Alla människor ska vara lika inför lagen och bistås med anpassning utifrån sina individuella behov. Tidigare forskning har synliggjort rättsuppdragets komplexa natur som hänger samman med fackspråket, kravet på adekvat kunskap och utbildning samt motstridiga förväntningar på tolken. Bristen på tolkar med relevant kunskap och utbildning kan leda till en rättsosäker situation som kan medföra konsekvenser för den döva eller hörselskadade personen. Föreliggande uppsats utgår från en intervjustudie där teckenspråkstolkar med erfarenhet av rättstolkning skildrar utmaningar och lösningar i samband med uppdrag i rätten. Bearbetningen av materialet genomfördes enligt en tematisk analys. Utifrån materialet sammanställdes totalt fem teman: 1. Rättssalen som arbetsplats, 2. Vikten av förberedelser inför tolkuppdrag, 3. Målgruppsanpassning, 4. Förväntningar på tolken och tolkningen och 5. Etiska dilemman. Studien visar att i likhet med befintlig forskning om teckenspråktolkning i rätten är frågor om delaktighet i rättsprocessen och att få göra sin röst hörd centrala frågor hos informanterna i yrkesutövningen. Informanterna var också väl rustade för detta genom gedigen utbildning och erfarenhet, vilket de påvisade genom att ta initiativ i rätten, förbereda sig enskilt och med tolkkollegan och målgruppsanpassa tolkningen. På så sätt kunde informanterna nå både sina och andras förväntningar i olika situationer och hantera etiska dilemman. / All people should be equal before the law and receive support tailored to one’s individual needs. Previous research has illuminated the complex nature of legal interpreting, linked to specialized language, the demand for adequate knowledge and training, as well as conflicting expectations placed on interpreters. The shortage of interpreters with relevant knowledge and training can lead to a situation of legal uncertainty, which may have consequences for the deaf or hard-of-hearing person. This essay is based on an interview study where sign language interpreters experienced in legal interpreting describe challenges and solutions associated with assignments in court. The analysis of the material was conducted using a thematic analysis. Five themes were identified from the material: 1. The courtroom as a workplace, 2. The importance of preparation before interpreter assignments, 3. Target group adaptation, 4. Expectations on the interpreter and the interpretation and 5. Ethical dilemmas. The study demonstrates that, in accordance with existing research on sign language interpreting in legal settings, issues of participation in the legal process and having one’s voice heard are central concerns for the informants in their professional practice. The informants were well- equipped for this through comprehensive education and experience, which they demonstrated by taking initiative in court, preparing individually and with fellow interpreters, and adapt the interpretation to the target group. In this way, the informants were able to meet both their own and others’ expectations in various situations and manage ethical dilemmas.

In sign-language interpreting and conference interpreting it is common for interpreters to work in pairs and well-established norms exist for how that cooperation is carried out. Working in pairs is becoming more common in Swedish courts for spoken language interpreting. Yet how court interpreters collaborate in these situations is not well described. This study, based on 29 hours of audio-files, examines how interpreters working in English and Swedish cooperate during consecutive interpreting when defendants are questioned in Swedish courts. Using Goffman’s terms, the interpreters can be said to be either ratified or bystander at any given point. Five types of cooperation were identified. Two show prompted support - the ratified interpreter either explicitly asks for support or her communicative behaviour makes the bystander conclude that support is needed, two show how the bystander interpreter self-selects to provide support. The fifth covers situations when a bystander interpreter is using non-renditions to explicitly coordinate the interaction. The study can confirm that interpreters are more noticeable in the courtroom than the traditional view of a good interpreter allows. It also shows how a team of two interpreters together can solve communicative problems related to the interpreter’s parallel tasks of translating and coordinating. / Inom teckenspråkstolkning och konferenstolkning är det vanligt att två eller fler tolkar arbetar tillsammans. Det finns väletablerade normer för hur samarbetet ska genomföras. Svenska domstolar anlitar ibland två tolkar till uppdrag i talade språk, men det saknas forskning om hur domstolstolkar samarbetar. Föreliggande studie, baserad på 29 timmar inspelat material undersöker på vilket sätt tolkar med engelska som arbetsspråk samarbetar vid konsekutivtolkning av förhör med tilltalade i svenska domstolar. Med Goffmans terminologi kan tolkarna sägas vara antingen ratified eller bystander vid varje given tidpunkt. Studien identifierar fem typer av samarbeten. Två av dem innefattar efterfrågat stöd där tolken som är ratified antingen ber om stöd eller agerar kommunikativt på ett sätt som får tolken som är bystander att dra slutsatsen att stöd behövs. Två andra kategorier beskriver situationer där tolken som är bystander tar initiativ att erbjuda en rättelse eller ett tillägg. Den femte kategorin täcker situationer där en tolk som är bystander använder sig av icke-återgivningar för att explicit samordna interaktionen. Studien bekräftar att tolkar tar mer plats i en rättssal än vad den gängse uppfattningen är, men också att samarbetande tolkar för det mesta smidigt löser kommunikativa problem relaterade till tolkens två parallella praktiker, att översätta och samordna.