tolkade teckenspråkstexter. Det typiska, teckenspråkiga drag som valts för undersökningen är det tecken som glosas KOPPLA. Förekomsten av tecknet i de båda korpusarna har undersökts för att kunna upptäcka en eventuell överrepresentation i KST. Resultaten visar att KOPPLA mycket riktigt är överrepresenterat i KST, men att det är svårt att generalisera på grund av flera begränsande faktorer. / This essay is concerned with the subject of interpretese – the idea that interpreted language differs from non-interpreted language. Within translation studies, the corresponding term is translationese, and this essay draws upon much of the research in this field, as it is more developed. One particular area of research into translationese revolves around so called translation universals, or universal features of translation. They could be described as rules or laws that define translated language. One of those universals is called normalisation. This essay seeks to answer if normalisation also exists in Sign Language interpreting, with reference to exaggeration of typical target language patterns. Two comparable corpora were used, Swedish Sign Language Corpus (SSLC) with non-interpreted Sign Language texts, and Korpus för simultantolkade teckenspråkstexter (KST) with interpreted Sign Language texts. The typical target language pattern that was chosen for the investigation is the Swedish sign KOPPLA. Instances of the sign were investigated in both corpora, to spot any exaggeration in KST. The results show that KOPPLA is in fact overrepresented in KST, but that one should be careful to generalize, as several limiting factors were at play.

I takt med att döva personer i Sverige får ökad tillgång till alla områden i samhället börjar också antalet döva högskolestudenter på olika lärosäten runtom i landet att öka. Denna studie undersöker döva universitetsstudenters upplevelser av en utbildning i samarbete med teckenspråks- eller skrivtolk och har som mål att utöka kunskapen kring detta relativt outforskade område. I detta syfte utfördes sju semistrukturerade intervjuer med döva studenter vid lärosäten i Sverige där de fick svara på frågor om bland annat sin tillgång till tolkning, sin upplevelse av tolkningen och sin känsla av inkludering i klassen. Av resultaten framgår att studenterna utnyttjar möjligheten till tolkning på ett sätt som inte alltid reflekterar deras upplevda behov av det. Studenterna ställer sig övervägande positivt till tolkarnas arbete på högskolenivå. Det framgår även att studenterna i olika grad känner sig inkluderade i sin klass, både vad gäller relationer till lärare och till andra hörande studenter. Faktorer som kan ha påverkat studenternas intervjusvar är deras upplevda hörsel, nivån på deras nuvarande utbildning och dövmedvetenheten hos de lärare de mötts av. Då studien fokuserat på många aspekter av studenternas utbildning kan det inte dras djupgående slutsatser kring varje tema som framkommit. / As Deaf people in Sweden receive increased access to all areas of society, the number of Deaf students enrolled in higher education around the country increases. This study examines the experiences of Deaf university students regarding their education in collaboration with a sign language or speech-to-text interpreter and aims to expand the knowledge around this relatively unexplored field. For this purpose, seven semi-structured interviews were held with Deaf students at universities around Sweden, in which they were asked to answer questions regarding, among other things, their access to interpreters, impression of the interpreting received and feeling of inclusion in their class. The results show that the students do not always make use of interpreters in a way that reflects their perceived need for them. The students are generally positive regarding the interpreters’ work in a higher educational setting. It is also shown that the students feel included in their classes to varying degrees, both in regard to their relationships with teachers, and with other hearing students. Factors that may have affected the students’ responses are their perceived hearing, the level of their current education and the Deaf awareness of their lecturers. As the study has focused on many different aspects of the students’ education, no in-depth conclusions can be drawn regarding each of the subject matters raised.