Sovjetunionens oppløsning førte blant annet til at de sentralasiatiske sovjetrepublikkene ble uavhengige stater, deriblant Kasakhstan og Usbekistan. Hvordan har den språkhistoriske utviklingen i disse landene vært? Hvordan påvirker språklovene situasjonen for det russiske språket etter selvstendigheten? Er dagens språkpolitikk noe nytt i regionen, eller er de politiske grep idag gammelt nytt fra sovjettiden?Dette er noen av de sentrale spørsmålene i denne oppgaven.Jeg anvender meg av komparativ metode når jeg ser på de kasakhiske og usbekiske språklovene fra både før og etter uavhengigheten. Dette anser jeg som hensiktsmessig da jeg er interessert i to ting; å finne likheter og ulikeheter mellom landene i språkspørsmålet, samt å finne likheter og ulikheter i tidsperiode, altså før og etter selvstendigheten.Som definition på hva språkpolitikk er, går jeg ut ifra en bred definisjon som gjenfinnes hos Schlyter ( Language Policy in Independent Uzbekistan s.8). Språkpolitikk er de virkemidler som offentlige myndigheter har for å påvirke språks utvikling.Takk til Per Arne Bodin, min veileder ved slaviske institusjonen. Takk til Birgit Schlyter ved institusjonen for orientaliske språk for hjelp i fremskaffing av litteratur og hvis forskning har gjort denne oppgaven mulig.

<p>Hur skapar jag en kundtidning som stärker relationen mellan kund och företag? Det är problemställningen som legat till grund för det här examensarbetet.</p><p>Syftet med kundtidningen är att informera om energi och miljö, men även att skapa en god relation till kunden och kommunicera en känsla av samhörighet. Utifrån litteraturstudier har jag kommit fram till att detta kan uppnås genom att göra kunderna delaktiga i tidningens redaktionella innehåll och skapandet av det. Kunddelaktighet, kundnöjdhet och kundlojalitet är positivt relaterade till varandra. Företaget kan styra innehållet i den riktning det vill genom att behålla kontrollen över urvalet och på så sätt även uppnå sitt tilltänkta informativa syfte.</p><p>Delaktigheten kan ske i olika former och blir tydligast när kunder finns representerade i text och bild. Delaktigheten kan bland annat bygga på kundernas behov, intressen, åsikter och erfarenheter. Genom analyser har jag fått kunskap i hur delaktigheten kan gestalta sig. I undersökningar har jag vidare fått kännedom om kundernas behov och intressen.</p><p>Kundtidningen är en produkt som kommer att påverka kundens uppfattning om företaget och därmed även kundnöjdhet och lojalitet. Språket är anpassat för att motsvara de krav som samhället ställer på offentliga texter. Att kunna ta del av information är en demokratisk rättighet. Texterna är skrivna utifrån riktlinjerna för lättläst för att passa en så bred målgrupp som möjligt.</p>

Hur skapar jag en kundtidning som stärker relationen mellan kund och företag? Det är problemställningen som legat till grund för det här examensarbetet. Syftet med kundtidningen är att informera om energi och miljö, men även att skapa en god relation till kunden och kommunicera en känsla av samhörighet. Utifrån litteraturstudier har jag kommit fram till att detta kan uppnås genom att göra kunderna delaktiga i tidningens redaktionella innehåll och skapandet av det. Kunddelaktighet, kundnöjdhet och kundlojalitet är positivt relaterade till varandra. Företaget kan styra innehållet i den riktning det vill genom att behålla kontrollen över urvalet och på så sätt även uppnå sitt tilltänkta informativa syfte. Delaktigheten kan ske i olika former och blir tydligast när kunder finns representerade i text och bild. Delaktigheten kan bland annat bygga på kundernas behov, intressen, åsikter och erfarenheter. Genom analyser har jag fått kunskap i hur delaktigheten kan gestalta sig. I undersökningar har jag vidare fått kännedom om kundernas behov och intressen. Kundtidningen är en produkt som kommer att påverka kundens uppfattning om företaget och därmed även kundnöjdhet och lojalitet. Språket är anpassat för att motsvara de krav som samhället ställer på offentliga texter. Att kunna ta del av information är en demokratisk rättighet. Texterna är skrivna utifrån riktlinjerna för lättläst för att passa en så bred målgrupp som möjligt.

The narrative of the United States is of a "nation of immigrants" in which the language shift patterns of earlier ethnolinguistic groups have tended towards linguistic assimilation through English. In recent years, however, changes in the demographic landscape and language maintenance by non-English speaking immigrants, particularly Hispanics, have been perceived as threats and have led to calls for an official English language policy.This thesis aims to contribute to the study of language policy making from a societal security perspective as expressed in attitudes regarding language and identity originating in the daily interaction between language groups. The focus is on the role of language and American identity in relation to immigration. The study takes an interdisciplinary approach combining language policy studies, security theory, and critical discourse analysis. The material consists of articles collected from four newspapers, namely USA Today, The New York Times, Los Angeles Times, and San Francisco Chronicle between April 2006 and December 2007.Two discourse types are evident from the analysis namely Loyalty and Efficiency. The former is mainly marked by concerns of national identity and contains speech acts of security related to language shift, choice and English for unity. Immigrants are represented as dehumanised, and harmful. Immigration is given as sovereignty-related, racial, and as war. The discourse type of Efficiency is mainly instrumental and contains speech acts of security related to cost, provision of services, health and safety, and social mobility. Immigrants are further represented as a labour resource. These discourse types reflect how the construction of the linguistic 'we' is expected to be maintained. Loyalty is triggered by arguments that the collective identity is threatened and is itself used in reproducing the collective 'we' through hegemonic expressions of monolingualism in the public space and semi-public space. The denigration of immigrants is used as a tool for enhancing societal security through solidarity and as a possible justification for the denial of minority rights. Also, although language acquisition patterns still follow the historical trend of language shift, factors indicating cultural separateness such as the appearance of speech communities or the use of minority languages in the public space and semi-public space have led to manifestations of intolerance. Examples of discrimination and prejudice towards minority groups indicate that the perception of worth of a shared language differs from the actual worth of dominant language acquisition for integration purposes. The study further indicates that the efficient working of the free market by using minority languages to sell services or buy labour is perceived as conflicting with nation-building notions since it may create separately functioning sub-communities with a new cultural capital recognised as legitimate competence. The discourse types mainly represent securitising moves constructing existential threats. The perception of threat and ideas of national belonging are primarily based on a zero-sum notion favouring monolingualism. Further, the identity of the immigrant individual is seen as dynamic and adaptable to assimilationist measures whereas the identity of the state and its members are perceived as static. Also, the study shows that debates concerning language status are linked to extra-linguistic matters. To conclude, policy makers in the US need to consider the relationship between four factors, namely societal security based on collective identity, individual/human security, human rights, and a changing linguistic demography, for proposed language intervention measures to be successful. / <p>Diss. Luleå : Luleå tekniska universitet, 2011-01-31</p>

Denna uppsats är en studie av hur Socialstyrelsen och Försäkringskassan hanterar ordet hen med särskilt fokus på åtta medarbetares attityder till ordet och vilka ideologier dessa bottnar i. Metoden är kvalitativa forskningsintervjuer och mejlintervjuer där medarbetarna har fått resonera kring hur de ställer sig till ordet och till att använda det på sin respektive myndighet. Ytterligare två komponenter har i enlighet med Bernard Spolskys teori om språkpolicies, undersökts - den explicita språkvården med avseende på hen samt om ordet förekommer i språkbruket internt och externt på myndigheterna. För tydlighetens skull är uppsatsens analysdel indelad efter dessa tre komponenter: den explicita språkvården, attityder och ideologier och språkbruket. Informationen om den explicita språkvården och det interna och det externa språkbruket bygger främst på informanternas egna erfarenheter och observationer. Materialet består av 6 kvalitativa forskningsintervjuer på drygt 256 minuter samt två mejlintervjuer. Analysen visar att det inte bedrivs något explicit språkvårdsarbete på myndigheterna med avseende på hen. Vill medarbetarna uttrycka sig könsneutralt rekommenderas de att skriva han eller hon eller den. Ingen av myndigheterna har någon officiell hållning vad gäller hen men medarbetare rekommenderas att undvika hen så länge det finns risk för att provocera mottagaren. Analysen visar också att majoriteten av informanterna är positivt inställda till ett könsneutralt pronomen men att det inte nödvändigtvis måste vara ordet hen som fyller den funktionen. De negativa attityderna till hen lägger många av informanterna hos andra människor. / This paper is a study of how Socialstyrelsen and Försäkringskassan handles the word hen. The main focus is eight employees attitudes to the word and what ideologies they derive from. The method is qualitative research interviews and e-mail interviews where the employees discuss how they feel about the word and if they have or want to use it. Two additional components in accordance with Bernard Spolsky’s theory of language policies, is also investigated - the explicit language planning for hen and if the word occurs in the internal or the external communication. The analysis is divided into three components: the explicit language planning, attitudes and ideologies and language use. The information about the explicit language planning and the internal and the external language use is mainly based on the participants own experiences and observations. The material consists of six qualitative research interviews of more than 256 minutes and two e-mail interviews. The analysis shows that the explicit language planning doesen’t handle hen. If employees would like to express themselves gender-neutral they are recommended to write he or she or it. Employees are advised to avoid hen as long as there is a risk of provoking the receiver. The analysis also shows that the majority of respondents are in favor of a gender-neutral pronoun, but it is not necessarily the word hen that has to fill that function. The negative attitudes towards hen many of the informants put on other people.

The Sami mobile libraries in Norway hold a unique position as both indigenous libraries and conveyors of minority culture. This thesis aims to identify the professional identities found in these mobile libraries. The way to reach this goal will be through a systematic analysis of public documents and interviews with two decision makers employed at mobile libraries. The collected documents and interview transcriptions have been subjected to a directed qualitative content analysis based on the professional identities defined by Anders Ørom and Trine Schreiber. The additional goal is to uncover which, if any, unique identities exist in Sami mobile libraries. A main finding in this thesis was that of a new professional identity; the culture and language curator. This identity is connected to tasks concerning the preservation, revitalisation and highlighting of the Sami language and culture. This identity is also applicable for librarians working with other indigenous or minority languages around the world.

Vi har gjort en litteraturstudie av forskning rörande engelskans påverkan på svenska språket och samhället. Engelskan får en allt starkare position och svenskan förlorar domäner till engelskan. I och med det sker det en påverkan på samhället. Som ett resultat av de påverkade samhällsfaktorerna har en ny språkpolitik kommit till i Sverige, med målsättningen att svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk. Engelskan har även brett ut sig inom utbildningsväsendet, både inom högre utbildning och gymnasie- och grundskola där ämnesundervisningen övergår till att ske på engelska. När ämnesundervisningen sker på engelska istället för svenska förlorar eleverna vissa termer och uttryck på svenska till engelska. Den här domänförlusten kommer de sedan att ta med sig ut i samhället där engelskan då får ta över inom vissa områden. I och med en sådan språklig utveckling riskerar vi att få större klyftor i samhället när språket brister åt båda håll. Vi har sammanställt teorier och forskning av engelskans påverkan på svenska språket. Vi har behandlat domänförluster, ämnesundervisning på engelska och svensk språkpolitik för att avgöra om och på vilket sätt engelskans inflytande påverkar svenskan.

Den här uppsatsen handlar om tankar, åsikter och erfarenheter av det nationella minoritetsspråket jiddisch och den bygger på intervjuer med fyra personer i olika åldrar som bor på olika platser i Sverige. Deltagarna är två män och två kvinnor, en äldre och en yngre av varje kön. Alla fyra har någon form av koppling till jiddisch. Resultatet av studien analyseras mot bakgrund av två teoretiska modeller för att utvärdera hotade språk. Det är dels Fishmans GIDS-skala, dels de förutsättningar för att språk används som presenteras av Grin. Det som framkommer i resultatet är att de äldre intervjupersonerna kan prata jiddisch men läser och skriver väldigt begränsat. De har lärt sig språket i hemmet genom familj och släkt. En av de yngre talar, läser och skriver jiddisch. Han har lärt sig jiddisch på eget initiativ och har ingen judisk bakgrund. Den andra yngre intervjupersonen kan nästan ingen jiddisch alls, varken tala, skriva eller läsa. Hon kan bara förstå lite grand. Vidare framkommer det att de äldre inte fört vidare språket till sina barn. Detta beror på att det bara varit en av barnens föräldrar som kunnat språket men också att språket inte betraktats som nödvändigt eller viktigt att föra vidare. Alla informanter menar dock att språket behöver få hjälp för att klara sig och önskar mer ekonomiskt stöd. De känner i viss mån också ett ansvar för språket. Undersökningen, som är av kvalitativ art, kompletterar andra studier och visar ungefär samma tendenser men ur ett annat perspektiv. Till skillnad från exempelvis enkätundersökningar visar den här studien vilka tankar som ligger bakom åsikter eller sätt att agera.

Inom Norden finns ett samarbete och en politisk satsning på att förstärka grannspråksundervisningen i skolan, vilket framgår i avtal som exempelvis deklarationen om nordisk språkpolitik. Men hur ser arbetet med att stärka grannspråksundervisningen ut? Denna studie syftar till att undersöka förhållandet mellan deklarationen om nordisk språkpolitik och de skandinaviska skolornas styrdokument. Stämmer målen och kraven i styrdokumenten överens med målen som finns i deklarationen? För att undersöka detta genomfördes analyser av dokumenten samt kvalitativa intervjuer med tre sakkunniga personer från de tre skandinaviska länderna; Anna Hannesdóttir, Heidi Lønne Grønseth och Lis Madsen. Resultat från textanalyser och intervjuer visar att det finns en förhållandevis stor diskrepans mellan styrdokumenten och deklarationen men också att det skiljer sig länderna emellan. De danska styrdokumenten förhåller sig närmast till innehållet i deklarationen av nordisk språkpolitik. Det land vars styrdokument förhåller sig längst ifrån deklarationen är Sverige. / Within the Nordic countries, there is a cooperation and a political investment in strengthening the teaching of neighbouring languages in school. This is shown by agreements such as the Declaration on a Nordic Language Policy. How is the declaration carried out within the Nordic countries? This study aims to examine the relations between the Declaration on a Nordic Language Policy and the curriculums in the Scandinavian schools. Do the aims and requirements in the curriculums agree with the aims of the declaration? To examine this, analyses of the documents were carried out as well as qualitative interviews with three experts from the three Scandinavian countries; Anna Hannesdóttir, Heidi Lønne Grønseth and Lis Madsen. The results show a quite considerable discrepancy between the curriculums and the declaration, but also a difference between the countries. The Danish curriculum is the one that mirrors the Declaration on a Nordic Language Policy the closest. The country whose curriculum mirrors the declaration the least, is Sweden.

This study focuses on the Swedish gender-neutral pronoun hen in upper-secondary Swedish teaching. Teachers were asked to participate in a survey with questions regarding hen to reveal if and how hen was included in their teaching in one way or another. It was also of interest to see what the teachers thought of hen in general and whether or not they used the word in their language. At the same time, certain parts were analysed in textbooks to see if hen was a part of the material that is distributed to the students. It was found that hen appears in textbooks, however, it was mostly in a meta-context and the textbooks did not have hen instead of double forms such as he/she. It was also found that most of the teachers thought of hen in a positive way, but the results show that teachers are more positive to the generic hen in comparison to the specific hen. A majority of the teachers in this study use hen but it is mostly within their work and not outside of school which indicates a moral usage rather than a natural usage. The results indicate that there is a lack of specific usage of hen in textbooks and also among teachers, but this may be due to the lack of transgender people. There is also a lack of natural usage of the generic hen in the textbooks instead of non gender-neutral pronouns.