Människans främsta redskap för att kunna lära, tänka och kommunicera är språket. Läroplanen för grundskolan (Skolverket, 2011b) betonar därför att alla elever genom skolundervisningen ska ges förutsättningar till att utveckla kunskaper i och om det svenska språket. Utgångspunkten för denna studie är inspirerad av Skolinspektionens granskning (2010) och rapporter från Skolverket (2006; 2011c) som tyder på att flerspråkiga elever forsätter att uppnå sämre skolresultat jämfört med elever som har svenska som sitt modersmål. Orsaken till skillnaderna i skolresultaten anses vara individernas kunskaper i det svenska språket. Syftet med studien är därför att belysa faktorer i svenskundervisningen som kan gynna språkutvecklingen för flerspråkiga elever. Frågeställningarna som studien har utgått ifrån är följande:   Hur påverkar modersmålet en elevs språkutveckling i ett andraspråk? På vilka sätt kan läraren påverka språkutvecklingen hos flerspråkiga elever?   Metoden för denna litteraturstudie har bestått av en informationssökning följt av en materialanalys. Det analyserade materialet utgörs av sju vetenskapliga artiklar, tre forskningsöversikter, två kapitel ur en antologi och tre forskningsrapporter. Studiens framtagna resultat visar att lärarens kunskap om flerspråkighet är betydelsefull för en gynnande språkutvecklande undervisning. Andra faktorer som har belysts i studien är hur kunskaper i modersmålet är avgörande vid andraspråksinlärning. Samtal och interaktion samt språklig stöttning är andra faktorer som har en betydande roll för en positiv språkutveckling hos flerspråkiga elever.

Under de senaste decennierna har det skett en stor förändring kring språksituationen i Sverige, eftersom migrationen hela tiden ökar och vi blir ett mer mångkulturellt land. Det innebär att det ställs högre krav på lärare och den planerade undervisningen i skolan. Den här litteraturstudien behandlar vad forskning säger om språkutvecklande undervisning för flerspråkiga elever och vilken effekt flerspråkighet som resurs har på elevers språk- och kunskapsutveckling. Syftet med litteraturstudien är att undersöka, analysera och sammanställa forskning som behandlar språkutvecklande undervisning i svenska för flerspråkiga elever i åldrarna 6-12 år. Frågeställningar som resultatet ska ge svar på är följande: Vilka arbetssätt gynnar flerspråkiga elevers språkutveckling? Vilken effekt har den flerspråkiga elevens resurser på dess språk- och kunskapsutveckling? Metoden för den här litteraturstudien har utgått från nationell och internationell forskning. Studiens resultat grundar sig framför allt i det sociokulturella perspektivet och visar att interaktion och samtal, språklig stöttning och transspråkande undervisning är gynnsamma arbetssätt för flerspråkiga elevers språkutveckling. Resultatet visar även att effekten av elevers möjlighet till användning av sina språkliga resurser i undervisningen bland annat leder till positiva attityder till flerspråkighet, språk- och kunskapsutveckling samt stärkt identitet hos eleverna. Vidare kan det bidra till en samverkan mellan hemmet och skolan, vilket innebär att även vårdnadshavare blir engagerade i sina barns språk- och kunskapsutveckling. En slutsats som därmed dragits är att flerspråkighet som resurs bör tas tillvara i klassrummet för att gynna alla elevers språkutveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka hur verksamma svensklärare i årkurserna 1-3 ställer sig till att andraspråkselever använder sig av sitt förstaspråk i svenskundervisningen för att utveckla andraspråket. Dessutom undersöks det i studien hur de arbetar för att möjliggöra detta för andraspråkseleverna. Studien är byggd på en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer genom telefonsamtal. Lärarna i undersökningen belyser vikten av förstaspråket för andraspråkselevers språkutveckling men nämner även att det är en utmaning. De pekar på att det ibland kan vara svårt att se vad som hjälper eleverna bäst, vilka redskap som skapar störst lärande för andraspråkselever eller hur mycket de skall använda förstaspråket i svenskundervisningen. De anser däremot att det är viktigt och en självklarhet att andraspråkselever skall ges möjlighet att använda sitt förstaspråk som en resurs i andraspråksundervisningen. De lyfter även alla olika metoder och redskap som de arbetar med för att skapa möjligheter för andraspråkselever att använda förstaspråket i undervisningen av svenska.

I dag räknas Sverige som ett mångkulturellt land likt många andra länder runt om i världen. För den svenska skolan innebär det att fler språk talas och fler kulturer möts inom verksamheten, vilket ställer andra krav på lärarna och undervisningen än vad det tidigare har gjorts. Syftet med studien är att få kunskap om hur lärare använder olika språkutvecklande arbetssätt i sin undervisning samt om och hur lärare uppfattar att tecken som alternativ och kompletterande kommunikation kan bidra till språkutveckling hos flerspråkiga elever i årskurserna F-3. Resultatet ska ge svar på följande frågeställningar: Hur beskriver lärare att deras undervisning främjar flerspråkiga elevers språkutveckling? Hur upplever lärare att användandet av TAKK kan fungera som ett verktyg för att utveckla flerspråkiga elevers språkförståelse? Kvalitativa intervjuer av den semistrukturerade varianten har använts som metod för materialinsamlingen i den här studien. Då det är lärare som har intervjuats utifrån sina upplevelser och tillvägagångssätt har också en fenomenologisk forskningsansats inspirerat studien. Studiens teoretiska utgångspunkt är den sociokulturella teorin. Resultatet visar att lärare arbetar språkutvecklande och att bildstöd, språklig stöttning samt samtal och interaktion är viktiga delar i det arbetet. Resultatet påvisar även att TAKK kan fungera som ett flerspråkigt verktyg i språkutvecklingen hos samtliga elever. / Today, Sweden is regarded as a multicultural country like many other countries around the world. For the Swedish school, this means that more language are spoken and more cultures are met within the school, which makes other demands on the teachers and the education. The purpose of the study is to gain knowledge about how teachers use different language development methods in their teaching as well as whether and how teachers perceive that signs as augmentative and alternative communication can contribute to language development in multilingual students in grades F-3. The result will answer the following questions: How do teachers describe their teaching and how it encourages the language development of multilingual students? How do teachers experience that signs as augmentative and alternative communication can serve as a tool for developing language understanding with multilingual students? Qualitative interviews of the semi-structured kind have been used as the method of gathering material in this study. Since there are teachers who have been interviewed based on their experiences and course of action, a phenomenological research approach has also inspired the study. The theoretical background of this study is the sociocultural theory. The result shows that teachers use language development methods and that images, linguistic support, as well as conversation and interaction are important parts of this work. The result also shows that signs as augmentative and alternative communication can work as a multilingual tool in the language development of all students.

I samband med olika konflikter runt om världen så har många emigrerat till Sverige. Detta har även påverkat skolornas elevsammansättning då de svenska skolorna inte är lika heterogena som tidigare. Anledningen till det nämnda beror på att nyanlända flyttat till Sverige som skapar en skolmiljö där flertal elever tillhör en annan bakgrund. Dagens lärare ställs inför diverse utmaningar eftersom elevers skilda erfarenheter och förutsättningar ställer höga krav på aktiva lärare. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka strategier lärare använder för att utveckla elevers kunskaper inom ämnet samhällskunskap i en mångkulturell skolkontext. Arbetet utgår från teoretiska perspektiv som utgör en grund inom strategier för språkutvecklande undervisning. Teorierna är translaguaging, sociokulturellt perspektiv och genrepedagogik. Empiriska materialet har samlats in via en kvalitativ metod i form av forskningsintervjuer med fem verksamma grundskollärare. Resultatet i studien belyser att lärarna använder olika språkliga metoder i sin undervisning med syfte till att stötta elevernas lärande i det komplexa ämnet samhällskunskap. Ämnet kräver en viss språklig förmåga där många svåra begrepp framkommer. De skilda förutsättningar som eleverna har visar sig vara en utmaning för lärarna i de mångkulturella skolorna, men de presenterade metoderna är ett sätt att förbättra de språkliga underskott som eleverna i dessa skolkontexter besitter. Denna studie förklarar vikten av att lärare använder sig av olika strategier för att uppnå den eftersträvade progressionen bland eleverna. En viktig aspekt kring detta är att språk och ämneskunskaper inte får uppfattas som olika företeelser utan att de snarare utgör en grund för varandra med hopp om en bra undervisning.

Den svenska skolan har fått en allt större andel elever som inte klarar kunskapskraven i matematik. Ett sätt att höja måluppfyllelsen i matematik kan vara att organisera undervisningen på ett språk- och kunskapsutvecklande sätt. Syftet med studien är att undersöka om och i så fall på vilket sätt läromedlet Singma kan ge lärare stöttning att organisera och genomföra en språk- och kunskapsutvecklande undervisning i matematik. För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ ansats använts. Vi har genomfört en läromedelsanalys samt intervjuat och observerat fyra lärare som använder Singma i sin undervisning. Studiens resultat analyserades utifrån de sociokulturella och relationella perspektiven på lärande. I det sociokulturella perspektivet ligger tyngdpunkten på kommunikation, att lära i interaktion, och användning av olika fysiska redskap. Studien visar att Singmas struktur gynnar en inkluderande undervisning då språklig stöttning, kontext och interaktion ingår i varje lektion. Singma har förutsättningar för att stötta lärare i att organisera och genomföra en språk- och kunskapsutvecklande undervisning i matematik, men att det krävs en medvetenhet hos lärare om vad språk- och kunskapsutvecklande undervisning ska innehålla. Resultatet visar att lärarna i studien använder läromedlet på olika vis, vilket gör att undervisningen i de observerade klassrummen får olika karaktär. Studien visar att ju noggrannare läraren organiserar lektionen efter Singmas struktur för den observerade lektionen, desto mer språk- och kunskapsutvecklande är undervisningen.

Det finns idag en stor språklig mångfald i den svenska skolan och många elever har det svenska språket som sitt andraspråk. Det ställs därför höga krav på skola, lärare och undervisning för att kunna möta alla elevers behov och ge dem möjlighet att utveckla sinaspråk- och ämneskunskaper. En av de viktigaste aspekterna för att eleverna ska nå skolframgång är ordförrådet. Syftet med den här studien är att ge ett kunskapsbidrag om hur några lärare i årskurs F-3 uppfattar sitt arbete med flerspråkiga elevers språkutveckling, speciellt ordförrådet samt vad lärarna upplever underlättar och är utmanande i undervisningen, eftersom det finns relativt lite forskning inom området. Det sociokulturella perspektivet är studiens utgångspunkt och eftersom avsikten dessutom är att få en insikt i lärares uppfattningar är den inspirerad av en fenomenografisk forskningsansats. Kvalitativa intervjuer, med en semistrukturerad form, har använts som metod för datainsamling. I resultatet framgår det att lärare upplever att digitala verktyg, ett tillåtande klassrumsklimat och samarbete med modersmålslärare underlättar för undervisningen. Utmaningar lärarna upplever är bland annat språket, där vanliga ord och uttryck tas för givna, organisatoriska faktorer och elevernas tidigare skolbakgrund. Resultatet visar även att flera arbetssätt, såsom bildstöd, språklig stöttning och interaktion gynnar alla elevers språkutveckling och ordförråd.

Detta examensarbete har utformats som ett studentinitierat utvecklingsarbete som en fortsättning på en tidigare genomförd uppsats på grundnivå. Problemet som arbetet undersöker har hämtats från lärares upplevda undervisningsproblem kring elevers bristande ämnesspråk, här i ämnet samhällskunskap. Syftet har varit att utveckla och testa nyckelscheman som en språkdidaktisk lösning på detta problem. För att genomföra detta har studien primärt utgått ifrån metoden EDR (educational design research), men också tematiskt öppna intervjuer med lärare och språkanalyser av elevmaterial. Studien har utgått ifrån teorier om språkinriktad undervisning, distinktionen mellan ämnesspråk och vardagsspråk, samt SO-ämnenas språkliga karaktär för att tolka resultatet. Resultatet visade att nyckelscheman kan hjälpa elever i sitt behärskande av ämnesspråket. Samtidigt visade resultatet att nyckelscheman var till stor nytta för den undervisande läraren, såväl kartläggande som didaktiskt.

Andelen elever med svenska som andraspråk har under de senaste åren ökat och samtidigt som rapporterna om svenska elevers försämrade läs- och skrivförmåga blivit fler och fler. Eftersom språk är en viktig del av all ämnen, både när elever ska förstå information, och förmedla sina kunskaper, är syftet med denna studie att undersöka vilken kompetens verksamma lärare i samhällskunskap har kring språkutvecklande arbetssätt. För att ta reda på det har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer med gymnasielärare i samhällskunskap, och resultatet har analyserats med hjälp av teoretiska perspektiv. Teorierna inkluderar Jim Cummins fyrfältsmodell och Pauline Gibbons utmaningszon, skolspråk respektive vardagsspråk samt genrepedagogiken. Resultatet visar att samtliga intervjuade lärare anser att de stora språkliga utmaningarna med ämnet samhällskunskap är begrepp, läsning och skrivning, men att olika lärare använder olika metoder och har olika syn på hur man bäst stöttar elever som har svårt för svenska språket. Några av lärarna arbetar på ett sätt som stämmer överens med de metoder som förespråkas i forskningen medan andra har mindre kunskap kring vilken effekt olika arbetssätt kan få för elevernas språkliga och ämnesmässiga utveckling. Detta gör att alla elever inte får samma undervisningskvalitet och generellt sett kan elever vars lärare saknar kompetens i språkutvecklande arbetssätt bli lidande när deras språkutveckling inte får det stöd den behöver. För att åtgärda detta behövs en kompetensutveckling bland lärare i samhällskunskap så att de får rätt verktyg och kan bli ämneslärare som hjälper sina elever med både språk och ämneskunskaper, ett stöd många elever behöver för att klara av undervisning i samhällskunskap på gymnasiet.

I dagens globala samhälle förflyttar sig människor mellan länder i högre utsträckning än någonsin och under läsåret 2021/2022 hade 28,6% av alla grundskoleelever i Sverige ett annat modersmål än svenska. Detta ställer höga krav på skolan som har i uppdrag att erbjuda alla elever en likvärdig utbildning. Idag uppnås inte detta då flerspråkiga elever generellt presterar på en lägre nivå i NO-ämnena. Tidigare forskning pekar på att ett sociokulturellt förhållningssätt är gynnsamt för flerspråkiga elever. Genom undervisning där de får rika tillfällen att använda språket kan de utveckla språkförmågan samtidigt som de får en djupare förståelse för ämnesinnehållet. Flerspråkiga elevers lärande gynnas också av en kognitivt utmanande undervisning där de får stötning genom flera olika modaliteter. Dessutom visar forskningen att elevers minoritetsspråk är en resurs för lärande som bör utnyttjas i undervisningen.   Genom elevintervjuer av sex elever vid två olika tillfällen och observationer av två NO-lektioner, undersöker studien hur flerspråkiga elever använder vardags- och skolspråket i NO-undervisningen och vilken stöttning de får från läraren för att utveckla den språkliga förmågan samt ämneskunskaperna i NO. Empirin har samlats in genom ljudupptagning och fältanteckningar. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och teorier om vardags- och skolspråk, diskursiv rörlighet samt fyrfältsmodellen används som analysverktyg. Resultatet av studien visar att eleverna främst använder sig av vardagsspråket men att de till viss del använder sig av skolord när de för stöd för detta. Vidare visar resultatet även att eleverna ofta kopplar ämnesinnehållet till vardagliga erfarenheter. Slutligen synliggör studien att läraren använder sig av flera olika modaliteter för att stötta eleverna och att lärarens språkanvändning är det största och viktigaste stödet.