A study of four teachers´ verbal scaffolding in explicit reading comprehension Reading is an absolutely crucial skill to cope with everyday life in Sweden as well as other information societies. Therefore reading comprehension becomes the core of the entire educational system. Instruction in reading comprehension is to give pupils the opportunity for lifelong learning, but this important process will not come easy and natural for everybody. Reading instruction places greater demands on students as they move up the grades. In the lower grades teaching is centered on learning to read but there is a shift from the fourth or fifth grade, when students encounter more and more advanced texts and thereby need to acquire the skill of reading to learn. The current curriculum in Sweden states that teachers shall educate their pupils how to use efficient reading strategies when encountering new texts. Many scientific studies have shown that explicit reading strategy instruction is more advantageous than implicit. Despite this notion, implicit reading strategy instruction is predominant in Swedish schools. The purpose of this study is to examine how four teachers in Stockholm, scaffolds their pupils through explicit reading strategy instruction and how these teachers reflect on benefits and potential difficulties in their way of teaching. By analyzing the methods and models these teachers use and what problems they face, more teachers might learn new ways to approach this more effective way of teaching. Four teachers from three different schools in Stockholm were observed while teaching explicit reading strategy instruction. Focus was directed towards their use of scaffolding followed by interviews to find out what advantages and difficulties the teachers saw in their way of teaching. The result showed examples of different types of talk used in explicit reading instruction from the models En läsande klass and Chambers model for book talks. Depending on the model the teachers took on different roles in their way of scaffolding their pupils. All teachers invited the pupils to participate in conversations and to learn from each other’s thoughts. The two teachers’ only using En läsande klass saw no obstacles in using that method to scaffold their pupils in explicit reading strategy instruction, while the other two explained some difficulties.

Syftet med denna studie är att undersöka hur verksamma svensklärare i årkurserna 1-3 ställer sig till att andraspråkselever använder sig av sitt förstaspråk i svenskundervisningen för att utveckla andraspråket. Dessutom undersöks det i studien hur de arbetar för att möjliggöra detta för andraspråkseleverna. Studien är byggd på en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer genom telefonsamtal. Lärarna i undersökningen belyser vikten av förstaspråket för andraspråkselevers språkutveckling men nämner även att det är en utmaning. De pekar på att det ibland kan vara svårt att se vad som hjälper eleverna bäst, vilka redskap som skapar störst lärande för andraspråkselever eller hur mycket de skall använda förstaspråket i svenskundervisningen. De anser däremot att det är viktigt och en självklarhet att andraspråkselever skall ges möjlighet att använda sitt förstaspråk som en resurs i andraspråksundervisningen. De lyfter även alla olika metoder och redskap som de arbetar med för att skapa möjligheter för andraspråkselever att använda förstaspråket i undervisningen av svenska.

Studiens syfte är att utifrån ett didaktiskt perspektiv synliggöra förskollärares förhållningssätt till barn som utesluts och hur de arbetar för att inkludera alla barn i den fria leken. För att belysa hur förskollärarna arbetar har ett didaktiskt perspektiv och ett sociokulturellt perspektiv använts i analysen av resultatet. Utifrån det sociokulturella perspektivet har empirin analyserats med hjälp av begreppen den proximala utvecklingszonen och scaffolding. Studien har utgått från en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare har genomförts. Intervjuerna genomfördes individuellt med förskollärarna för att få deras egen uppfattning om ämnet i fråga. Resultatet visar att förskollärare aktivt arbetar för att stötta barn som utesluts in i leken med andra barn. Förskollärarna förklarar olika tillträdesstrategier de upplever att barnen använder sig av för att ta sig in i lek, där de anser att vissa fungerar bättre än andra. Stöttningen som förskollärarna ger grundas i de tillträdesstrategier barnen använder sig av när de utesluts, där vissa barn utifrån vald strategi kan behöva mer stöttning än andra. Exempel på stöttning som nämns är att antingen stötta barnen att utföra strategin på ett annat sätt eller att testa en alternativ strategi. Resultatet visade att uteslutning främst sker när pedagogerna inte är närvarande där barnen är, när pedagogerna inte är där barnen är kan de inte heller ge den stöttning som barnen behöver för att komma in i lek.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare och rektorer använder sig avspråkutvecklande arbetssätt för att utveckla språklig förmåga hos flerspråkiga elever. Lärarnas och rektorernas uppfattningar och erfarenheter ligger till grund för denna undersökningen. Studien är genomförd med kvalitativ metod och halvstrukturerade personintervjuer på två mångkulturella F-9 skolor. För studien intervjuades 8 pedagoger och 2 rektorer för att kunna lägga in ett organisationsperspektiv på studien. Syftet med vårt urval har varit att kunna hitta likheter och skillnader mellan lärares och rektorers uppfattningar av användning och organisering av språkutvecklande arbetssätt. Resultaten av studien visar att lärarna upplever att språkutvecklande arbetssätt är nödvändigt för att utveckla flerspråkiga elevers språkliga förmåga. Även om respondenterna upplever att språkutvecklande arbetssätt är en förutsättning för språkliga förmågan har de svårt att definiera detta arbetssätt. Båda rektorerna och lärarna är överens om att språkutvecklande arbetssätt måste genomsyra alla ämnen i skolan. En viktig förutsättning för att kunna arbeta utifrån språkutvecklande arbetssätt är att kunna hitta olika mötesplattformar och samverkansmöjligheter för de olika kompetenserna som jobbar inom skolan. Rektorer behöver med hjälp av speciallärare och specialpedagoger utforma kompetensutvecklingsmöjligheter som stöttar barnens språkutveckling och lärande. De behöver inkludera dessa kompetenser på både organisations- och gruppnivå.

Syftet med denna studie är att analysera, beskriva och diskutera hur lärare i årskurs F-3 beskriver sitt arbete med andraspråkselevers ordförrådsutveckling. Genom åtta kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lärare sammanställdes ett material som studerades genom en tematisk analys. Där framkom sex gemensamma aspekter som var utmärkande för ordförrådsundervisningen för andraspråkselever. Studien fann att lärare; lär ut ordförståelse/användning medvetet, skapar en motiverande lärmiljö, använder modersmålet som en läranderesurs, undervisar i ordinlärningsstrategier, hjälper eleverna att bygga semantiska nätverk samt ökar möjligheterna för diskussion och skrivande. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen är att alla lärare i studien stöttar andraspråkselevers ordförrådsutveckling. Lärarna i studien har ett större fokus på att utveckla det receptiva ordförrådet än det produktiva ordförrådet. De flesta av lärarna visar ett begynnande additivt synsätt på tvåspråkig undervisning. Slutligen beskriver några lärare att de förenklar innehållet medan andra beskriver att de har höga förväntningar på andraspråkseleverna för att stötta deras ordförrådsutveckling.

Syftet med denna litteraturstudie är att lyfta fram vad tidigare forskning kommit fram till angående hur lärare kan arbeta för att hjälpa andraspråkselevers språkutveckling på bästa sätt i de tidiga skolåren. Litteraturstudien kommer dessutom att belysa vad forskningen framhåller som bra och effektiva arbetssätt när det kommer till andraspråkselevers språkutveckling. Den frågeställning denna litteraturstudie utgår från är: Hur kan läraren utforma undervisningen för att främja andraspråkselevers språkutveckling?   Denna studie är baserad på tio artiklar och resultatet har vuxit fram genom att tidigare forskning har valts ut, bearbetats, analyserats och sammanställts utifrån frågeställningen. Att producera språk i tal och skrift kommer från ett behov av kommunikation samt en önskan om interaktion och inkludering. Idag är den svenska skolan enspråkig, undervisningsspråket är svenska och detta gynnar inte andraspråkseleverna och kan skapa en känsla av exkludering. Flerspråkighet i skolan skapar däremot inkludering och kan bidra till att elever ser sig själva som flerspråkiga och kunniga individer. Det finns olika framgångsrika arbetssätt för läraren att använda; språklig stöttning, interaktion och transspråkande. Att använda sig av dessa arbetssätt skapar möjligheter för eleverna att själva producera språk i tal och skrift samt kunna lyssna och på så vis förstå att språk har olika funktioner beroende på situation men även hur ord och uttryck uttalas. Många lärare känner en viss osäkerhet kring en flerspråkig undervisning, men genom kollegialt samarbete och diskussioner kan detta förändras. För att en flerspråkig undervisning ska lyckas behöver lärare ha ett öppet sinne och en positiv attityd gentemot flerspråkighet.

Textsamtal syftar till att utveckla elevers förståelse för textens innehåll. Genom att eleverna får samtala om en text i ett socialt sammanhang väcks frågor och diskussioner kring innehållet, vilket stärker elevernas förståelse. Syftet med den här studien är att undersöka hur elevers textförståelse kan utvecklas genom textsamtal, och mer specifikt besvara frågeställningen: Vilka faktorer vid textsamtal kan utveckla elevers textförståelse? För att besvara vår frågeställning har videofilmade textsamtal analyserats. Vårt resultat visar att stöttning och engagemang är två faktorer som hjälper elever vid textsamtal. Eleverna stöttar varandra i textsamtalet genom att de rättar varandra samt bygger på varandras svar. Elevernas engagemang syns då de får göra kopplingar till det egna livet och samtala om frågor utan givna svar. Vår studie kan vara till hjälp för verksamma lärare i deras arbete med textsamtal, och på så sätt ge eleverna goda förutsättningar för ett bra samtal som leder till lärande.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare stöttar och skapar möjlighet för barns lek och samspel. Intervjuer och observationer har genomförts i förskoleverksamhet. Resultatet visar på att förskollärares stöttning är en viktig aspekt att arbeta med för att gynna barns lek och samspel. Förskollärare upptäcker barn som har svårigheter i lek och samspel främst genom observationer och går därefter in i leken och stöttar upp genom att inta rollen som en inbjudande och aktiv kompis där kommunikation står i fokus för att skapa goda sampelssekvenser. Slutsatser i denna studie är att förskollärare kontinuerligt behöver granska sitt arbete med stöttning av barn för att gynna barns lek och samspel i barngruppen.

I dag räknas Sverige som ett mångkulturellt land likt många andra länder runt om i världen. För den svenska skolan innebär det att fler språk talas och fler kulturer möts inom verksamheten, vilket ställer andra krav på lärarna och undervisningen än vad det tidigare har gjorts. Syftet med studien är att få kunskap om hur lärare använder olika språkutvecklande arbetssätt i sin undervisning samt om och hur lärare uppfattar att tecken som alternativ och kompletterande kommunikation kan bidra till språkutveckling hos flerspråkiga elever i årskurserna F-3. Resultatet ska ge svar på följande frågeställningar: Hur beskriver lärare att deras undervisning främjar flerspråkiga elevers språkutveckling? Hur upplever lärare att användandet av TAKK kan fungera som ett verktyg för att utveckla flerspråkiga elevers språkförståelse? Kvalitativa intervjuer av den semistrukturerade varianten har använts som metod för materialinsamlingen i den här studien. Då det är lärare som har intervjuats utifrån sina upplevelser och tillvägagångssätt har också en fenomenologisk forskningsansats inspirerat studien. Studiens teoretiska utgångspunkt är den sociokulturella teorin. Resultatet visar att lärare arbetar språkutvecklande och att bildstöd, språklig stöttning samt samtal och interaktion är viktiga delar i det arbetet. Resultatet påvisar även att TAKK kan fungera som ett flerspråkigt verktyg i språkutvecklingen hos samtliga elever. / Today, Sweden is regarded as a multicultural country like many other countries around the world. For the Swedish school, this means that more language are spoken and more cultures are met within the school, which makes other demands on the teachers and the education. The purpose of the study is to gain knowledge about how teachers use different language development methods in their teaching as well as whether and how teachers perceive that signs as augmentative and alternative communication can contribute to language development in multilingual students in grades F-3. The result will answer the following questions: How do teachers describe their teaching and how it encourages the language development of multilingual students? How do teachers experience that signs as augmentative and alternative communication can serve as a tool for developing language understanding with multilingual students? Qualitative interviews of the semi-structured kind have been used as the method of gathering material in this study. Since there are teachers who have been interviewed based on their experiences and course of action, a phenomenological research approach has also inspired the study. The theoretical background of this study is the sociocultural theory. The result shows that teachers use language development methods and that images, linguistic support, as well as conversation and interaction are important parts of this work. The result also shows that signs as augmentative and alternative communication can work as a multilingual tool in the language development of all students.

Syftet med denna studie var att undersöka de deltagande ämneslärares attityder till och rapporterade undervisningssätt i förhållande till språkutvecklande arbetssätt i ämnesundervisning. Studien är en kvalitativ studie och genom intervjuer och observationer som undersökningsmetoder har samlats in studiens empiri. Tre lektionstillfällen på gymnasiet observerades och därefter intervjuades de tre lärare vilkas lektionstillfällen redan hade observerats. Studiens intervjuempiri som berör lärarnas attityder i ämnet har analyserats genom appraisalteorin, vilket möjliggjorde undersökning av språkiga inslag i lärarnas attitydsuttryck. Studiens observationsempiri som berör lärarnas undervisningssätt har analyserats med inspiration av sammanhållen fallbeskrivning. Resultatet av lärarnas attityder visade främst positiva uppskattningar kring användbarhet och nödvändighet av att ha ett språkutvecklande undervisningssätt, vilket enligt lärarna gynnar elevernas lärande och utveckling. Studiens resultat visade även en negativ uppskattning kring påverkan av förenklingar som anpassningsmetod i undervisningen, vilket missgynnar elevers lärande. Vidare visade analysen av lärarnas attitydsuttryck även negativa bedömningar om förenklingar som anpassningsmetod och det traditionella undervisningssättet, där undervisningen mest är lärarstyrd. Enligt lärarna i studien kan varken förenklingar eller traditionella undervisningssätt hjälpa elever i sin språk- och kunskapsutveckling. Resultatet av studiens observationer visade att studiens lärare använde sig av en del stödjande arbetssätt/aktiviteter, exempelvis interaktion/grupparbete, olika semiotiska resurser och elevernas modersmål, vilket enligt lärarna syftar till att stödja andraspråkselever i deras språk- och kunskapsutveckling.