Syfte: är att undersöka handledning som specialpedagogisk insats i en förskolekontext på två förskolor i en mellanstor kommun, utifrån handledningsmodellen "verksamhetsbesök med reflekterande samtal". Studien avser undersöka vad handledningsmodellen kan innebära utifrån pedagoger, förskolechefer och specialpedagogers beskrivningar, hur verksamhetsbesök med reflekterande samtal kan upplevas av de samma, samt vilken utveckling pedagoger, förskolechefer och specialpedagoger upplever har skett i förskolans verksamhet. Litteraturgenomgång: redogör för specialpedagogiska perspektiv, handledning och reflektion, tre olika perspektiv på handledning samt relationers betydelse. Tidigare forskning: redogör för forskning som gjorts om handledning i förskola och skola. Teori: Systemteori beskrivs som modell i studien för att se på sociala samband och påverkansprocesser mellan människor för att skapa förståelse för hur allting hänger samman. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer både enskilt och i grupp, där undersökningsgruppen består av fem pedagoger, fyra specialpedagoger och två förskolechefer. Analys och tolkningsförfarandet har inspirerats av hermeneutiken, vilket innebär att tolkning och förståelse skapar kunskap av innehållet i sin helhet och delar och pendlar däremellan. Studiens resultat redogörs under rubrikerna. Verksamhetsbesök med reflekterande samtal. Från reaktiv till proaktiv. Utveckling utifrån verksamhetsbesök med reflekterande samtal. Under denna rubrik redovisas den utveckling som framkommit under rubriker med samma namn. Helhetsperspektiv och perspektivbyte, Professionsutveckling, Tillit och trygghet, Minskad stress och Trivsel och arbetsglädje. Resultat: indikerar att handledningsmodellen "verksamhetsbesök med reflekterande samtal" som handledningsmodell upplevs som värdefull och att den prioriteras högt. Relationen mellan specialpedagog och pedagoger ses som mycket viktig, utifrån förtroendet och tryggheten som utvecklas genom relationen skapas möjlighet till utveckling av verksamheten. Den utveckling som skett har lett till att pedagoger har ett helhetsperspektiv på verksamheten, man ser på helheten, på lärmiljön och sig själva som en del av den. Tidigare såg pedagoger mer utifrån ett verksamhetsperspektiv, perspektivskiftet har lett till ett ökat barnperspektiv med det relationella perspektivet i fokus. Möjligheten att arbeta förebyggande har ökat, problem hinner inte bli så stora. Handledningsmodellen har ökat trivsel och arbetsglädje och mindre upplevd stress.

<p>Vi har i vår forskning belyst hur elever upplever arbetet med öppna respektive slutna frågor. Vi har framförallt tittat på hur arbetet med öppna och slutna frågor haft för inverkan på elevers möjligheter till perspektivbyte i tid och rum. Öppna frågor har i vår forskning varit lika med hög frihetsgrad medan slutna frågor är lika med låg eller ingen frihetsgrad. Vi har i vår forskning jämfört resultatet av en essäuppgift från två grupper med elever från årskurs 6. Dessa två grupper har innan uppgiften vägletts i temat ”En resa till Kina” i var sin experimentlektion. Den ena gruppen genomförde en lektion med uteslutande slutna frågor medan den andra gruppen utförde en lektion med uteslutande öppna frågor. En av oss agerade lärare medan övriga två observerade både lärare och elever under experimentlektionerna. För att vi skulle ha en sådan objektiv syn på resultatet som forskningen kräver så valde vi att anonymisera eleverna genom att ge dem nummer i stället för namn. Dessa nummer kunde efter bedömningen av uppgiften härledas till en lista med namn och nummer som deras mentor iordningställt. Vi har även använt oss av enkäter för att ta reda på hur eleverna upplevde arbetet med öppna respektive slutna frågor. Vi har genom vår forskning kommit fram till att elevers möjlighet till perspektivbyte i tid och rum underlättas med hjälp av frihetsgraden på de frågor som används i undervisningen. Vi har visat på att de frågor som har en viss till stor frihetsgrad är de frågor som legat till grund för perspektivbyte i elevernas essäskrivningar. Det är även dessa frågor från experimentlektionerna som eleverna i sina essäskrivningar visar att de minns. Resultatet av enkäten visar att eleverna ställer sig positiva till de arbetssätt som bedrevs under deras experimentlektioner.</p><p>We have in our research looked at how students experience work with open and closed questions. We have mainly looked at how work with open and closed questions affect student’s possibilities to change perspective in time and space. Open questions have in our research been equal to high freedom degree while closed questions is equal to low or none freedom degree. We have in our research compared the results of an essay task from two group’s with students from grade 6. These two groups had before the task been guided in the theme “A journey to China” in two separate experiment lessons. One group had a lesson with exclusively closed questions and the other group had a lesson with exclusively open questions. One of us acted as a teacher while the other two acted as observers, and observed both the teacher and the students during the experiment lesson. To be able to have an objective view of the result as the research demands we chose to anonymous the students and give them a number instead of names. These number could later on be deduced to a list with name and numbers that there mentor had set up. We have also used questionnaire to be able to see what the students thought of the work with open and closed questions. We have through our research been able to see that student’s possibilities to make a change in perspective in time and space make easy if the freedom degree of the questions used in their lessons. We have showed that the questions that have some or a great deal of freedom degree is the questions that are the foundation of the change of perspective in the students essay tasks. It’s also these questions from the experiment lessons that the students in their essay task show what they remembers. The result from the questionnaire shows that the students are positive to the work method that was carried out during their experiment lessons.</p>

Vi har i vår forskning belyst hur elever upplever arbetet med öppna respektive slutna frågor. Vi har framförallt tittat på hur arbetet med öppna och slutna frågor haft för inverkan på elevers möjligheter till perspektivbyte i tid och rum. Öppna frågor har i vår forskning varit lika med hög frihetsgrad medan slutna frågor är lika med låg eller ingen frihetsgrad. Vi har i vår forskning jämfört resultatet av en essäuppgift från två grupper med elever från årskurs 6. Dessa två grupper har innan uppgiften vägletts i temat ”En resa till Kina” i var sin experimentlektion. Den ena gruppen genomförde en lektion med uteslutande slutna frågor medan den andra gruppen utförde en lektion med uteslutande öppna frågor. En av oss agerade lärare medan övriga två observerade både lärare och elever under experimentlektionerna. För att vi skulle ha en sådan objektiv syn på resultatet som forskningen kräver så valde vi att anonymisera eleverna genom att ge dem nummer i stället för namn. Dessa nummer kunde efter bedömningen av uppgiften härledas till en lista med namn och nummer som deras mentor iordningställt. Vi har även använt oss av enkäter för att ta reda på hur eleverna upplevde arbetet med öppna respektive slutna frågor. Vi har genom vår forskning kommit fram till att elevers möjlighet till perspektivbyte i tid och rum underlättas med hjälp av frihetsgraden på de frågor som används i undervisningen. Vi har visat på att de frågor som har en viss till stor frihetsgrad är de frågor som legat till grund för perspektivbyte i elevernas essäskrivningar. Det är även dessa frågor från experimentlektionerna som eleverna i sina essäskrivningar visar att de minns. Resultatet av enkäten visar att eleverna ställer sig positiva till de arbetssätt som bedrevs under deras experimentlektioner. We have in our research looked at how students experience work with open and closed questions. We have mainly looked at how work with open and closed questions affect student’s possibilities to change perspective in time and space. Open questions have in our research been equal to high freedom degree while closed questions is equal to low or none freedom degree. We have in our research compared the results of an essay task from two group’s with students from grade 6. These two groups had before the task been guided in the theme “A journey to China” in two separate experiment lessons. One group had a lesson with exclusively closed questions and the other group had a lesson with exclusively open questions. One of us acted as a teacher while the other two acted as observers, and observed both the teacher and the students during the experiment lesson. To be able to have an objective view of the result as the research demands we chose to anonymous the students and give them a number instead of names. These number could later on be deduced to a list with name and numbers that there mentor had set up. We have also used questionnaire to be able to see what the students thought of the work with open and closed questions. We have through our research been able to see that student’s possibilities to make a change in perspective in time and space make easy if the freedom degree of the questions used in their lessons. We have showed that the questions that have some or a great deal of freedom degree is the questions that are the foundation of the change of perspective in the students essay tasks. It’s also these questions from the experiment lessons that the students in their essay task show what they remembers. The result from the questionnaire shows that the students are positive to the work method that was carried out during their experiment lessons.

I en berättelse kan det dyka upp många personer. På teckenspråk kan man med hjälp av kroppsriktning och/eller blickriktning anta rollen som en eller flera personer i en berättelse. Detta kallas för perspektivbyte. I teckenspråkstolkade tv-program har tolken som utmaning att skilja på de olika personerna som kan förekomma eftersom den döve eller hörselskadade mottagaren inte alls kan eller har svårt att höra vem det är som talar. Tidigare forskning har kretsat kring mottagarens upplevelse och åsikter om teckenspråkstolkning i tv, men ingen har fokuserat på hur tolkning i tv går till. Denna studie undersöker hur perspektivbyte används i teckenspråkstolkade tv-program genom att analysera, kategorisera och kvantifiera olika typer av perspektivbyten, samt hitta den eller de mest frekventa. Materialet som har analyserats består av fyra olika avsnitt från fyra olika tv-serier. Två av dessa är barnprogram, de andra två är underhållningsprogram. Perspektivbytena har kategoriserats i tre olika kategorier – kroppsvridning, kroppslutning samt (markering av) berättarröst. Dessutom hittades två strategier som används som komplement till perspektivbyte – blickriktning och hänvisande gest. Den viktigaste faktorn som påverkade vilken typ av perspektivbyte som användes är hur tv-serien är uppbyggd – inte vilken typ av tv-program det är. / Many people can appear in a story. In sign language, one can use body direction and/or gaze direction to assume the role of one or more people in the story. This is called perspective shift. In sign language interpreted TV shows, the interpreter has the challenge of distinguishing between the different people who may appear, because the deaf and hard of hearing receiver cannot hear or has difficulty hearing who is speaking. Previous research has focused on the experience and opinions of the receiver about sign language interpretation on TV, but thus far there are no studies with the focus on how interpretation on TV takes place. This study investigates how perspective shifting is used in sign language interpreted TV shows by analyzing, categorizing, and quantifying different types of perspective shifts, as well as finding the most frequent one(s). The material analyzed consists of four different episodes from four different TV series. Two of these are children’s television, the other two are reality shows. The perspective shifts were categorized into three different categories – body twist, body tilt, and narration (marker). In addition, two strategies were found to be used complementary to perspective shifting – gaze direction and referring gesture. The most important factor, that influenced the type of perspective shift is how the tv-series is structured – not the type of the TV show.