More than 200 years have passed since Haiti cut loose from the French colonial empire. A lot has happened since, both to Haiti as a state and to the society as a whole. This study investigates the critiqued relevance of postcolonialism in the 21th century, taking stance in the question of language of instruction in the Haitian school system. Through a qualitative interview based method of data gathering and a comparison with a postcolonialistic theoretical framework, this study first examines the reasons why the recommended use of Haitian creole as language of instruction, rather than French, has been sparsely implemented with the supposed effect of keeping the majority of Haitians in poverty. Secondly it discusses the conclusions drawn on the issue and what they say about the role of colonial societal structures globally. After establishing proof for the prevalence of colonial societal structures as reasons for the dominance of the French language in Haiti, this report suggests further studies on the subject of the relevance of postcolonialism as a model of explanation for contemporary societal phenomena.

This text compares the language policies of Sweden and France with the aim to see how these two countries define and treat their minority languages. Two indicators of language rights were developed by using “Linguistic human rights” (Skutnabb-Kangas, Phillipson & Rannut 1995:1–22) as a starting point. The first concerns the right to exist as a group in the two countries, while the other deals with learning and developing the minority languages. Some emphasis is also placed on multilateral agreements as both the chosen countries are members of the European Union and the United Nations. The definitions used by the two countries concerning minority languages have some notable differences – not the least because the French definition includes patois or French dialects. Despite some flaws concerning legislature that could be made more specific and ongoing work to strengthen the official languages against the influence of English that inadvertently has negative consequences for minority language users, both countries fulfill the demands stipulated by the indicators used in this work. However, this work does not cover application and perception of the legislature and therefore to get a complete understanding of the subject further research needs to be done.

The recently established National Assembly for Wales (with the vision of a “truly bilingual Wales”) and bilingual schools are but two major sites in which bilingualism is reconstituting and repackaging Welsh. By close examination of the discourse(s) of language policy texts, the public discourse of one bilingual secondary school and the discussions of four focus groups composed of pupils from the same school, this study identifies three types of discourse which are particularly salient in contemporary Wales: a globalising discourse, a nationalist discourse and an ecology-of-language discourse. By collating the data from focus group discussions, language use questionnaires and language diaries, this study also identifies three categories of bilinguals based on their reported language use: Welsh-dominant bilinguals, English-dominant bilinguals and ‘floaters’ (balanced bilinguals). These three categories correlate with how individuals discursively construct Welsh and bilingualism. However, the medium of the focus group discussions (English or mixed-medium Welsh) correlates more closely with the category that is dominant in each focus group. With performativity theory as a framework, bilingualism is to be seen as a dynamic phenomenon, which is constantly being performatively (re)constituted through the situated practices of bilinguals. In short, this study examines how bilingualism in Wales is being performed, i.e. both how it is discursively constructed by various players in various sites, and how it is formed through everyday bilingual practices, not least those of young people in bilingual education. / Den nyetablerade rådsförsamlingen National Assembly for Wales (med en vision om ett ”verkligt tvåspråkigt Wales”) och tvåspråkiga skolor utgör två av de viktiga arenor där tvåspråkighet omstöper och ompaketerar walesiskan. Genom en närmare granskning av diskursen i språkpolitiska texter, den diskurs som används av en tvåspråkig skola i sina kontakter med allmänheten samt de diskussioner som förs i fyra fokusgrupper med elever från samma skola identifierar den här studien tre diskurstyper som är särskilt framträdande i dagens Wales: en globaliseringsdiskurs, en nationell diskurs och en språkekologisk diskurs. Genom att sammanställa data från diskussioner i fokusgrupper, enkäter om språkanvändning samt språkdagböcker identifierar studien också tre kategorier av tvåspråkiga elever utifrån deras angivna språkanvändning: tvåspråkiga med walesiska som starkare språk, tvåspråkiga med engelska som starkare språk samt ”floaters” (balanserat tvåspråkiga). De här tre kategorierna överensstämmer med hur individerna diskursivt konstruerar walesiska och tvåspråkighet. Det språk som talas i fokusgrupperna (engelska eller walesiska med engelska inskott) korrelerar däremot med den kategori som dominerar i varje fokusgrupp. Med performativitetsteori som utgångspunkt framstår således tvåspråkighet som en dynamisk företeelse, som ständigt (om)skapas genom de tvåspråkigas situerade praktiker. I korthet visar den här studien hur tvåspråkighet i Wales görs, det vill säga både hur den diskursivt konstrueras av olika aktörer på olika arenor och hur den formas av vardagliga tvåspråkiga praktiker, inte minst bland unga i tvåspråkig utbildning.

I denna studie undersöks Feministiskt Initiativs (F!) motion om att byta ut könsprefixet -man till det könsneutrala -person i kommunpolitiken. Detta med fokus på bytet av tjänsteman till tjänsteperson i de utvalda kommunerna för undersökningen. Dessa är Malmö stad, där motionen gick igenom, Umeå kommun, där motionen inte gick igenom, samt Uppsala kommun där motionen gick igenom efter revidering. Jag undersöker även ordet hen och relaterar detta till motionen för att se ifall det finns tendenser till att jämnställt språk ökar. Syftet är att undersöka användningen av yrkesbeteckningarna tjänsteman och tjänsteperson samt pronomet hen i dessa tre kommuner. Detta undersöks genom en kvantitativ metod på kommunernas hemsidor där förekomster av tjänsteman, tjänsteperson och hen räknas. Mina teoretiska utgångspunkter utgår från Hirdman (1988) om genussystemet och Milles (2019) om könsprefixet -man i kommunpolitiken. Jag använder mig även av Pauwels (2011) om kvinnors förtryck i språket och Nordenstam (2003) om början på den feministiska diskursiva aktivismen. Jag har också valt att använda mig av Milles (2002) som beskriver de två typer av diskriminering som kvinnan blir utsatt för i språket samt Jobin (2004) om bland annat hur könsneutralt språk uppmärksammades i riksdagen för första gången.  Resultatet visade på att användningen av tjänsteperson har ökat i samtliga kommuner samtidigt som användningen av tjänsteman minskat. Detta även i Umeå kommun, där motionen inte gick igenom. Detta visar på hur viktig själva diskussionen om könsneutralt språk är, oavsett om motioner eller förslag om förändringar av språket, går igenom eller inte. Hen användes inte i så stor utsträckning i någon av kommunerna innan motionen tagits upp och Uppsala kommun var den kommun som använde hen i störst omfattning före motionen tagits upp. Användningen av hen har däremot ökat i alla kommunerna efter motionen tagits upp.

The overarching aim of this thesis is to explore how teaching and learning in tertiary education is performed in times of change both in language policy and learning approaches. The study takes social constructivist and socio-cultural theories as its major points of departure. These theories are combined with cognitive theory of learning with multimedia. The four studies comprising this thesis are born out of a new situation demanding the mastery of a scientific language in English and new ways of teaching and learning backed with ICT. The studies set out to investigate (i) how students and teachers adapt to a change of medium of instruction (ii) what teachers and students of physics learn when constructing a multimedia vocabulary learning instrument (iii) the impact of two methods of teaching vocabulary on students’ test performance and (iv) how teachers reflect on the use of ICT in Physics teaching. To attain these targets, the study employed a blend of qualitative and quantitative designs to gather relevant data. In three studies, data were gathered from classroom practices in tertiary education. The fourth study included teacher interviews on their experiences with ICT. Findings indicate that the understanding of physics was facilitated by a variation in language use in different classroom spaces, students and teachers’ collaborative selection of technical vocabulary and a multimedia tool of technical vocabulary software constructed by two teachers and the researcher. According to the teachers, the quality of physics teaching would be enhanced further by adopting learner-centred teaching methods and the integration of more advanced ICT. The studies show that teachers and students are on their way to develop ICT tools for teaching and learning. Given adequate support, this can pave the way for transforming teaching and allowing for further quality development in innovative and creative ways of learning with ICT. / Det övergripande syftet med denna avhandling är att undersöka hur undervisning och lärande inom högre utbildning sker i tider av förändring både inom språkpolicy och inom lärande. Studien tar socialkonstruktivistiska och socio-kulturella teorier som utgångspunkt. Dessa teorier har kombinerats med en kognitiv teori om lärande med multimedia. Studien består av fyra studier som behandlar den nya situation som uppstått när studenter och lärare behöver bemästra ett vetenskapligt språk på engelska och nya sätt att undervisa och lära med stöd av IKT. Studiernas syfte är att undersöka (i) hur studenter och lärare anpassar sig till ett förändrat undervisningsspråk (ii) vad lärare och studenter inom fysik lär när de konstruerar ett multimedia instrument (iii) utfallet av två olika metoder att lära studenter ett fackspråk inom fysik som det visar sig i olika test (iv) hur lärare reflekterar över användningen av IKT inom ämnesområdet fysik. För att uppnå dessa mål används en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. I tre studier samlades data från klassrumspraktiker inom högre utbildning. I den fjärde studien intervjuades lärare om sina erfarenheter med IKT. Resultaten visar att förståelse av fackspråkliga begrepp underlättades av att olika språk användes beroende på avstånd eller närhet till eleverna i klassrummet. Samarbete mellan studenter och lärare i att välja ord och begrepp som skulle användas och mellan lärarna och forskaren i att konstruera ett multimedia-instrument påverkade också lärandet positivt. Enligt de intervjuade lärarna skulle kvaliteten i fysikundervisningen kunna förbättras ytterligare genom att använda elevcentrerade undervisningsmetoder och mer avancerad IKT. Studierna visar att lärare och studenter är på väg att utveckla IKT redskap för undervisning och lärande. Med adekvat stöd kan detta bereda vägen för en transformering av undervisningen och ge utrymme för vidare kvalitetsutveckling genom uppfinningsrika och kreativa sätt att lära med stöd av IKT.

The aim of this compilation thesis is to explore variations in bilingualism with the help of everyday specific situations at a Spanish-Swedish early childhood institution in Sweden, and by means of a ‘material-semiotic theorizing’. This means that material and semiotic elements are treated equally and entwined. Through studying a bilingual preschool practice, theory and politics as three interwoven practices, the thesis produces knowledge on language and literacy as socially and materially divergent, transformative occurrences. The research process is a commitment with Deleuzio-Guattarian philosophy, theory and politics, and is defined as a becoming in and of the three practices (education, theory, politics). Ethical and methodological undertakings are described as results of the interaction of these practices. Processes of data production include a yearlong fieldwork with all year groups (1-5) at a bilingual preschool in Sweden with a Spanish-Swedish language policy. The materials of data (approx. 59 hours of video-recordings and additional field-notes of everyday activities) are extended and developed upon in interaction with theoretical concepts and political concerns in terms of an analytical process that ‘puts theory to work’. The results are phrased as three temporal suggestions: 1) Bilingualism is a plural, collectively produced, both transitory and specific phenomenon 2) Bilingualism emerges with different, simultaneous dimensions of language and literacy (language as both code and material intensities) 3) Bilingualism is shared and public but also private and inconclusive. The thesis also shows the interconnectedness and continuity between different constructions of bilingualism (i.e. separate – flexible, public - private) as well as the productivity of the unknown and of what is labelled as (il)literate expertise. The impact that these suggestions may have in working with bilingualism in early childhood education is discussed. At the same time the discussion inspires to thinking towards a minor bilingualism also in more general terms. / Syftet i denna sammanläggningsavhandling är att utforska variationer i tvåspråkighet med hjälp av alldagligt specifika situationer vid en spansk-svensk förskola i Sverige, samt genom ett ’material-semiotiskt teoretiserande’. Det betyder att materiella och semiotiska aspekter behandlas jämbördigt, sammanlänkat och icke-hierarkiskt. Genom att studera en tvåspråkig förskolepraktik, teori och politik som sammanvävda praktiker producerar avhandlingen kunskap om språk och litteracitet som socialt och materiellt divergenta, transformativa fenomen. Forskningsprocessen är en förlovning med DeleuzioGuattariansk filosofi, teori och politik och definieras som ett tillblivande i och med de tre praktikerna (utbildning, teori, politik). Etiska och metodologiska göranden beskrivs som resultat av interaktionen mellan dessa tre praktiker. Processer av dataproduktion inkluderar ett årslångt fältarbete med alla åldersgrupper (1-5) på en tvåspråkig förskola i Sverige med en spansk-svensk språkpolicy. Datamaterialen (59 timmars videoinspelningar och fältanteckningar från vardagliga aktiviteter) förlängs och utvecklas i avhandlingen i interaktion med teoretiska begrepp och politiska angelägenheter i termer av en analytisk process som ‘sätter teori i arbete’. Resultaten formuleras som tre temporära förslag. 1) Tvåspråkighet är ett pluralt, kollektivt producerat, både flyktigt och specifikt fenomen 2) Tvåspråkighet uppträder med olika, samtidiga språkliga dimensioner (språk som både kod och materiella intensiteter) 3) Tvåspråkighet är delat och publikt men också privat och odeciderat. Avhandlingens resultat visar också på länkar och kontinuitet mellan olika konstruktioner av tvåspråkighet (till exempel separat – flexibel, publik – privat) samt produktiviteten i det okända och vad som kan benämnas (il)litterat expertis. Betydelsen som avhandlingens förslag kan ha i arbete med tvåspråkighet i utbildningspraktiker med små barn diskuteras. Samtidigt inspirerar diskussionen till att tänka i riktningar mot en mindre tvåspråkighet också i mer generella termer.