Forskning har visat på flera former av migrationsrelaterad språklig variation, däribland förortssvenska och förortsslang. Syftet med studien är att undersöka gymnasielärares beskrivningar av och attityder till förortssvenska och förortsslang . Metoden består av en enkätundersökning, där lärarna har fått lyssna på några språkprov och svarat på några frågor, varpå ett fokusgruppssamtal tagit vid. Materialet i examensarbetet utgörs av sju ifyllda enkäter och tre därpå följande fokusgruppssamtal som spelats in och sedan grovtranskriberats. Resultatet gav en splittrad bild. Lärarna värderade personer som talade förortsslang som mindre ordentliga, mindre trevliga och tuffare medan talare av förortssvenska uppfattades som trevligare, mer ordentliga och mer intelligenta. Vissa av lärarna kunde identifiera förortssvenskan och dess avvikande prosodi. Några av lärarna tolkade förortsslang som bristfälligt inlärarspråk medan andra analyserade slangspråket som en markör av grupptillhörighet. Den sociolingvistiska medvetenheten tolkas därmed som hög hos vissa lärare i studien och låg hos andra lärare.

No description available.

More than 200 years have passed since Haiti cut loose from the French colonial empire. A lot has happened since, both to Haiti as a state and to the society as a whole. This study investigates the critiqued relevance of postcolonialism in the 21th century, taking stance in the question of language of instruction in the Haitian school system. Through a qualitative interview based method of data gathering and a comparison with a postcolonialistic theoretical framework, this study first examines the reasons why the recommended use of Haitian creole as language of instruction, rather than French, has been sparsely implemented with the supposed effect of keeping the majority of Haitians in poverty. Secondly it discusses the conclusions drawn on the issue and what they say about the role of colonial societal structures globally. After establishing proof for the prevalence of colonial societal structures as reasons for the dominance of the French language in Haiti, this report suggests further studies on the subject of the relevance of postcolonialism as a model of explanation for contemporary societal phenomena.

Sammanfattning Att kunna identifiera och förstå olika varieteter av målspråket är en grundläggande förutsättning för att andraspråksinlärare av svenska ska kunna bli fullständig deltagare i dagens flerspråkiga svenska samhälle. Den här studien har till syfte att explorativt undersöka vuxna andraspråksinlärares tillägnande av kunskaper i språklig variation vad gäller modersmålssvenska och andraspråkssvenska, samt deras sociolingvistiska medvetenhet. Detta testas och analyseras genom olika moment i ett lyssnarexperiment, dvs. hur L2-lyssnare bedömer olika talare, hur de förklarar sin bedömning och hur de uppfattar sig själva jämfört med olika talare. En bakgrundsenkät används för att samla in information om språklig erfarenhet och koppla den till L2-lyssnarnas bedömningar. Resultaten pekar mot att studiens L2-lyssnare varierar väldigt mycket vad gäller kunskaper i variation, och vissa lyssnare verkar även ha helt identiska bedömningar med modersmålskontrollgruppen. Studien har däremot inte kunnat påvisa någon korrelation mellan språklig erfarenhet och L2-lyssnarnas bedömningar. Det presenteras möjliga tolkningar av och förklaringar till vad som kan ha påverkan på L2-lyssnares kunskaper. / Abstract Being able to identify and understand different varieties of the target language is a fundamental condition for learners of Swedish as a second language in order to gain full language proficiency and become a participant in today’s multilingual Swedish society. The present study is an explorative investigation of how adult second language learners acquire knowledge of native and non-native variation in Swedish and of sociolinguistic awareness. A listening experiment is used to collect and analyse data in three steps, i.e. how L2 listeners judge different speakers, how they explain their judgements, and how they perceive their own Swedish compared to different speakers. A questionnaire is used to collect information about language experience and to find correlations between this and L2 listeners’ judgements. The results indicate that L2 listeners’ knowledge of variation varies to a great extent, and that some of them seem to have identical judgements to the native control group. The data in this study does not support that there are any correlations between L2 listeners’ language experience and judgements. Possible interpretations and explanations of what can affect L2 listeners’ knowledge are presented as well.

This research aims to shed light on language policies and early bilingual education in Sweden. It highlights the main language policies developed by Sweden while framing them within a European perspective, thus comparing the “national” language policies to the “international” language policies, stressing differences and similarities. More specifically, it analyzes the language policies and guidelines related to bilingual education created by the Council of Europe and afterwards applies the same procedure to the Swedish ones. Furthermore, this study investigates the language practices of children and teachers in two bilingual/multilingual settings. In order to do this, the research was framed as a sociolinguistic ethnography and was carried out using observations, interviews and audio-recordings in order to achieve triangulation wherever possible. Interview and observational data were analyzed thematically while interactional data was analyzed to establish the purposes for which different languages were used by participants. In conclusion, this study might give an idea of how appropriate the Swedish language policies are while stressing the need to revise and implement those policies that might affect the success of early bilingual/multilingual preschool education in Sweden. / Denna studie ämnar belysa språkpolitik och tidig tvåspråkig utbildning i Sverige. Ett av målen är att titta närmare på rådande språkpolitik i Sverige ur ett Europeiskt perspektiv, genom at jämföra ”nationell” och ”internationell” språkpolitik och belysa likheter och skillnader. Detta innebär, mer specifikt, att analysera språkpolitik och riktlinjer för tvåspråkig utbildning som är utarbetad av Europarådet och sedan ställa dem mot de riktlinjer som är utarbetade i Sverige. Dessutom är målet att undersöka olika lingvistiska praktiker hos elever och lärare i en tvåspråkig kontext. Studien har utförts med sociolingvistisk, etnografisk metod och metodologisk triangulering som inkluderat olika tillvägagångssätt såsom observationer, intervjuer och inspelade ljudupptagningar. Insamlad data har undersökts med syfte att klassificera olika språkliga beteenden för att söka förstå de olika strategier och vanor som utgör själva kärnan i interaktionen mellan tvåspråkiga elever och lärare. Slutligen är syftet med studien att ge en inblick i hur lämplig svensk språkpolitik är i fråga om tvåspråkig utbildning och samtidigt belysa vad som kan behövas reviderasoch införas för att påverka framtida tvåspråkig/flerspråkig utbildning i Sverige.