<p>Döva personer i Sverige och världen lever nästan uteslutande i ett hörande majoritetssamhälle och har således på ett eller annat sätt en fortlöpande kontakt med hörande människor i såväl privat- som arbetsliv. De flesta döva i arbetslivet arbetar som enda eller som en av få döva på en hörande arbetsplats och ofta anlitas tolk för möten mellan hörande och döva kollegor. Föreliggande uppsats är en etnografisk studie av tolksituationen på en arbetsplats där en döv samt ett tjugotal hörande kollegor arbetar tillsammans. Med hjälp av fältanteckningar, intervjuer och videofilmning har en bild av tolksituationen genererats. I resultaten visas tecken på att den döva deltagaren till stor del lider av informationsbrist på olika plan. Därtill verkar det finnas en stor kunskapslucka hos de hörande kollegorna gällande teckenspråk och dövas villkor i ett hörande samhälle. Resultatet visar även tendenser till att den döva deltagaren genom det omgivande majoritetsspråkssamhället själv medverkar till sin egen underordning. I den komplexa tolksituationen verkar tolken fungera som en grindvakt. Tolken kan ha en svår och inte alltid definierad roll att översätta och samordna turer mellan hörande och döva och föra samtalet framåt i en gemensam riktning. Det verkar även som att den döva deltagaren och hennes hörande kollegor har olika uppfattning om tolkens roll. Tolkens arbete verkar härigenom kunna försvåras, något som i sin tur skulle kunna påverka relationen mellan den döva deltagaren och hennes hörande kollegor. Resultaten har diskuterats utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv för att visa på samband mellan mikro- och makronivå med kopplingar till språkideologi, språkpolitik, maktrelationer samt teorin om Deafhood.</p> / <p>Deaf people in Sweden and worldwide live with few exceptions in a hearing society, and thereby in one way or another they have connections with hearing people in their private and professional lives. Most Deaf people in working life have no or few Deaf co-workers at hearing workplaces and hence a Sign Language interpreter is often hired to facilitate the communication between deaf and hearing co-workers. This thesis is an ethnographic study of the interpreting situation at a workplace where one Deaf and about 20 hearing co-workers work together. With field notes, interviews and video recording an illustration of the situation has been generated. The results show a tendency that the Deaf participant to a great extent suffers from information loss in several areas. In addition, the hearing co-workers seem to have a gap in knowledge about Sign Language and the conditions of Deaf people. Also, the Deaf participant seems to participate in her own subordination through the surrounding majority society. In the complexity of the interpreting situation, the interpreter seems to serve as a gatekeeper. She also has a challenging and not always easily definable role in translating and coordinating turns between Deaf and hearing participants, thus moving the conversation forwards in a mutual direction. Nevertheless, the Deaf participant and her hearing co-workers often seem to have different views of the responsibilities of the interpreter, something that might make the interpreter’s job even more challenging. This, in turn, can influence the relationship between hearing and Deaf co-workers. The results of the thesis have been discussed from a poststructural perspective to show a connection between the intimate workplace situation and language ideology, language policy, power relations and the theory of Deafhood.</p><p> </p>

Döva personer i Sverige och världen lever nästan uteslutande i ett hörande majoritetssamhälle och har således på ett eller annat sätt en fortlöpande kontakt med hörande människor i såväl privat- som arbetsliv. De flesta döva i arbetslivet arbetar som enda eller som en av få döva på en hörande arbetsplats och ofta anlitas tolk för möten mellan hörande och döva kollegor. Föreliggande uppsats är en etnografisk studie av tolksituationen på en arbetsplats där en döv samt ett tjugotal hörande kollegor arbetar tillsammans. Med hjälp av fältanteckningar, intervjuer och videofilmning har en bild av tolksituationen genererats. I resultaten visas tecken på att den döva deltagaren till stor del lider av informationsbrist på olika plan. Därtill verkar det finnas en stor kunskapslucka hos de hörande kollegorna gällande teckenspråk och dövas villkor i ett hörande samhälle. Resultatet visar även tendenser till att den döva deltagaren genom det omgivande majoritetsspråkssamhället själv medverkar till sin egen underordning. I den komplexa tolksituationen verkar tolken fungera som en grindvakt. Tolken kan ha en svår och inte alltid definierad roll att översätta och samordna turer mellan hörande och döva och föra samtalet framåt i en gemensam riktning. Det verkar även som att den döva deltagaren och hennes hörande kollegor har olika uppfattning om tolkens roll. Tolkens arbete verkar härigenom kunna försvåras, något som i sin tur skulle kunna påverka relationen mellan den döva deltagaren och hennes hörande kollegor. Resultaten har diskuterats utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv för att visa på samband mellan mikro- och makronivå med kopplingar till språkideologi, språkpolitik, maktrelationer samt teorin om Deafhood. / Deaf people in Sweden and worldwide live with few exceptions in a hearing society, and thereby in one way or another they have connections with hearing people in their private and professional lives. Most Deaf people in working life have no or few Deaf co-workers at hearing workplaces and hence a Sign Language interpreter is often hired to facilitate the communication between deaf and hearing co-workers. This thesis is an ethnographic study of the interpreting situation at a workplace where one Deaf and about 20 hearing co-workers work together. With field notes, interviews and video recording an illustration of the situation has been generated. The results show a tendency that the Deaf participant to a great extent suffers from information loss in several areas. In addition, the hearing co-workers seem to have a gap in knowledge about Sign Language and the conditions of Deaf people. Also, the Deaf participant seems to participate in her own subordination through the surrounding majority society. In the complexity of the interpreting situation, the interpreter seems to serve as a gatekeeper. She also has a challenging and not always easily definable role in translating and coordinating turns between Deaf and hearing participants, thus moving the conversation forwards in a mutual direction. Nevertheless, the Deaf participant and her hearing co-workers often seem to have different views of the responsibilities of the interpreter, something that might make the interpreter’s job even more challenging. This, in turn, can influence the relationship between hearing and Deaf co-workers. The results of the thesis have been discussed from a poststructural perspective to show a connection between the intimate workplace situation and language ideology, language policy, power relations and the theory of Deafhood.