Syftet med denna studie har varit att få en djupare förståelse för förskollärares perspektiv på hur de arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet innefattar intervjuer gjorda med åtta förskollärare på fem förskolor i två olika kommuner i Mellansverige. Resultatet visar att förskollärares förhållningssätt skiljer sig åt och att det finns en mängd olika strategier som förskollärare använder sig av i arbetet med flerspråkiga barn. Det framkommer också flera verktyg i arbetet med flerspråkiga barn så som Polyglutt, TAKK med bildstöd, sånger och böcker. Även samverkan med vårdnadshavare lyfts som en del i arbetet med att främja flerspråkiga barns språkutveckling.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärarna beskriver sitt förhållningssätt till barns olika modersmål, samt hur de beskriver sitt arbete för att stimulera språkutveckling för flerspråkiga barn. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ forskningsansats genom semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet samlades in via Zoom med åtta förskollärare vid separata tillfällen. Sverige är ett mångkulturellt samhälle som innebär att barn med olika etniska bakgrunder som kommer till förskolan behöver lära sig att kommunicera med andra. Resultatet visade att förskollärare lyssnar till barnen och ger dem tid till att tala. Förskollärarna använder verktyg och metoder i arbetet med flerspråkighet såsom tecken och bild som stöd och digitala verktyg. Resultatet visade ett utvecklingsområde vad gäller kompetensutveckling. Det interkulturella perspektivet och sociokulturella perspektivet användes för att analysera resultatet. Studiens slutsats blev att barns alla språk ses som värdefulla och unika. Förskollärarnas förhållningssätt och arbetssätt inkluderar och tillåter alla barn att kommunicera och uttrycka sig i förskolan.

Syftet med denna studie är att lyfta fram och tolka förskollärares livsberättelser kring deras upplevelser av arbetet med barns modersmål. Detta för att tidigare forskning och beprövade erfarenheter har visat att förskollärare uttrycker en osäkerhet kring barns olika modersmål i verksamheten, då de hellre väljer att lyfta fram det gemensamma i verksamheten än barns enskilda olikheter. Studiens forskningsfrågor är därmed: Hur beskriver förskollärarna sitt arbete med barns modersmål? Vilka möjligheter och hinder upplever förskollärarna att det finns inom arbetet med modersmål? Vår studie grundar sig i fenomenologisk hermeneutik som teori. För studien innebär det en kombination av både fenomenologin och hermeneutiken, detta genom förskollärarnas beskrivningar kring deras upplevelser utifrån sin egen livsvärld medan våra tolkningar och förståelser av deras beskrivningar utgår ifrån hermeneutiken. Studien utgår från halvstrukturerade livsvärldsintervjuer med sex förskollärare. I resultatet framkommer det en utmaning med att balansera mellan barngruppens behov och barnens enskilda behov. Studien kom även fram till att förskollärarnas inställningar och kunskaper påverkade om barn fick ta del av deras egna modersmål i verksamheten. Studiens slutsats visade på att barns modersmål har en stor påverkan i deras lärande och utveckling, och det är förskollärarnas ansvar att lyfta och arbeta med barns modersmål i verksamheten.

I denna kvalitativa intervjustudie synliggörs förskollärarnas arbete kring läroplansmålen om modersmål i förskolan. Syftet med studien är att genom intervjuer med förskollärare utveckla kunskap om hur de transformerar och realiserar läroplanens mål kring barns modersmål och flerspråkighet i förskolan, hur förskollärarna upplever att det är att realisera de här läroplansmålen samt hur samverkan med hemmet kan vara ett stöd. Detta gäller barn som har annat modersmål än svenska. Vilka förutsättningar som blir väsentliga för arbetet i den dagliga verksamheten förtydligas. I vår studie har vi identifierat tre olika teman; förutsättningar för modersmålsstöd, realiseringens utmaningar och samverkan med hemmet. Med hjälp av ett läroplansteoretiskt perspektiv får vi syn på hur olika ramfaktorer spelar roll för förskollärarnas arbete samt hur transformering och realisering av målen om modersmål upplevs. Några av förskollärarna i studien beskriver hur de har förutsättningen att ta in modersmålslärare en gång i veckan vilket bidrar till att deras barn får möta sitt modersmål i förskolan kontinuerligt medan en annan förskollärare bara har hört talas om att det finns modersmålslärare. Förutsättningarna är olika på förskolorna. De flesta förskollärarna uppfattar realiseringen av målen om modersmål som svåra. Slutsatsen som vi kommit fram till är att olika ramfaktorer och förutsättningar spelar roll för realiseringsarbetet kring modersmål i förskolan.