I denna undersökning intervjuades en skolledare, två tolkar, en lärare och två fokusgrupper med elever om sin syn på tolkning inom specialskolan. Data från de semistrukturerade intervjuerna analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys där liknande svar samlas i temagrupper. Tre teman valdes ut till resultat och dessa är: 1. Information om tolkning 2. Tolken som samordnare 3. Tolkens roll. Information om tolkning handlar om vilken information eleverna får och behöver ha för att tolkningen ska fungera. Tolken som samordnare utgår från Wadensjös (1998) syn på samordning som en reglering av det tolkade samtalet som tolken måste sköta. Tolkens roll undersöktes med främst Metzgers (1999) fundering kring huruvida tolken kan vara neutral. Resultatet pekar på att skolledare och lärare anser att eleverna får mycket information om tolkning, men det tycker inte eleverna själva. Tolkarna anser att mer information behövs för en förståelse för tolkprocessen. Tolkens roll, som neutral och samordnande, är tydlig för tolkar och elever, men inte när det är en lärare som tolkar. Tolkning inom specialskolan är något naturligt som sker ofta och som upplevs fungera till största delen väl när det är tolkar som utför uppdragen. / In this study, a principal, two interpreters, one teacher and two focus groups with students were interviewed about their views on interpretation in Swedish Schools for the Deaf. Data from semi-structured interviews were analyzed according to a qualitative content analysis where similar responses are organized into themes. Three themes were chosen for results: 1. Information concerning the interpretation 2. The interpreter as a coordinator 3. The interpreter's role. Information about interpretation is what kind of information the students receive in order for interpretation to work. By coordination the study assumes Wadensjö's (1998) view of coordination as a regulation of the interpreted conversation. The interpreter's role is examined primarily according to Metzger’s (1999) reflection of whether the interpreter can be neutral. The results indicate that the principal and the teacher believe students receive a lot of information about interpretation, but the students claim not to be given information. The interpreters also believe that more information is necessary for an understanding of the interpretation process. The interpreter's role as neutral and as a coordinator is clear to both interpreters and students, but not when a teacher is interpreting. Interpreting in Schools for the Deaf is something natural that occurs frequently and experienced to work well for the most part when interpreters are translating.

In sign-language interpreting and conference interpreting it is common for interpreters to work in pairs and well-established norms exist for how that cooperation is carried out. Working in pairs is becoming more common in Swedish courts for spoken language interpreting. Yet how court interpreters collaborate in these situations is not well described. This study, based on 29 hours of audio-files, examines how interpreters working in English and Swedish cooperate during consecutive interpreting when defendants are questioned in Swedish courts. Using Goffman’s terms, the interpreters can be said to be either ratified or bystander at any given point. Five types of cooperation were identified. Two show prompted support - the ratified interpreter either explicitly asks for support or her communicative behaviour makes the bystander conclude that support is needed, two show how the bystander interpreter self-selects to provide support. The fifth covers situations when a bystander interpreter is using non-renditions to explicitly coordinate the interaction. The study can confirm that interpreters are more noticeable in the courtroom than the traditional view of a good interpreter allows. It also shows how a team of two interpreters together can solve communicative problems related to the interpreter’s parallel tasks of translating and coordinating. / Inom teckenspråkstolkning och konferenstolkning är det vanligt att två eller fler tolkar arbetar tillsammans. Det finns väletablerade normer för hur samarbetet ska genomföras. Svenska domstolar anlitar ibland två tolkar till uppdrag i talade språk, men det saknas forskning om hur domstolstolkar samarbetar. Föreliggande studie, baserad på 29 timmar inspelat material undersöker på vilket sätt tolkar med engelska som arbetsspråk samarbetar vid konsekutivtolkning av förhör med tilltalade i svenska domstolar. Med Goffmans terminologi kan tolkarna sägas vara antingen ratified eller bystander vid varje given tidpunkt. Studien identifierar fem typer av samarbeten. Två av dem innefattar efterfrågat stöd där tolken som är ratified antingen ber om stöd eller agerar kommunikativt på ett sätt som får tolken som är bystander att dra slutsatsen att stöd behövs. Två andra kategorier beskriver situationer där tolken som är bystander tar initiativ att erbjuda en rättelse eller ett tillägg. Den femte kategorin täcker situationer där en tolk som är bystander använder sig av icke-återgivningar för att explicit samordna interaktionen. Studien bekräftar att tolkar tar mer plats i en rättssal än vad den gängse uppfattningen är, men också att samarbetande tolkar för det mesta smidigt löser kommunikativa problem relaterade till tolkens två parallella praktiker, att översätta och samordna.