Bakgrund och problemformulering: Egenvård beskrivs som de enkla handlingar en person själv kan utföra för att lindra eller bota symptom, sjukdomar och skador. Sjuksköterskan på vårdcentral är den vanligaste källan till råd om egenvårdshandlingar i det fall patienten önskar så. Att främja hälsa i alla samhällsgrupper utgör en del av sjuksköterskans profession och styrs av flertalet lagar och riktlinjer. Sjuksköterskorna själva har beskrivit sig ha en nyckelroll i att stödja egenvård genom att skapa en personlig relation till patienten. Hur sjuksköterskan upplever denna stödjande roll vid  symptom och skador finns beskrivet i begränsat omfång. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att stötta patienter i egenvård. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie genomförd med sex sjuksköterskor. Metoden som användes för analys av insamlad data var kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: I resultatet framkom sjuksköterskans upplevelse av ansvar vid stöttning av patienter i egenvård. Detta ansvar grundade sig i att följa givna riktlinjer men även ett ansvar att se hela patienten och dennes livsvärld. Glädjen som infann sig i att göra patienter nöjda samt att utvecklas i sin yrkesroll återfanns också i resultatet. Dock påträffades frustration när patienter inte lyssnade och ställde orimliga krav. Även påfrestande organisatoriska krav resulterade i frustration. Resultatet visade också sjuksköterskornas upplevda trygghet i att stötta patienter, med kunskap och mognad som grund. Diskussion: I diskussionen förs resonemang kring sjuksköterskan och patientens delade glädje, samhällets utveckling samt det professionella förhållningssättet. Svårigheter att skilja på person och profession belyses. Det funna resultatet diskuteras och styrks av tidigare forskning. Slutsats: Sjuksköterskans olika känslor påverkar den stöttning som ges samband i egenvård, men de påverkar också den egna personen. Att synliggöra dessa känslor genom reflektion är betydelsefullt.

Syftet med den här uppsatsen är att studera hur ämneslärare i tre praktiska ämnen (hem- och konsumentkunskap, textilslöjd samt idrott och hälsa) arbetar med instruktioner i klassrumet. Jag har valt att intervjua tre lärare som är verksamma inom nämnda ämnesområden. Svaren har visat att engagemang och intresse från både personal och elev är jätteviktigt för att all utveckling ska bli positiv. Gemensamt för de lärare som ingår i arbetet, är att de låter eleverna själva prova på så mycket som möjligt av de praktiska momenten under en lektion. Att detta är grunden som all inlärning bygger på visar Ivar Bråten (1998, s. 42) där han återknyter till Vygotskis teorier om hur inlärning byggs upp. Min teoretiska utgångspunkt bygger till stor del på Vygotskijs sociokulturella förhållningssätt samt Cummins modell för utökning av kunskap.

<p>The purpose of this study was to examine how the genrebased instruction applied in multicultural classrooms. My observations were carried out in three different classrooms, whit the educators constantly working on language development off the students. Two observations were carried out in Swedish, with a teacher of Swedish as a second language and the Swedish-teacher working with students together. In these two lessons in Swedish, I took away from Pauline Gibbons model, while the third lesson in civics I assumed from Eija Kuyumcu genre model. Both models are based on the Australian research around the genrebased teaching. The students come from different environments and have different linguistic knowledge. A pedagogue work in the classroom is of significant nature of second language learners. The students need support in various ways to achieve a good language development. This can be done in many different ways depending on the context, the students are placed in. The purpose of the observations was to investigate to what extent the teacher uses the genre-based model, which among other things, Gibbons and Kuyumcu shows. Another aspect that I also put emphasis in was the pedagogue’s ways to support students in the classroom. To work from the genre-based model means that the student will learn to write in different areas because all areas have different linguistic characteristics</p>

The purpose of this study was to examine how the genrebased instruction applied in multicultural classrooms. My observations were carried out in three different classrooms, whit the educators constantly working on language development off the students. Two observations were carried out in Swedish, with a teacher of Swedish as a second language and the Swedish-teacher working with students together. In these two lessons in Swedish, I took away from Pauline Gibbons model, while the third lesson in civics I assumed from Eija Kuyumcu genre model. Both models are based on the Australian research around the genrebased teaching. The students come from different environments and have different linguistic knowledge. A pedagogue work in the classroom is of significant nature of second language learners. The students need support in various ways to achieve a good language development. This can be done in many different ways depending on the context, the students are placed in. The purpose of the observations was to investigate to what extent the teacher uses the genre-based model, which among other things, Gibbons and Kuyumcu shows. Another aspect that I also put emphasis in was the pedagogue’s ways to support students in the classroom. To work from the genre-based model means that the student will learn to write in different areas because all areas have different linguistic characteristics

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att studera vetenskapligaartiklar och avhandlingar genom att utgå ifrån vår problemformulering ochfrågeställning som innefattar faktorer som kan påverka elevens läsutvecklingsåsom skolmiljön, hemmiljön, samt vilken roll läraren bär för elevensläsutveckling. Metoden vi har använt oss av är sökningar i olika databaseroch granskat den data vi hittat utifrån olika kriterier för att avgöra om deskulle inkluderas i studien. Vi har kommit fram till att flera olika faktorerpåverkar elevernas läsutveckling och att de många gånger hör samman.Några av dessa faktorer som påverkar innefattar lärarens kunskaper inomspråkets struktur, hemmiljön med föräldrarnas engagemang och samsyntillsammans med skolan, skolmiljön, stöttning, samt undersökning av elevenskunskapsnivå inom läsningen för att varje enskild individ ska få möjlighetenatt utvecklas. En intressant aspekt för fortsatt forskning hade varit attstudera internationella och nationella skillnader inom området hemmiljönseffekt och föräldrarnas engagemang och påverkan kring barnens läsutveckling.

Jag har valt att göra en studie inom ämnena svenska som andraspråk och svenska. Denna studies syfte är att undersöka hur elever med svenska som andraspråk deltar i olika klassrumssituationer utifrån typ av språkanvändning, fråga – svarsutbyte, förklaringssituationer samt typ av lärandestöd. Metoden jag har valt för att genomföra denna studie är direktobservationer. Jag har använt mig av papper och penna under observationerna som har varit i en naturlig miljö. Resultatet tyder på att eleverna har tillägnat sig vardagsspråket och att de deltar i olika fråga – svarsutbyten och förklaringssituationer. Samtliga elever i studien deltar också i någon form av stöttning. I svenska som andraspråk ges eleverna mer utrymmet till att träna på språket, tid finns till att låta eleverna förklara och fråga. Stöttningen är också tydligare och i större mängd i klassrumssituationen svenska som andraspråk.

I den här undersökningen har tre förskolepedagogers språkutvecklande arbete i grupper med flerspråkiga barn följts under fyra samlingar. Anledningen till att vi valt att studera just samlingstillfället är att det enligt skolverket räknas som undervisning - inlärning under systematiska former. Med andra ord förutsätts i läroplanen att barn endast lär sig språk i explicita sammanhang. Syftet med studien har varit att studera vilka ord, i betydelsen lexem (beteckning för ett föremål, en händelse, ett begrepp eller dylikt) pedagogerna särskilt uppmärksammar samt vilka strategier de använder sig av för att stimulera barnen i deras språkutveckling, med fokus på ordförståelse och ordförråd. Ett analysschema har använts för ändamålet och informationen har därefter analyserats enligt detta. Ordförrådet anses idag vara en förutsättning för framtida skolframgång för den som studerar på sitt andraspråk (Saville- Troike, 1984 i Lindberg, 2000) varför pedagogens arbete med barns språkutveckling i tidiga år idag anses så viktig. Det teoretiska perspektiv som ligger till grund för studien är en sociokulturell syn på språkinlärning enligt Vygotskys teorier inom vilka barnet ses som aktivt i den egna inlärningsprocessen. Metoden vi valt för vår studie är observation. Syftet med studien och frågeställningarna i densamma har varit att söka information om vilka ord pedagogerna särskilt uppmärksammar, samt vilka strategier de använder för att hjälpa barnen med förståelsen av dessa ord. Undersökningsgruppen består av förskolepedagoger som undervisar barn med svenska som andraspråk. Studien genomfördes genom att författarna vid fyra tillfällen genomförde observationer på två förskolor i ett storstadsområde. Begreppet “ord” används i denna studie enligt de tre kännetecken som anges i Svenska Akademiens språklära (2008:28, 29) enligt följande: “När vi talar gör vi inga pauser mellan orden utan talar i fonetiskt sammanhållna fraser. Ett kännetecken på vad som är ett ord är emellertid att vi har möjlighet att göra sådana pauser i t.ex. övertydligt tal (...) istället för att uttala hela frasen i ett svep (...). Ett annat kännetecken på ord är att de (oftast) kan bytas ut mot ett annat ord med liknande funktion och betydelse (...). Det tredje kännetecknet på ord är att det oftast kan stå som ett ensamt yttrande, d.v.s. exempelvis som svar på en fråga (...). Det tredje kännetecknet på ett ord ansluter sig till ett känt försök till ord definition: Ord är den minsta språk bit som ensam kan utgöra ett yttrande.” Lexem är “en lexikalisk enhet bestående 1av en viss, avgränsad betydelse på innehållssidan och en viss form på uttryckssidan” (Handbok i lexikografi, 2004:117). Vi fann många likheter i pedagogernas arbetssätt med barnens språkutveckling vid de fyra samlingarna. Pedagogerna försökte involvera så många som möjligt av barnens sinnen i lärandet, och man arbetade genomgående med sånger, rim och ramsor, upprepning och användning av bildmaterial, kroppsspråk, grimaser och gester. Pedagogerna visade upp objekt, använde sin röst och olika tonlägen, aktiverade barnen fysiskt, upprepade, exemplifierade och gav muntligt beröm. Pedagogerna i studien bekräftade barnen med leenden, och använde sin röst för att förmedla olika känslor och stöttade barnen genom att gå in med vissa ord. De ord de valde att förklara var så kallade vardagsord, exempelvis räkneord. De anknöt till närområdet och annat aktuellt såsom naturen och julen. I samtliga fall var det pedagogen som tog initiativet till att introducera ny vokabulär. Resultatet visar att det finns stora likheter i det språkutvecklande arbetet på de båda förskolorna vid de fyra samlingar vi närvarat vid.

Syftet med aktionsforskningen var att på längre sikt förbättra elevers läsutveckling genom att ta del av hur elever motiverar sina val av texter till läsning. Studien är genomförd i en årskurs 1 med 20 elever och i enårskurs 2 med 26 elever. Tidigare forskning visar på att elevers läsintresse har sjunkit vilket sågs som en problematik då det påverkade elevers läsförmåga. Därför är det viktigt att som lärare få syn på vad som tilltalar elever till läsning för att de ska uppleva en meningsfull läsning i skolan. Likaså att elever har tillgång till lämplig litteratur i sin omgivning som är anpassat efter varje elevs behov. Aktionerna genomfördes genom att eleverna valde texter från biblioteket där deras motiveringar diskuterades i mindre samtalsgrupper som dokumenterades genom videoinspelningar och ljudupptagningar. Elevernas motiveringar i helklass angående hur de väljer texter till läsning utmynnades i en gemensam tankekarta. Resultatet visade att elever använder flera strategier vid sina textval och att de i sammanhanget fick delge sina åsikter. Detta gjorde att de fick ta del av andras synsätt och strategier. Lärarna fick genom elevernas motiveringar syn på hur stöttning kan ske på ett meningsfullt sätt i undervisningen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ett laborativt material påverkar den kommunikationen som uppstår i klassrummet. Materialet handlar om tal i bråkform som ett verktyg i undervisningen. Avsikten var framförallt att se det ur ett specialpedagogiskt perspektiv hur elever påverkas av att arbeta med ett laborativt material. I skolans dagliga parktik skapas kommunikativa kontexter, dessa studeras i det kommunikativa relationsinriktade perspektivet, men det går även att undersöka hur dessa kontexter påverkar och är relaterade till varandra (Ahlberg, 2001). Materialet som används i studien är uppbyggt efter de olika faserna konkret, representativt, abstrakt och återberättande. Resultatet visade på att det laborativa materialet i sig inte skapar någon kommunikation. Det är när läraren skapar olika gruppkonstellationer som det både sker och inte sker kommunikation. Vår slutsats är att återberättandet och redovisningar på  tavlan med läraren som stöttar och för kommunikationen framåt påverkar hur eleverna kommunicerar i tal- och bildspråket. Läraren är det mest centrala faktorn i arbetet med ett laborativt material för att föra dialogen framåt

Syftet med studien är att beskriva lärares skönlitterära högläsning i åk 4-6 med fokus mot elevers möjligheter för lärande. Särskild uppmärksamhet riktas mot möjligheter för lärande för elever i behov av särskilt stöd.   Studien har en kvalitativ ansats och utgår från ett sociokulturellt samt ett specialpedagogiskt perspektiv. Datainsamlingsmetoden är inspirerad av etnografi och genomfördes med semistrukturerade intervjuer samt med en total observation, vilket innebär att forskaren finns i rummet och observerar men inte deltar. Sammanlagt fem lärare, som undervisar i årskurserna 4-6 intervjuades och observerades. Resultatet har analyserats med hjälp av tematisk analys.   Resultatet visar att lärare i åk 4-6 har olika syften med skönlitterär högläsning. Lärare menar att högläsning utvecklar elevers språk, motiverar elever att läsa själva, utvecklar elevers diskussionsförmåga samt lugnar ner elever i olika situationer. Resultatet visar dock att högläsning mest används för att modellera läsförståelsestrategier. Resultatet visar även att skönlitterär högläsning kan inkludera elever med läs- och skrivsvårigheter. Genom lärares högläsning ges elever med avkodningssvårigheter möjlighet att möta samma text som övriga elever. Lärare diskuterar ord och begrepp tillsammans med eleverna för att öka ordförståelsen, vilket kan vara ett sätt att stötta elever med läs- och skrivsvårigheter. De lärare som deltar i undersökningen använder högläsningen för att modellera läsförståelsen. Detta kan ge elever med läsförståelseproblem en chans att få strategier för att möta en text. Elever med läsförståelseproblem har då möjlighet att vara inkluderade i undervisningen.