Uppsatsen handlar om gymnasieelevers beskrivningar av fusk i skolan. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur gymnasieelever uppfattar och förhåller sig till fusk i gymnasieskolan samt utforska elevernas erfarenheter inom ämnet. Frågeställningarna som uppsatsen bygger på är hur eleverna definierar fusk och fuskande i skolan, och om det finns speciella situationer där fusk betraktas mer förståeligt samt hur kraven i gymnasieskolan som kan tänkas inverka på eventuella fuskhandlingar i skolan. Enligt ”Den nya Skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet” från år 2010, kan även gymnasieelever bli avstängda från skolan på grund av fusk. Högskoleverkets granskning visar att plagiat toppar bland fuskhandlingar. Flera rapporter och studier visar att elever och studenter har svårt med referenshantering och källhänvisningar. Metoden som används i uppsatsen är kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Valet av metoden bygger på att uppsatsen ska ge ett rikt material av intervjupersonernas beskrivningar. Resultaten visar att samtliga av de intervjuade är överens om att fuska är fel och oetiskt. Att fuska beskrivs sammantaget som att använda kunskap som man inte har själv. Dock berättar samtliga att nästan ”alla” elever i gymnasieskolan fuskar i någon form. Stressen och pressen att klara kraven genom det nya betygssystemet har en markerad förankring i ämnet.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i militärteknikens grund, hur tekniken inverkar på militär verksamhet. Det utförs genom att utreda hur delar av Semantisk Interoperabilitet (SI) påverkar den militära kontexten. Genom att undersöka hur en organisation som är van att arbeta med traditionella informationsutbyten mellan informationssystem och hur arbetet skulle påverkas om första steget av SI införs – att utveckla systemnära ontologier. Organisationen i frågan är Försvarets Materielverk (FMV) som har en längre erfarenhet att traditionellt utveckla och vidmakthålla informationsöverföringsgränsytor baserade på dedikerade format och protokoll. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har sedan 2006, på uppdrag av Försvarsmakten (FM), bedrivit forskning inom SI syftandes till att undersöka hur SI kan stödja utvecklingen av FM ledningsfunktion. Uppsatsen har fått sin inspiration från forskningen som FOI genomfört mellan 2006-2013.Betraktelsen görs utifrån ramverket ledningssystem och dess beståndsdelar såsom organisation, personal, metod, och teknik. Därmed hur SI påverkar FMV inom ledningssystemets delar. Uppsatsen använder sig av en teoristyrd enfallstudie som kompletteras med en analys. Fallstudien skapar empirin för uppsatsen vilket därefter jämförs med teorin genom en analysmodell. Resultatet från uppsatsen är att ett införande av SI på FMV påverkar hela FMVs ledningssystem med tyngdpunkt på det organisatoriska ansvarsförhållandet mellan myndigheterna FM och FMV. Det styrs av att behovet av militär domänkunskap kommer att öka, jämfört med idag, då ontologier utvecklas och vidmakthålls. SI har emellertid ett flertal positiva egenskaper så det är dags för FMV och FM att överväga konsekvenserna och sikta på en framtida utveckling inom SI. / This thesis is based on the fundamentals of military technology – how technology affects military activities. It does so by investigating how elements of Semantic Interoperability (SI) affect the military context, by examining the work of an organization, which is used to working with traditional exchanges of information between computer systems, and how that work would be affected if the first step of SI – the development of application ontologies – were introduced. The organization in question is the Swedish Defence Materiel Administration (FMV), which has long experience of the development and maintenance of information exchange interfaces based on dedicated formats and protocols.Since 2006 the Swedish Defence Research Agency (FOI) has, on behalf of the Swedish Armed Forces (SAF), conducted SI research focused on investigating how SI could support the development of SAF command and control functions. The essay has been inspired by this research and the reports produced by FOI during the period 2006-2013.The analysis is based on a command and control system and its constituent elements, such as organization, personnel, methodology, and technology, in order to identify how SI affects FMV within these areas. The essay uses a theory-driven one-case study complemented with a theoretical analysis. The study produces empirical data, which is then compared with SI theory using an analytical model.The results show that the introduction of SI in FMV would affect the entire FMV command and control system, particularly the organizational responsibility relationship between SAF and FMV. This is governed by the fact that the need for military domain knowledge will increase with the development and maintenance of ontologies when compared to today’s traditional development. However, SI has several positive attributes; so it is time for FMV and SAF to consider the consequences and aim for development of SI in the future.

Forskning har visat på flera former av migrationsrelaterad språklig variation, däribland förortssvenska och förortsslang. Syftet med studien är att undersöka gymnasielärares beskrivningar av och attityder till förortssvenska och förortsslang . Metoden består av en enkätundersökning, där lärarna har fått lyssna på några språkprov och svarat på några frågor, varpå ett fokusgruppssamtal tagit vid. Materialet i examensarbetet utgörs av sju ifyllda enkäter och tre därpå följande fokusgruppssamtal som spelats in och sedan grovtranskriberats. Resultatet gav en splittrad bild. Lärarna värderade personer som talade förortsslang som mindre ordentliga, mindre trevliga och tuffare medan talare av förortssvenska uppfattades som trevligare, mer ordentliga och mer intelligenta. Vissa av lärarna kunde identifiera förortssvenskan och dess avvikande prosodi. Några av lärarna tolkade förortsslang som bristfälligt inlärarspråk medan andra analyserade slangspråket som en markör av grupptillhörighet. Den sociolingvistiska medvetenheten tolkas därmed som hög hos vissa lärare i studien och låg hos andra lärare.

Denna studies syfte är att synliggöra och identifiera förskollärares uppfattningar av ett utvalt läroplansmål, samt deras beskrivningar av hur målet implementerasi praktiken. Det har sedan läroplanerna införde naturvetenskapliga målsättningarfunnits en problematik rörande hur de naturvetenskapliga målen ska tolkas. Det har funnits svårigheter med hur arbetet i praktiken ska genomföras. De data som utgör studiens empiriska material samlades in genom kvalitativa intervjuer som dokumenterades med ljudupptagning och anteckningar. Studiens empiriska material har analyserats utifrån en fenomenografisk analysmodell innehållande flera steg, med avsikt att komma fram till ett resultat med fenomenografisk karaktär. I resultatet presenteras respondenternas olika uppfattningar och beskrivningar genom en fenomenografiskt ansats där studiens frågeställningar representerar två utfallsrum. Utfallsrummen utgörs av tydliga kategorier av sammanställningar av uppfattningar och beskrivningar. Genom denna studie har insikt erhållits i hur de naturvetenskapliga målen kan uppfattas av förskollärare samt hur arbetet med naturvetenskap ute i verksamheterna kan beskrivas. Resultatet diskuteras sedan i relation till tidigare forskning i diskussionsavsnittet där det bland annat lyfts fram dilemman som påverkar arbetet med de naturvetenskapliga målet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur betygsättande lärare i ämnet idrott och hälsa beskriver sitt arbete med bedömning. Frågeställningarna som besvarades var, hur lärarna beskriver sitt arbete med formativ- och summativ bedömning samt vilka ramfaktorer som lärarna beskriver som viktiga i deras arbete med bedömning. Studien har utgått från ramfaktorteroin. För att besvara studiens frågeställningar har vi intervjuat elva lärare. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades otrografiskt. Resultatet visade att samtliga lärare arbetar med formativ bedömning i form av feedback och att ingen lärare arbetade kontinuerligt med kamratbedömning eller självbedömning. Endast ett par av lärarna använde sig av summativ bedömning under lektionstid. Lärarna beskrev lagar och regler, tiden och elevgruppen som viktiga ramfaktorer i deras arbete med betyg och bedömning. Ingen av lärarna beskrev ekonomin som den viktigaste ramfaktorn. Slutsatsen av studien var att det finns olika metoder att arbeta med formativ- och summativ bedömning och att lärarna framhåller olika ramfaktorer som viktiga.

No description available.

Varje år ska ett utvecklingssamtal genomföras med barnets vårdnadshavare i förskolan, därför har ett intresse växt fram hur dessa samtal utformas. Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares beskrivningar av hur de arbetar med utvecklingssamtal i förskolan samt undersöka vad de väljer att förmedla till barnets vårdnadshavare. Detta uppnås med hjälp av tre frågeställningar: Hur arbetar förskollärare med utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande i förskolan? Vad väljer förskollärare att förmedla av innehållet i utvecklingssamtalet och på vilket sätt förmedlas det till vårdnadshavare? Hur väljer förskollärare att samtala om barnet i utvecklingssamtalet? Studien är kvalitativ och empirin har samlats in genom fyra fokusgrupper med sammanlagt elva förskollärare. Utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv har förskollärarnas konstruerade beskrivningar analyserats med hjälp av fyra begrepp: typifiering, objektifiering, institutionalisering och habitualisering. Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader i hur förskollärarna väljer att utforma och genomföra utvecklingssamtal i förskolan. Dessutom har det framkommit att tiden är avgörande för hur samtalet blir. I den avslutande diskussionen sätts studiens resultat i kontrast till den tidigare forskningen om utvecklingssamtal. Studien har bland annat bidragit med kunskap om de ”svåra” utvecklingssamtalen och om hur känsliga ämnen kan förmedlas till barnets vårdnadshavare. Förhoppningsvis leder studien till att andra förskollärare börjar reflektera om deras sätt att utforma och genomföra utvecklingssamtal i förskolan.

Studiens syfte är att undersöka barns perspektiv på kommunikation och samspel i lek där de har olika kommunikativa förmågor. För att få svar på studiens syfte har vi utgått från följande frågeställningar; Hur beskriver barnen deras sätt att kommunicera med varandra i lek? Hur beskriver barnen deras sätt att samspela med varandra i lek? Studien har utgått från det socialpsykologiska perspektivet där vi har riktat in oss på begreppen socialt tänkande och socialt beteende, både i barnens beskrivningar och agerande under intervjuerna samt i analysen av videoobservationerna. Det är en kvalitativ studie där videoobservationer, barnintervjuer och video elicitation har tillämpats för att samla in studiens empiri. Resultatet visar att barn har olika och liknande beskrivningar på hur det går att samspela och kommunicera med varandra i lek oavsett kommunikativ förmåga.

Syftet med denna studie är att undersöka vilket utrymme kvinnliga respektive manliga författare ges och hur de presenteras i läromedel i svenska 2 för gymnasiet. Inledningsvis presenteras vår teoretiska utgångspunkt som grundar sig i Yvonne Hirdmans genusteori och även centrala begrepp behandlas. Vi redogör för relevant tidigare svensk forskning gjord av Christoffer Dahl, Annica Danielsson och Caroline Graeske. Dessutom presenterar vi en australiensisk studie av Jackie F.K Lee och Peter Collins. Den tidigare forskningen sätts sedan i relation till vår studies resultat. Metoden vi använder för att uppnå studiens syfte är läromedelsanalys. Vi har dels använt oss av en kvantitativ innehållsanalys, dels en kvalitativ textanalys för att kunna besvara våra frågeställningar. För att strukturera vårt resultat har vi även använt oss tematisk analys för att kunna identifiera teman i materialet. Materialet som vi har använt är fyra läromedel anpassade efter Lgy 11 som behandlar kursen svenska 2 för gymnasiet. Resultatet från våra läromedelsanalyser visar att manliga författare dominerar i samtliga läromedel, men hur starkt de dominerar varierar mellan läromedlen och mellan avsnitten. Resultatet visar även att det finns en skillnad mellan hur kvinnliga och manliga författare presenteras och beskrivs i läromedlen. Dessutom visar resultatet att det finns skillnader i beskrivningarna av författarna i de olika läromedlen. I diskussionen lyfter vi de delar av resultatet från den tidigare forskningen som även går att se i vår studies resultat. Likväl diskuterar vi de delar av resultatet som skiljer sig från den tidigare forskningen. Vi diskuterar även att det har skett en förbättring gällande jämställdheten mellan kvinnliga och manliga författare i de läromedel som vi har granskat jämfört med den tidigare forskningen. Slutligen lyfter vi problematiken kring ansvaret att granska läromedel och vikten av att det genomförs.

I tidigare forskning presenteras det faktum att det barn läser påverkar deras identitetsskapande. Den visar även att manliga och kvinnliga karaktärer tillskrivs olika egenskaper beroende på deras kön i litteraturen (Chin & Lee, 2019; Davies & Evans, 2000; Eilard, 2008; Lynch, 2016; Tsao, 2008; Worland, 2008). I denna studie granskas genuskonstruktioner i några aktuella läseböcker som används i svensk skola idag. Studiens teoretiska utgångspunkter är kritisk litteracitet och genusteori. Kritisk litteracitet används som ett tillvägagångssätt för att kritiskt granska de valda läseböckerna och genusteorin och dess begrepp används för att kunna synliggöra hur genus konstrueras i läseböckerna (Coffey, 2008; Dahl, 2016; Dolk, 2011; Evertsson, 2010; Hirdman, 2001; Skolverket, 2014, 2016). Två nivåindelande läseböcker från olika förlag granskas kritiskt med hjälp av studiens analysmodell som består av omarbetade analysfrågor från Jämställd skolas mall för läromedelsgranskning och Nikolajevas (2017) motsatsschema. Med hjälp av analysmodellen kan stereotypa och normbrytande porträtteringar av böckernas karaktärer synliggöras från ett genusperspektiv. De analyserade läseböckerna är Nyckeln till skatten (Wänblad, 2012, 2017) och Robin wow, en deckarklubb! (Gesén, 2020) och de är avsedda för årskurs tre.    Resultatet av analysen visar att samtliga läseböcker förmedlar både stereotypa och normbrytande beskrivningar av genus. Resultatet visar även att Robin wow, en deckarklubb! innehåller normbrytande beskrivningar av genus i större utsträckning jämfört med Nyckeln till skatten. Dessutom visar resultatet att de olika nivåerna skiljer sig mer i den sistnämnda läseboken angående hur karaktärerna beskrivs sett ur ett genusperspektiv. Den skillnaden som finns mellan de två nivåerna av Robin wow, en deckarklubb! är att de manliga bikaraktärerna tillskrivs fler normbrytande egenskaper i den svårare versionen. De skillnader som finns mellan de två nivåerna av Nyckeln till skatten är dels att huvudkaraktärerna tillskrivs fler normbrytande och stereotypa egenskaper i den svårare nivån och dels att de manliga bikaraktärerna tillskrivs fler stereotypa egenskaper i den svårare nivån.