No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare upplevde att läroplansmålet om modersmålsstöd i förskolan uppfylldes. Barns rätt till modersmålsstöd finns även skriven i skollagen. Studien har utgått från två frågeställningar som behandlar hur förskollärarna anser att läroplansmålet uppfylls samt vilka metoder de säger sig använda för att utveckla modersmålet. Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare på olika orter i Sverige. Studien har utgått från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på dess centrala begrepp och teorier om språkutveckling och modersmålsutveckling. Detta perspektiv har legat till grund för analys. Resultaten visar på stora skillnader mellan städerna på grund av olika tillgång på resurser. En del av metoderna som användes var musik och böcker på barnens språk. Föräldrasamverkan var en viktig faktor som framkom i resultatet av flera anledningar. Dels för trygghetens skull både för föräldrar och barn men även i form av hjälp med modersmålet där förskollärarna tillsammans med föräldrar översatte ord, var med i förskolan och arbetade med modersmålet hemma. Studien kan ge en fördjupad förståelse för modersmålsutveckling samt kunskap om metoder att tillgå.

Vi vill med detta arbete erbjuda en produkt där sånger, ramsor och dramaövningar utgör innehållet. Vår målgrupp är verksamma inom förskolan, exempelvis barnskötare och förskollärare. Produktens innehåll ska kunna användas i arbetet med Läroplan för förskolan och dess strävansmål kring Normer och värden samt Utveckling och lärande. Vi har skapat en produkt i form av en E-bok som vi valt att benämna som en inspirationsbok. E-boken erbjuder ett varierat innehåll bestående av pedagogiska sånger, ramsor och dramaövningar med tydliga kopplingar till mål och riktlinjer ur Läroplan för förskolan. Vi har förenklat arbetet med produktens innehåll så att även verksamma med mindre erfarenhet kring arbete med musik och drama i förskolan kan inspireras och leverera lärorika såväl som lustfyllda moment tillsammans med barnen. Samtliga dramaövningar, sånger och ramsor innehåller tips på hur man kan arbeta med materialet och intill sångtexterna finns länkar till melodierna. Vi vill förmedla en syn på estetiska ämnen som något lustfyllt där prestationer är mindre viktiga och där de teoretiska kunskaperna kan appliceras med hjälp av estetiska uttryck.

Denna studies syfte är att synliggöra och identifiera förskollärares uppfattningar av ett utvalt läroplansmål, samt deras beskrivningar av hur målet implementerasi praktiken. Det har sedan läroplanerna införde naturvetenskapliga målsättningarfunnits en problematik rörande hur de naturvetenskapliga målen ska tolkas. Det har funnits svårigheter med hur arbetet i praktiken ska genomföras. De data som utgör studiens empiriska material samlades in genom kvalitativa intervjuer som dokumenterades med ljudupptagning och anteckningar. Studiens empiriska material har analyserats utifrån en fenomenografisk analysmodell innehållande flera steg, med avsikt att komma fram till ett resultat med fenomenografisk karaktär. I resultatet presenteras respondenternas olika uppfattningar och beskrivningar genom en fenomenografiskt ansats där studiens frågeställningar representerar två utfallsrum. Utfallsrummen utgörs av tydliga kategorier av sammanställningar av uppfattningar och beskrivningar. Genom denna studie har insikt erhållits i hur de naturvetenskapliga målen kan uppfattas av förskollärare samt hur arbetet med naturvetenskap ute i verksamheterna kan beskrivas. Resultatet diskuteras sedan i relation till tidigare forskning i diskussionsavsnittet där det bland annat lyfts fram dilemman som påverkar arbetet med de naturvetenskapliga målet.

Abstract  The purpose of this ethnographic study is to investigate how ten pedagogues’ reason and interpret about children's influence in the activities. The pedagogues that we interviewed are at different preschools that take place in a small village and a larger city in Skåne county. Our purpose of this study was to investigate and describe educators' experiences of interpreting and how they worked with the curriculum goals, regarding the influence of all children in preschool. The curriculum for preschool states that children have the right to feel participation and to exercise real influence over their everyday life (Skolverket, 2018). The study is about educators' experiences of interpreting and realizing the curriculum goals and how they enable the influence of all children and what obstacles there may be in this work. We conducted a semi-structured interview where we were able to share the experiences and thoughts of working educators through conversation. Through text analysis, we then analyze the collected empirical data. The results of the study show that in practice there are challenges in the interpretation and implementation of the curriculum's goals in terms of children's influence. The study also addresses how educators define the concept of influence and what consequences it has in the educational activities. In our study, we have used the term educators for the respondents.

Vårt syfte med studien var att undersöka och beskriva pedagogers erfarenheter av att tolka och realisera läroplansmålen, vad gäller alla barns inflytande i förskolan.  Läroplanen för förskolan säger att barn har rätt att få känna delaktighet och få utöva reellt inflytande över sin vardag (Skolverket, 2018). Studien handlar om pedagogers erfarenheter av att tolka och realisera läroplansmålen och hur de möjliggör alla barns inflytande och vilka hinder och möjligheter som kan finnas i detta arbete. Vi genomförde en kvalitativ undersökning där vi genom brevintervjuer fick ta del av verksamma pedagogers erfarenheter. Med inspiration från hermeneutiken tolkade och analyserade vi det insamlade datamaterialet med hjälp av läroplansteoretiska begrepp, så som läroplansarenor och läroplanskoder. Studiens resultat visar att det finns utmaningar i arbetet med att tolka och realisera läroplansmålen om barns inflytande i praktiken, men förskollärarnas erfarenheter visar också att de har strategier för att lösa dessa utmaningar. Ett exempel som visar de strategier förskollärarna beskriver, är att när verbalt språk ses som en förutsättning för att kunna få inflytande, så använder och erbjuder förskollärarna barnen andra kommunikationsformer. De utmaningar pedagogerna ställs inför består i att tolka och förstå läroplansmålen och därefter nå en samsyn i arbetslaget kring hur målen ska realiseras. Studien handlar också om hur pedagoger definierar begreppet inflytande och om vilka konsekvenser det får för den pedagogiska verksamheten.  I vår studie har vi använt oss av begreppet pedagog som vi likställer med förskollärare. / <p>2020-06-08</p>

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare beskriver relationen mellan barns lek och deras tidiga lärande i matematik. Ur ett sociokulturellt perspektiv ses leken ha stor betydelse för barns lärande. Givet matematikens utökade plats i förskolans verksamhet och det positiva förhållandet mellan barns lek och lärande får förskolläraren stor betydelse. Frågeställningarna rör vilken matematik barnen kan lära sig i leken, den egna rollen i leken med avseende på lärande i matematik och pedagogiska utmaningar med att använda barns lek för att stimulera deras lärande i matematik. Vi har utfört en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Resultaten visar att förskolläraren behöver vara öppen för att se matematiken i barns lek. Fri och styrd lek behövs då det ena ger förutsättning för det andra gällande barns matematiklärande. Förskolläraren kan direkt påverka inramningen av leken och skapa ett möte mellan sin och barnens förväntan på lärandet. Förskollärarens uppmuntran samt lagom svåra frågor och utmaningar utefter barnets förkunskaper spelar roll, där förskollärarens närvaro och engagemang är viktiga faktorer. Även behöver läraren ge barnen chans att lösa matematiska problem i verkliga situationer och ge tid till eget utforskande. Läroplanen anses vara en positivt bidragande ramfaktor. Barnens intresse ses som en nyckel in i läroplanen. Leken ses som ett sätt att få med sig barnen i ett matematiklärande. Förskolläraren behöver ta vara på barnens drivkraft och vända den till att lära matematik.

I denna kvalitativa intervjustudie synliggörs förskollärarnas arbete kring läroplansmålen om modersmål i förskolan. Syftet med studien är att genom intervjuer med förskollärare utveckla kunskap om hur de transformerar och realiserar läroplanens mål kring barns modersmål och flerspråkighet i förskolan, hur förskollärarna upplever att det är att realisera de här läroplansmålen samt hur samverkan med hemmet kan vara ett stöd. Detta gäller barn som har annat modersmål än svenska. Vilka förutsättningar som blir väsentliga för arbetet i den dagliga verksamheten förtydligas. I vår studie har vi identifierat tre olika teman; förutsättningar för modersmålsstöd, realiseringens utmaningar och samverkan med hemmet. Med hjälp av ett läroplansteoretiskt perspektiv får vi syn på hur olika ramfaktorer spelar roll för förskollärarnas arbete samt hur transformering och realisering av målen om modersmål upplevs. Några av förskollärarna i studien beskriver hur de har förutsättningen att ta in modersmålslärare en gång i veckan vilket bidrar till att deras barn får möta sitt modersmål i förskolan kontinuerligt medan en annan förskollärare bara har hört talas om att det finns modersmålslärare. Förutsättningarna är olika på förskolorna. De flesta förskollärarna uppfattar realiseringen av målen om modersmål som svåra. Slutsatsen som vi kommit fram till är att olika ramfaktorer och förutsättningar spelar roll för realiseringsarbetet kring modersmål i förskolan.

The purpose of this study was to investigate how the goal in the curriculum that concerns construction can be realized in pre-school activities. The curriculum for the pre-school states that pre-school shall strive towards making sure each child develops the ability to build, create and construct with the use of different techniques, materials and tools (Skolverket, 2016a). The issue of this study is: how do pre-school staff interpret the goal of the curriculum and which preconditions do pre-school staff think they offer children to enable the development of the abilities defined by the goal? These questions have been answered by interviewing one child minder and four pre-school teachers from different pre-schools. The result shows that the pre-school staff interprets the goal rather literally. The participating pre-schools work accordingly to what can clearly be read in the wording of the curriculum goal. They build, create and construct and explore different tools, materials and techniques. The results also shows that according to the pre-school staff themselves children are offered the following preconditions: offer of material, the children’s interests and capabilities as a starting point, rules and routines to relate to and personnel. / Syftet med denna studie var att undersöka hur läroplansmålet som behandlar bygg och konstruktion kan realiseras i förskolans verksamhet. Det som står skrivet i förskolans läroplan är att verksamheten ska sträva efter att varje barn ”utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap” (Skolverket, 2016a, s. 10). För att uppfylla syftet har följande frågeställning utgåtts ifrån: hur tolkas läroplansmålet av pedagogerna och vilka förutsättningar anser sig pedagogerna erbjuda barnen för att de ska utveckla de förmågor som målet anger? Frågeställningen har besvarats med hjälp av intervjuer som genomförts med en barnskötare och fyra förskollärare från olika förskolor. Resultatet visar att pedagogerna främst tolkar läroplansmålet relativt ordagrant. Det som görs på de deltagande förskolorna är det som tydligt går att utläsa i läroplansmålet. Det byggs, skapas och konstrueras samtidigt som olika material, redskap och tekniker utforskas.  Resultatet visar också att pedagogerna anser sig erbjuda barnen förutsättningar i form av fyra huvudsakliga teman: erbjudande av material, barnens intressen och förmågor som utgångspunkt, regler och rutiner att förhålla sig till samt personal.