I en berättelse kan det dyka upp många personer. På teckenspråk kan man med hjälp av kroppsriktning och/eller blickriktning anta rollen som en eller flera personer i en berättelse. Detta kallas för perspektivbyte. I teckenspråkstolkade tv-program har tolken som utmaning att skilja på de olika personerna som kan förekomma eftersom den döve eller hörselskadade mottagaren inte alls kan eller har svårt att höra vem det är som talar. Tidigare forskning har kretsat kring mottagarens upplevelse och åsikter om teckenspråkstolkning i tv, men ingen har fokuserat på hur tolkning i tv går till. Denna studie undersöker hur perspektivbyte används i teckenspråkstolkade tv-program genom att analysera, kategorisera och kvantifiera olika typer av perspektivbyten, samt hitta den eller de mest frekventa. Materialet som har analyserats består av fyra olika avsnitt från fyra olika tv-serier. Två av dessa är barnprogram, de andra två är underhållningsprogram. Perspektivbytena har kategoriserats i tre olika kategorier – kroppsvridning, kroppslutning samt (markering av) berättarröst. Dessutom hittades två strategier som används som komplement till perspektivbyte – blickriktning och hänvisande gest. Den viktigaste faktorn som påverkade vilken typ av perspektivbyte som användes är hur tv-serien är uppbyggd – inte vilken typ av tv-program det är. / Many people can appear in a story. In sign language, one can use body direction and/or gaze direction to assume the role of one or more people in the story. This is called perspective shift. In sign language interpreted TV shows, the interpreter has the challenge of distinguishing between the different people who may appear, because the deaf and hard of hearing receiver cannot hear or has difficulty hearing who is speaking. Previous research has focused on the experience and opinions of the receiver about sign language interpretation on TV, but thus far there are no studies with the focus on how interpretation on TV takes place. This study investigates how perspective shifting is used in sign language interpreted TV shows by analyzing, categorizing, and quantifying different types of perspective shifts, as well as finding the most frequent one(s). The material analyzed consists of four different episodes from four different TV series. Two of these are children’s television, the other two are reality shows. The perspective shifts were categorized into three different categories – body twist, body tilt, and narration (marker). In addition, two strategies were found to be used complementary to perspective shifting – gaze direction and referring gesture. The most important factor, that influenced the type of perspective shift is how the tv-series is structured – not the type of the TV show.