De tre funktionsnedsättningarna ADHD, autism och Aspergers syndrom förekommer hos barn i förskolan. Det är få av dem som har en fastställd diagnos i förskoleåldern, men även detta förekommer i några fall. I dagens Sverige går dessa barn generellt i integrerade förskolor vilket utgör en pedagogisk utmaning. Syftet med den här studien är att lyfta fram pedagogers upplevelser, syn och arbetssätt gällande integreringen av förskolebarn med ADHD, autism eller Aspergers syndrom i den så kallade vanliga förskolan. Fyra pedagoger från två olika förskolor i två skilda kommuner i mellersta Sverige deltar i kvalitativa intervjuer rörande vilket arbetssätt som tillämpas, hur de upplever att barnen integreras samt om det finns hinder mot integreringen och hur man eventuellt kan överkomma dessa. Resultatet visar på att det finns många hinder mot integreringen av barn med ADHD, autism eller Aspergers syndrom, i och med barnens oförmåga i att samspela med andra människor. Dessutom utgör den politiska visionen kring begreppet ”en skola för alla” ett hinder i verksamheten då det resulterar i stora barngrupper, bristande miljö samt pedagogers negativa eller osäkra attityder mot integrering.

Syftet med denna studie har varit att undersöka förskolepedagogers tankar om och erfarenheter av att arbeta med flerspråkighet samt flerspråkiga barn i förskolan. Studien har varit designad utifrån kvalitativa semistrukturerade, enskilda intervjuer. Intervjuerna har genomförts på tre olika förskolor och fem pedagoger har deltagit i studien. Samtliga intervjuer har spelats in med ljudupptagning. Intervjuerna har transkriberats och analyserats. Analys- och tolkningsprocessen genomfördes i tre olika steg och under processens gång växte fem teman fram: Flerspråkighet och modersmål där pedagogernas erfarenheter och tankar kring flerspråkighet och modersmål i förskolan samt vilka referensramar kring detta som pedagogerna ger uttryck för. Kommunikation på olika sätt innehåller pedagogernas olika perspektiv på kommunikation i förskolan samt hur arbetet med flerspråkighet kan innebära nya tillvägagångssätt för att skapa kommunikation. Språkutvecklande aktiviteter belyser de språkutvecklande aktiviteter som genom analys- och tolkningsprocessen uttryckts av samtliga pedagoger i studien. Pedagogens roll och arbetssätt belyser de praktiska aspekterna av att arbeta med flerspråkighet i förskolans verksamhet som samtliga pedagoger delar med sig av och vilken roll den enskilda pedagogen samt arbetslaget har i arbetet. Utmaningar innehåller de svårigheter i arbetet med flerspråkighet i förskolan som pedagogerna i studien uttrycker. Det framkommer att de intervjuade pedagogerna har, oberoende av varandra gett uttryck för de fem teman som resultatet består av. / <p>Betyg i Ladok: 2016-12-23.</p>

Uppsatsens syfte är att undersöka pedagogers uppfattningar och erfarenheter av att utveckla alla språk i en flerspråkig barngrupp. De frågeställningar som ställts handlar om pedagogernas beskrivningar om förhållningssättet för flerspråkiga barngrupper, vilka arbetssätt som pedagogerna uttrycker som viktiga för att stimulera språkutvecklingen för flerspråkiga barn och vilka redskap som pedagogerna beskriver som framgångsrika för att inkludera alla språk. Studien bygger på sju intervjuer med förskollärare och barnskötare som alla benämns som pedagoger i uppsatsen. Teorin i studien är det sociokulturella perspektivet med fokus på stöttning och mediering som teoretiska begrepp. I analysarbetet av det insamlade och transkriberade materialet användes en teoretisk tematisk analys, som styrs av valda teoretiska intressen där materialet kodas utifrån studiens teoretiska begrepp och perspektiv. Resultatet visar att pedagogerna har intresse av att utveckla alla språk i flerspråkiga barngrupper men att det inte finns tillräckliga möjligheter att utveckla alla språk. Där ser vi arbetsmetoder och redskap som resurser i arbetet för att möta och uppmärksamma alla språk. Några av slutsatserna är att med nyfikenhet och medvetenhet om språkets betydelse stöttar pedagogerna flerspråkiga barn i språkutvecklingen. Resultatet påvisar att det är det svenska språket som fokuseras i förskolan då det är det gemensamma språket och en förutsättning för att kliva in i skolans värld. Flerspråkighet möts av dilemman men genom medierande redskap och stöttning av språkligt medvetna pedagoger ses möjligheter i stället för svårigheter. / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagogers personliga erfarenheter av musik påverkar deras syn på musik som språkutvecklande verktyg i förskolan. Detta undersöks genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma pedagoger. Intervjuerna behandlar två huvudteman: pedagogernas erfarenheter av musik samt pedagogernas syn på musik som språkutvecklande verktyg. Dessa huvudteman delas sedan in i mindre delteman. Analysen och tolkningen av resultatet utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt tidigare forskning och litteratur inom ämnet. I studien framkommer att pedagogernas musikaliska bakgrunder inte skiljer sig avsevärt från varandra. Samtliga pedagoger uppger att deras källa till musik framför allt har varit och är genom lyssnande på radio eller annat medium. Majoriteten hade under sin skoltid lärt sig spela ett instrument, men i nuläget var det bara två som spelade. Samtliga pedagoger uppger att de i regel har samlingar med musikinslag dagligen på förskolan, där alla arbetar aktivt oavsett hur de upplever sin musikaliska förmåga. Samtliga pedagoger har också en positiv syn på musik som språkutvecklande verktyg och pedagogerna har också liknande arbetssätt och material när de arbetar med musik som språkutvecklande verktyg. Studien visar att pedagogernas personliga erfarenheter inte påverkar deras syn på musik som språkutvecklande verktyg. Alla har en positiv syn på musik som språkutvecklande verktyg och arbetar aktivt med musik oberoende deras upplevda musikaliska förmåga.

Studiens syfte handlar om att undersöka förskoleavdelningars organisering av ateljéer utifrån miljö och material samt pedagogers erfarenheter av estetisk verksamhet för yngre barn. Metod för datainsamling består av fotografering av miljö samt kvalitativa intervjuer med förskolepedagoger från tre olika avdelningar. För att analysera det insamlade materialet använde vi oss av Barads teoretiska perspektiv om agentisk realism utifrån begreppen intra-aktivitet, agens och performativitet. Genom studiens resultat kunde vi se skillnad i sättet man väljer att organisera material, hur man tänker att barnen ska använda ateljén samt förhållningssätt kring den estetiska verksamheten. De slutsatser vi dragit utifrån resultaten är att organisering av rum och material skapar olika förutsättningar för estetiska göranden. Barns tillgång till olika estetiska material i de förskolateljéer vi har studerat kan ses som beroende av hur man förväntar sig att barnen ska använda material, och även utifrån vilket material barn i olika åldrar förväntas kunna hantera. Vidare kom vi fram till att organisering av ateljéer i de förskoleavdelningar vi har besökt står i viss relation till pedagogiska föreställningar som berör förskoleverksamheten som helhet, inte enbart synen på estetik som ämne i förskolan. Organisering av ateljéer utgår från pedagogers praktiska erfarenheter men dessa erfarenheter kan även sägas stå i viss mån i relation till vilken pedagogisk kunskapssyn som man har.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter som pedagoger har kring högläsning. Det som undersöktes var när högläsning sker enligt pedagogerna och i vilket syfte, vad de samtalar kring under högläsning, hur de anser att högläsning påverkar språkutveckling hos barn samt deras uppfattningar om utformningen och betydelsen av läsmiljön för högläsning. Detta har undersökts med en kvalitativ metod genom ett digitalt frågeformulär som delgivits pedagoger som är verksamma i förskolan. Vi har utgått från ett hermeneutiskt perspektiv där vår tolkning av pedagogernas svar har lagt grunden för den tematiska analys som sedan använts för att bearbeta den empiriska datan. Resultatet av studien visar att högläsning sker dagligen men vid olika tillfällen, dock oftast vid lunch och vila. Pedagogers syfte uppgavs främst vara att få en lugn och trevlig stund tillsammans med barnen. Samtalen som sker vid högläsning uppgav pedagogerna handlade om bokens innehåll samt att ta sig an svåra ord. Gällande läsmiljön ansåg pedagogerna att den har en stor påverkan för högläsningen och majoriteten var eniga om att läsmiljön bör vara en lugn plats som inges av läsrespekt. Slutsatsen visar på enighet men också en del skillnader i pedagogernas uppfattningar och erfarenheter utifrån studiens frågeställningar. / <p>2020-06-08</p>

Vårt syfte med studien var att undersöka och beskriva pedagogers erfarenheter av att tolka och realisera läroplansmålen, vad gäller alla barns inflytande i förskolan.  Läroplanen för förskolan säger att barn har rätt att få känna delaktighet och få utöva reellt inflytande över sin vardag (Skolverket, 2018). Studien handlar om pedagogers erfarenheter av att tolka och realisera läroplansmålen och hur de möjliggör alla barns inflytande och vilka hinder och möjligheter som kan finnas i detta arbete. Vi genomförde en kvalitativ undersökning där vi genom brevintervjuer fick ta del av verksamma pedagogers erfarenheter. Med inspiration från hermeneutiken tolkade och analyserade vi det insamlade datamaterialet med hjälp av läroplansteoretiska begrepp, så som läroplansarenor och läroplanskoder. Studiens resultat visar att det finns utmaningar i arbetet med att tolka och realisera läroplansmålen om barns inflytande i praktiken, men förskollärarnas erfarenheter visar också att de har strategier för att lösa dessa utmaningar. Ett exempel som visar de strategier förskollärarna beskriver, är att när verbalt språk ses som en förutsättning för att kunna få inflytande, så använder och erbjuder förskollärarna barnen andra kommunikationsformer. De utmaningar pedagogerna ställs inför består i att tolka och förstå läroplansmålen och därefter nå en samsyn i arbetslaget kring hur målen ska realiseras. Studien handlar också om hur pedagoger definierar begreppet inflytande och om vilka konsekvenser det får för den pedagogiska verksamheten.  I vår studie har vi använt oss av begreppet pedagog som vi likställer med förskollärare. / <p>2020-06-08</p>

Gustavsson, Johanna & Hanselius, Marie (2011). Pedagogers erfarenhet kring hur skolsituationen kan se ut för elever med diagnosen ADHD? En studie om sex pedagogers erfarenheter av elever med diagnosen ADHD. (Pedagogue´s experience how the school situation appear for students that are diagnosed with ADHD? This is a study about six pedagogue’s experience for the children with ADHD.) Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Studiens syfte har varit att undersöka sex pedagogers erfarenheter kring skolsituationen för elever med diagnosen ADHD. Fokus var att ta reda på pedagogernas erfarenheter kring det pedagogiska arbetet, sin pedagogiska betydelse för lärandemiljön samt klassrumsmiljön. Vi använde oss av en kvalitativ studie eftersom vi ville öka förståelsen av intervjupersonernas upplevelser av sina erfarenheter. Resultatet visar att pedagogerna inte gör någon skillnad på hur de lägger upp det pedagogiska arbetet för eleven oavsett om eleven har diagnosen ADHD eller inte. De menar att det är elevens behov och förutsättningar som styr upplägget. Dessa elever behöver tydlighet, struktur, tillgång till rätt resurser och arbetsro. Det framkommer i resultatet att pedagogernas betydelse för elevers lärandemiljö är av stor vikt. Pedagogers bemötande mot eleven med diagnosen ADHD, engagemang och förståelse för eleven och arbetsområdet är av avgörande betydelse för en god lärandemiljö. Resultatet visar att en god klassrumsmiljö är en miljö som är anpassad efter varje elevs behov.

Hälften av pedagogerna i studien har erfarenheter av tecken som stöd (TSS). Logopeden och specialpedagogen som deltog i studien besitter ytterligare centrala kunskaper inom den språkliga inlärningen som är betydande för barnens fortsatta språkutveckling. Av de pedagoger som saknade erfarenhet av TSS, finns en vilja att möta dessa elever i skolan och önskan att gå utbildning.I klassrummen finns olika material tillgängliga, vissa har pedagogerna utformat själva medan andra finns digitalt tillgängliga. Materialet kan bestå av exempelvis bildstöd. Det visar sig bero på elevernas behov och förutsättningar. TSS används även för att bredda språkkunskaperna hos de elever som har ett annat modersmål än svenska, oavsett ålder, etnicitet osv. Av det material som finns i klassrummet riktat till TSS, avviker på de olika skolorna. Resultatet visar att pedagogerna har olika arbetssätt gällande detta material. Vissa arbetsgrupper som arbetar inom jämlika åldersspann använder materialet på olika vis. Undersökningen visar även på att ett av klassrummen istället tagit bort sina anpassningar för att anpassa klassrummet för en elev med NPF problematik.Studien visar på diskrepanser mellan arbetssätt, erfarenheter och elevmöten. Dock delar alla pedagoger en positiv inställning till att möta dessa elever i klassrummet.Pedagogerna är även samstämmiga att TSS är ett hjälpmedel som kan hjälpa flertalet elever i sin språkutveckling och delar gärna med sig av sin kunskap till andra som är villiga att hjälpa och stötta dessa elever i klassrummet.

Syftet med vår studie var att ta reda på hur pedagoger beskriver att de arbetar med digitala verktyg för att främja det matematiska lärandet i förskolan. Vi utgick från två frågeställningar som vi har besvarat med hjälp av en kvalitativ webbenkätundersökning med kvantitativa inslag, vi fick svar från 31 pedagoger med olika utbildningsnivåer. Frågorna handlar om hur pedagogerna ser digitala verktyg som ett komplement i matematiskt lärande. Vi har analyserat materialet med hjälp av TPACK ramverket skapat av Mishra och Koehler året 2006. Datainsamlingen visar att det finns en stor användning av digitala verktyg för ett matematiskt syfte och att det finns en stor vilja att använda dem. Resultatet visade att ett flertal pedagoger är positiva till att använda dem när de lär barnen matematik och även andra ämnesområden. I våra analyser med TPACK kunde vi se hur flera av pedagogerna har övervägt sitt användande av de digitala verktygen och vad de tillför det matematiska lärandet så väl som de andra ämnesområdena. Slutsatserna vi dragit är att ett flertal pedagoger har en väl utvecklad förståelse från analyserna i TPACK och besitter många kunskaper att kunna arbeta matematiskt med de digitala verktygen i åtanke. Dock så fann vi att det finns en tydlig önskan om att få mer förståelse för hur de ska kunna få in det i verksamheten och ha en tydligare bild av hur de ska kunna använda de digitala verktygen på ett mer inriktat sätt. / <p>Betyg i Ladok 2022-06-05.</p>