I arbetet med kamratbedömning medföljer en återkommande problematik – elever saknar förmåga att ge kamrater användbar feedback. Vi har därför intresserat oss för hur lärare faktiskt stöttar elever i arbete med kamratbedömning och vilka faktorer de anser vara betydelsefulla vid arbetet med kamratbedömning. Genom kvalitativa intervjuer och tematisk analys besvaras dessa centrala forskningsfrågor. Resultatet visar att kriterier och modellering används för att stötta elever vid kamratbedömning. Trygghet i klassgruppen och progression av arbetssättet visar sig vara betydelsefulla faktorer. Studiens slutsatser påvisar nya perspektiv som utökar den befintliga kunskapsbasen inom fältet. Respondenterna argumenterar exempelvis för att det går stötta elever vid kamratbedömning av text genom att låta elever ge feedback vid andra elevnära situationer. Lärare som deltagit i studien menar också att klassgruppens trygghet kan vara direkt avgörande för att kamratbedömning ska utgöra den lärprocess som arbetssättet potentiellt kan vara.

The purpose of this study is to examine the effect of teaching, through an intervention, in writing of instructive texts. That has been done by using the first and second phases of the cycle of teaching and learning in 6th grade. The study would also like to examine how teachers use of scaffolding effects the student’s language and subject knowledge in writing instructive texts. To examine this, two research questions were formulated: -       How do teachers use the first two phases of the curriculum cycle with scaffolding in their own, and in the interventions teaching to guide the students in teaching writing instructive texts in 6th grade? -       How does the student’s knowledge about instructive texts differ, before and after teaching through the first two phases of the curriculum cycle and intervention? To collect the data for the study a knowledge test has been carried out, together with qualitative observations and one qualitative interview. The data have then been analyzed by using an analytic tool inspired by the theories of the cycle of teaching and learning and scaffolding. The results of the study indicate that teachers should find out what previous knowledge the students have to use this as a base when teaching writing instructive texts trough, the first two phases of the cycle of teaching and learning. Teachers should also vary their scaffolding methods to guide and include all the students in teaching writing of instructive texts. Finally, the results of the intervention show that students improved their knowledge in both language and in the subject as a whole, while receiving teaching with scaffolding and the curriculum cycle that is based on their previous knowledge.

Formativ bedömning är ett arbetssätt för läraren att kunna utveckla undervisningen och bättre tillgodose elevernas lärandebehov. För att utveckla elevernas lärande finns det fem nyckelstrategier som har utformats för att föra samman praktik och idéen om formativ bedömning. Studiens syfte och frågeställningar handlar om att öka kunskap om verksamma lärares åsikter om och arbete med formativ bedömning. Vidare berör forskningsfrågorna vilken stöttning lärare beskriver att de får i arbetet och om behov av mer stöttning finns. Materialet består av en enkät som genomförts med verksamma lärare som undervisar i årskurs 1–3. Studien visar att användningen av formativ bedömning varierar mellan lärarna. De ser positivt på formativ bedömning men framför också att svårigheter finns i det praktiska utförandet. Lärarna framför vidare att det finns behov av mer stöttning i form av fortbildning och kollegialt lärande för att utföra formativ bedömning av god kvalitet.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen kring förskollärares förhållningssätt till barns fria lek. Vi har undersökt hur förskollärare beskriver sin roll i den fria leken och även hur förskollärare beskriver och förklarar de lekstrategier som barn använder sig av. Vi har använt oss av en kvalitativ studie där vi har valt att intervjua åtta förskollärare kring deras roll i den fria leken. Vi har valt att spela in intervjuerna för att kunna vara mer närvarande vid intervjuerna och dessa har sedan transkriberats. Resultatet visar att respondenterna anser att det är av vikt att vara närvarande och lyhörd, passiv eller aktiv men även att låta barn få äga den fria leken. Slutsatsen av denna studie är att förskollärarna arbetar aktivt med att vara där barnen är genom att de placerar sig strategiskt i lokalerna för att kunna stötta barn i att hitta strategier vid den fria leken.

Denna studie syftar till att undersöka hur gymnasielärare upplever att elever i svenska som andraspråk har utvecklats språkmässigt när undervisningen övergick från fysisk klassrumsundervisning till fjärrundervisning, det vill säga att undervisningen bedrivs digitalt. Föreliggande studie utgår från en kvalitativ ansats där tre gymnasielärare i svenska som andraspråk har intervjuats. Intervjuerna som genomfördes var semistrukturerade och syftade till att svara på studiens frågeställningar: Vilka uppfattningar har lärarna angående fjärrundervisning och dess påverkan på elevers andraspråksutveckling? Vilka digitala verktyg/metoder uppger lärarna att de använder för att stötta de elever som behöver extra stöttning i sin språkutveckling? Vilka utmaningar och möjligheter genererar fjärrundervisningen enligt lärarna? Resultaten visade att elevernas språk utvecklades bättre under klassrumsundervisningen då lärarna ansåg att det var svårare att interagera med eleverna och stötta dem via fjärrundervisningen. Lärarna upplevde att det var svårt att stötta eleverna under fjärrundervisningen då det innebar att de skulle vara tillgängliga både digitalt och även fysiskt för de elever som har svårigheter med att delta i en fjärrundervisning och måste befinna sig i klassrummet. Den största utmaningen var att interagera med eleverna digitalt då det ofta hände att kamerorna eller mikrofonerna var avstängda. Svårigheter med att låta eleverna göra examinationer utan tillsyn och jobba på egen hand nämndes då lärarna med säkerhet inte kan veta om eleven har slutfört uppgiften på egen hand eller med hjälp av ett digitalt hjälpmedel. Det positiva som fjärrundervisning genererar är att detta arbetssätt är tidseffektivt och ger både lärare och elever mer tid för att till exempel slutföra uppgifter. Vidare visar studiens resultat att lärarnas digitala kompetens är avgörande för att fjärrundervisningen ska vara av hög kvalitet och för att eleverna ska utvecklas språkmässigt.

Sverige har genomgått en stor och snabb samhällsförändring i ett multikulturellt avseende. Till följd av ökad migration de senaste decennierna har Sverige blivit mer mångkulturellt och språksituationen förändrats. Detta får direkta konsekvenser för lärare som får en större ansvarsbörda utan att besitta lämpliga verktyg. I denna litteraturstudie behandlas hur forskning beskriver flerspråkighet och språkutveckling samt hur flerspråkighet kan användas som en resurs för lärare och elever. Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka och analysera forskning om hur lärare kan främja flerspråkiga elevers språkutveckling i yngre elevers undervisning. Syftet besvaras utifrån följande frågeställningar: ·       Hur kan flerspråkiga elevers språkliga tillgångar tas till vara på med hjälp av transspråkande undervisning? ·       Hur kan lärare stötta flerspråkiga elever i deras språkutveckling? Materialet som används i litteraturstudien är insamlat via sökningar i databaser och grundar sig i nationell och internationell forskning. Resultatet baserar sig i det sociokulturella perspektivet och synliggör hur flerspråkiga elevers språkinlärning gynnas av samspel och interaktion i samverkan med mer språkkunniga individer. I resultatet framhävs även vikten av att elevers språkliga tillgångar ska komma till användning för att gynna deras språkutveckling såväl som identitet. Transspråkande i undervisningen beskrivs som effektivt för att gynna flerspråkiga elevers språkinlärning, men det framkommer även att lärare upplever att de saknar verktyg för att förvalta elevernas flerspråkighet som en resurs i klassrummet. En slutsats som dragits är att synen på flerspråkighet som resurs behöver få ett fullständigt erkännande i läroplanen för att lärare ska ges förutsättningar att kunna stötta flerspråkiga elever i sin språkutveckling.

No description available.

Det är en individuell rättighet att kunna läsa samt förstå och den svenska skolan lever enligt forskning inte upp till de tydliga riktlinjer som finns kring läsförståelseundervisning. Lärares kompetens och användande av ett gemensamt metaspråk har visat sig vara den enskilt viktigaste faktorn för elevers skolframgång och flera forskningsstudier om läsförståelse visar att de resultat som framkommit inte syns i klassrumspraktiken. Detta tyckte vi var intressant att undersöka. Syftet med studien var att se hur lärare och speciallärare talar om och reflekterar kring läsförståelseundervisning och stöttning utifrån deras metaspråk och kunskapssyn för att öka kunskapen inom området. Med en kvalitativ ansats undersökte vi detta genom tre fokusgruppsintervjuer med lärare och fem enskilda intervjuer med speciallärare. De fick resonera kring, fundera över och tala om studiens frågeställningar. Studiens resultat visade att undervisningen skiljde sig åt på de undersökta skolorna. De flesta pedagogerna hade goda tankar kring framgångsrik och strukturerad läsförståelseundervisning men det visade sig att de hade svårt att genomföra den i praktiken. Studien visade också att majoriteten av respondenterna saknade ett metaspråk kring läsförståelse samt att de inte trodde på sin egen förmåga att bedöma eleverna i den dagliga undervisningen. Glappet mellan den teori och praktik som forskningen visar gällande ämnet verkade kvarstå och här ser vi ett utvecklingsområde både i vår framtida yrkesutövning och vidare forskning.

Föreliggande studie syftar till att belysa lärares tankar angående deras skrivundervisning i årskurs F-3. Bilden av lärarnas perspektiv klargjordes genom en undersökning som utgick ifrån (1) vilka metoder och arbetssätt lärare uppger att de använder i den tidiga skrivundervisningen (2) vilka utmaningar lärare beskriver att de stöter på under skrivundervisningen samt (3) vilka resurser lärare uppger att de behöver för att möta utmaningar. De teoretiska utgångspunkterna för studien utgörs av Borgs (2015, 2017) redogörelse av lärarkognition och Vygotskijs (1978) beskrivning av stöttning. Denna studie vilar på en kvalitativ ansats (Braun & Clarke 2006) vars datainsamlande skedde genom sex semistrukturerade intervjuer. Sex lågstadielärare med olika erfarenheter från olika kommuner intervjuades. Studiens resultat visar att lärarna använder sig av varierande modeller och uppgifter inom skrivundervisningen för att tillmötesgå elevernas behov. Vidare visar resultatet att de största utmaningarna som lärarna ställs inför är individanpassning och resursbrist. Lärarna upplever att de är ensamma till antal i att möta elevernas svårigheter i klassrummet. Även behovet av mer tid åt att erbjuda stöd till eleverna för att stötta dem på deras väg till att erövra skriftspråket efterfrågas avlärarna. Avslutningsvis mynnar resultatet ut i en diskussion där metoder, arbetssätt, utmaningar samtresurser för att klara av utmaningarna i skrivundervisningen behandlas.

Syftet med vårt examensarbete är att, genom intervjuer av sju lärare undersöka hur lärare kan stödja elever med svenska som andraspråk genom SO-undervisningen. Anledningen till varför vi valt att skriva inom detta område är för att många forskare menar att lärare behöver planera all sin undervisning utifrån ett språkutvecklande syfte. Vi vill därför intervjua lärare för att se hur de förhåller sig till detta. Löthagen m.fl (2012) menar att elever med svenska som andraspråk står inför den dubbla utmaningen att både lära sig ämneskunskaperna samtidigt som detta görs på ett språk som de inte fullt behärskar. Under kunskapskraven i SO ser man tydligt att det inte endast är ämneskunskaperna som bedöms, utan det krävs en språklig kompetens hos eleverna. Till exempel står det att eleverna ska kunna återberätta, kommentera, samtala och diskutera inom olika områden som berör SO.Två teoretiker som har skrivit mycket om språkutveckling är Vygotskij och Cummins. Vygotskij menar att språkutvecklingen sker i ett socialt sammanhang, och han nämner även betydelsen av lärarens stöttning till eleven. Cummins teori handlar om hur viktigt det är att ta vara på andraspråkselevers tidigare erfarenheter, både för språkutvecklingen men även för att eleven ska bli en aktiv deltagare i ett demokratiskt samhälle.Metoden vi utgått ifrån i vårt arbete är semistrukturerade interjuver. Vi har intervjuat sju lärare från sex olika skolor. Lärarna undervisar i SO för elever i årskurs f-3. Resultaten visade att alla lärare var överens om att när man ska planera SO-undervisningen för elever med svenska som andraspråk är det viktigt att förklara svåra begrepp redan innan man börjar ett nytt arbetsområde. Gör man detta kommer eleverna följa med lättare i undervisningen. Alla lärarna hade också med Vygoskijs tankar om att man lär av varandra och att det är viktigt med stöttning och utmaning när de planerade sin undervisning. Dock visa det sig att endast några få av lärarna planerade sin undervisning utifrån Cummins teori, de flesta lärarna menade att det så fall är något som kommer naturligt i en diskussion