I denna studie undersöks hur förskollärare beskriver att de arbetar med flerspråkiga barns andraspråksutveckling. Som både statistik över barnen i förskolan samt tidigare forskning lyfter fram så har antalet flerspråkiga barn i den svenska förskolan ökat och det blir då också allt viktigare att ha kunskap om flerspråkighet inom förskolläraryrket. Resultatet i denna studie visar på att förskollärarna ser flerspråkighet i förskolan som något positivt och, i enlighet med läorplanen för förskolan som säger att stor vikt ska läggas vid att stimulera varje barns språkutveckling, ser de det språkutvecklande arbetet som något centralt och viktigt. Något som samtliga förskollärare varit överens om som viktiga punkter i arbetet med barnens andraspråksutveckling är att samtala mycket med dem och se till att prata tydligt.

Kukic, Indira (2009). Andraspråkselevers språkutveckling. En studie om lärares syn påfaktorer som främjar/hindrar andraspråksutvecklingMalmö: Lärarutbildningen: Malmö högskolaSyftet med examensarbetet är att utifrån lärarnas arbetsätt med språkutveckling ochspråkinlärning hos andraspråkselever undersöka vilka faktorer som främjar eller hindrarandraspråksutveckling. Vidare har jag undersökt samarbetet lärarna emellan samt deraskontakt med föräldrarna. De frågor som studien har utgått ifrån är: Vilka arbetssätt använderlärarna på skolan när det gäller andraspråkselevernas språkutveckling? Vilka faktorer anserlärarna främjar/hindrar andraspråkselevernas språkutveckling och inlärning? Hur fungerarsamarbetet mellan lärarna på skolan? Undersökningsgruppen består av tre modersmålslärare,tre svenska som andraspråklärare och sju klasslärare i årskurs fyra till sex. De metoder somjag har använt för att besvara frågeställningarna har varit att intervjua och observera lärarnafrån min undersökningsgrupp. De teoretiska utgångspunkterna har varit Vygotskij ochBakhtins teorier om språkutveckling, forskning kring flerspråkighet och ämnet svenska somandraspråk och modersmålsundervisningens betydelse för andraspråksutveckling. Studienvisar att samtal, dialog och kommunikation har avgörande roll för språkutveckling. Faktorersom främjar/hindrar andraspråksutveckling är hemmet, skolan, samhället och modersmålet.Positiv syn på flerspråkighet, modersmålundervisning i och på modersmålet, hemmet somstödjer och hjälper eleven, lärarnas arbetsätt, samarbete mellan lärarna och samarbete mellanskolan och hemmet och framförallt kommunikation och interaktion med andra är viktigafaktorer som påverkar andraspråksutveckling positivt.

Syftet med denna studie är att ta reda på vilken betydelse högläsningen har för språkutvecklingen hos barn med annat modersmål än svenska. Studien är fokuserad på förskollärares förhållningssätt till högläsning och hur boken kan användas som ett stöd för att stimulera barns andraspråksutveckling. Vår studie utgår från ett sociokulturellt perspektiv för att ha möjlighet att studera hur barnen utvecklar sitt andraspråk i samspel med andra och via boken som redskap. Vi har använt oss av en kvalitativ semistrukturerad intervju för att få förskollärares egen syn gällande ämnet. Vi har även utfört en strukturerad observation för att se hur boken kan användas som ett kommunikativt verktyg samt som stöd för barns andraspråksutveckling. Resultatet visar att högläsning inte är prioriterat i verksamheten utifrån ett lärandesyfte genom att den planerade högläsningen sker av organisatoriska skäl. Från samtliga intervjuer framkommer det dock att det finns en medvetenhet om hur de kan använda högläsning för att stimulera barns andraspråksutveckling. Boken utgör goda möjligheter till att främja barnens inlärning av ett annat språk genom att bilderna stödjer och kompletterar det verbala språket. Att samtal sker i samband med läsningen ses som viktigt för barnens utveckling av sitt andraspråk. Samtliga förskollärare framhäver betydelsen av att uppmuntra barnen till att använda språket, detta genom att ställa frågor och ta tillvara på barnens initiativtagande.

Studien inriktar sig på vilken roll modersmålsundervisningen har i andraspråksutvecklingen och tydliggör även om huruvida ett samarbete mellan ämnet svenska som andraspråk och modersmålsundervisningen samt den övriga undervisningen är möjlig. En kvalitativ undersökning har genomförts med syftet att belysa språkutvecklingen hos elever med svenska som andraspråk. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med lärare som undervisar i svenska som andraspråk. Valet av denna metod gjordes med anledning att få möjligheten att lyfta lärarnas egna åsikter och erfarenheter. Intervjuerna resulterade bland annat i beskrivningar av arbetssätt och på vilket sätt modersmålet används i undervisningen i svenska som andraspråk. En slutsats utifrån resultatet är att lärarna har en positiv syn på modersmålsundervisningens betydelse i andraspråksutvecklingen, då de menar att eftersom kopplingar kan göras mellan andraspråket och modersmålet kan elever lättare lära sig ord och begrepp på andraspråket om de tidigare redan har en förståelse för dessa begrepp på sitt modersmål.

Många skolor i Sverige idag har elever som är flerspråkiga. Syftet med studien är att undersöka hur verksamma lärare i de tidiga skolåren arbetar med flerspråkiga elevers språkutveckling. Studien kommer även framhålla hur lärare beskriver att skolmiljön och hemmiljön influerar elevers lärande. Den teori som arbetet ligger till grund för är den sociokulturella teorin. Semistrukturerade intervjuer är den valda metoden för datainsamlingen. De lärare som intervjuas är behöriga i att undervisa i svenska som andraspråk eller har likvärdig kompetens i form av erfarenhet av arbetet med flerspråkiga elever. Lärare från olika skolor och kommuner har intervjuats till denna studie. Valet av antal lärare föreföll göra att den insamlade data för studien var tillräcklig efter den sjunde informanten. Resultatet visar olika arbetssätt och metoder som våra informanter använder för att stimulera flerspråkiga elevers språkutveckling. Enligt undersökningens resultat har omgivningen, hemmiljön samt skolmiljön en stor påverkan på barnens språkutveckling. Motivation är också en viktig faktor som har en inverkan på hur språket utvecklas.

Det här arbetet handlar om ett projekt som genomfördes med en några femåringar i en förskolegrupp i stadsdelen Rosengård i Malmö. Det främsta syftet med projektet var att undersöka hur utomhusvistelse, bildskapande och andraspråksutveckling kan sammanföras i ett och samma projekt. Jag ville också undersöka hur man kan genomföra utomhuspedagogik i stadsmiljö. För att ta reda på detta genomfördes projektet på så sätt att jag gick ut med en liten grupp och utförde olika moment utomhus ena dagen och nästa dag skapade vi bilder kring det vi hade gjort och upplevt. Planeringen lades även upp på ett sådant sätt att det skulle vara språkutvecklande. Problemställningarna för bearbetningen av projektet i skriftlig form blev sedan:•Hur fungerar det att genomföra ett utomhusprojekt för barn som är ovana vid att vistas i naturen, speciellt om man inte har tillgång till någon ”riktig skog”?På vilket sätt kan bildskapande användas i undervisningen på en lagom styrd nivå?För att få ett större djup i min undersökning genomförde ett antal intervjuer med barnen som ingick i projektgruppen. Intervjuerna tillsammans med mina observationer från de genomförda lektionerna och min teoretiska förankring resulterade sedan i ett resultat. Resultatet av min studie visar på att man enkelt kan genomföra utomhuspedagogik i stadsmiljö, bara man anpassar undervisningen efter de förhållanden som råder där. Att sammanföra utomhusvistelse, bildskapande och andraspråksutveckling visade sig inte heller vara något större problem. Genom att ge de olika områdena specifika syften gick de lätt att sammanföra så att de kompletterade varandra. Under utomhusvistelsen gjorde vi många olika saker som skapade intryck för barnen. Sedan fick bildskapandet till uppgift att vara utvärderande, barnen skulle måla kring det de hade upplevt. Då vi målade och berättade kom även den språkutvecklande delen in, genom att berätta utvecklas språket. Ett av syftena är att det här arbetet ska inspirera pedagoger till att bli bättre på att utnyttja naturen som klassrum, min studie visar att det inte behöver vara så svårt.

Denna litteraturstudie beskriver andraspråksutveckling utifrån forskning. Vår upplevelse av verksamheten är att lärare inte har kunskaper hur elever med annat modersmål än svenska ska undervisas på bästa sätt. Resultatet i denna studie visar att lärarens kunskaper om andraspråksutveckling är en viktig faktor för andraspråkselevers skolframgång. Forskning visar flera gynnsamma arbetssätt som skulle bidra till en mer utvecklande undervisning för andraspråkslever om läraren har kunskaper om dessa arbetssätt. Lärarens kunskaper kring språkutveckling är starkt förknippat med lärarens attityd till flerspråkighet. Med godare kunskaper kommer också ett positivare förhållningssätt gentemot elever med ett annat modersmål än svenska. Elevens språk bör ses som en resurs och inte som ett hinder. Emellertid visar resultatet att lärare saknar korrekt kompetens, vilket har negativa konsekvenser för elevens språkutveckling. En annan slutsats från resultatet är att kollegialt samarbete har stor betydelse för andraspråkselevers skolframgång. När elevens utbildning grundas på ett gott samarbete mellan modersmålslärare, klasslärare och studiehandledare blir elevens behov synliga. På detta sätt kan man ge eleven större möjligheter att utvecklas så långt som möjligt. Studien är en litteraturstudie som genomförts med informationssökning och litteraturanalys som metod. Syftet med studien är att analysera forskningsmaterial för att kunna sammanställa ett resultat kring vad forskning säger om språkutvecklande arbetssätt. Studien belyser sociokulturell teoriram, kognitivism, pragmatism och behaviourism utifrån ett språk- och lärandeperspektiv. Materialet som använts i studien har valts ut genom kriterier som innebär att texterna ska innehålla skolkontext, årskurs 1-9 och första- och andraspråksinlärning.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka antaganden om barns andraspråksutveckling som framkommer i samtal med sex stycken förskollärare. I denna studie undersöks vad dessa förskollärare ger uttryck för gällande undervisningsstrategier för barns andraspråksutveckling. Studien grundar sig i problematiken kring att det länge pågått och fortfarande pågår en diskussion gällande vilka undervisningsstrategier som är mest effektiva för barns tillägnande av ett andraspråk. Tidigare forskning inom området belyser bland annat hur pedagoger arbetar med barns andraspråksutveckling i förskolan, dock inte vad valet av undervisningsstrategier grundar sig på för antaganden om barns andraspråksutveckling. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkt som ligger till grund för denna studie är socialkonstruktionismen, där fokus riktas mot att det finns flera versioner av verkligheten som är berättigade. Diskursanalys används följaktligen som forskningsmetod, där vi fokuserar på människans aktiva användning av språket. Vidare används diskurspsykologi som är ett socialkonstruktionistiskt förhållningssätt till diskursanalys. Produktionen av empiri har i denna studie grundat sig i semistrukturerade intervjuer med sex stycken förskollärare. Resultatet av studien belyser att samtliga förskollärare uttrycker att de använder sig av det svenska språket som strategi för barns andraspråksutveckling. Argument som framförs är bland annat att förskollärarna inte har kunskaper i barnens förstaspråk, att de arbetar efter föräldrars önskan om att svenska ska vara det språk som talas på förskolan samt att strategin grundar sig i kunskap kring hur barns andraspråksutveckling bör arbetas med. Det framkommer även att förskollärarna kan se fördelar med att involvera barns förstaspråk i verksamheten. Funktionen med detta tycks främst vara att ge barnen trygghet, en känsla av gemenskap samt att underlätta för barns förståelse av enstaka svenska begrepp.

Inledning: Då dagens invandring har ökat markant de senaste åren ställer detta stora krav på förskollärares kunskap om språkutvecklande strategier för nyanlända barns andraspråksutveckling, utveckling av det svenska språket. Syfte: Studiens syfte är att undersöka montessoriförskollärares strategier för att stimulera nyanlända barns utveckling av det svenska språket. Metod: Utifrån undersökningens syfte och frågeställning har kvalitativa intervjuer genomförts med fem förskollärare. Resultat: Undersökningens resultat visar att samtliga montessoriförskollärare ser tryggheten som den absolut viktigaste aspekten för att nyanlända barns utveckling av ett andraspråk ska vara möjlig. Föräldrasamverkan är därför en viktig del i förskollärares trygghetsskapande arbete. Det handlar om att få nyanlända föräldrar och barn att känna en trygghet för den svenska förskolan och att förskoleverksamheten är något positivt. Viktiga språkstrategier för nyanlända barns utveckling av det svenska språket betraktar förskollärarna som sagor, sångkort, bilder samt tecken som stöd. Dock är inget material språkutvecklande om inte förskollärare använder språket som ett lär verktyg för att i samspel med nyanlända barn göra materialet språkstimulerande

Syftet med denna uppsats är att beskriva några enskilda elevers erfarenheter och upplevelse av att vara nyanländ elev mot en allmän bakgrund om nyanlända elever och skolans mottagande av dem. Dessutom ges en teoretisk bakgrund om identitet och språk utifrån socialkonstruktionistisk och sociokulturell teori.Utifrån metodansatsen livsberättelser har fyra semistrukturerade intervjuer genomförts med flickor som nu går i nian, men var mellan 9 och 12 år när de kom till Sverige genom familjeanknytning till flykting. I resultatet beskrivs i fyra livsberättelser deras väg genomskolan, från ursprungslandet, genom förberedelseklassen och till en ordinarie klass, samtderas upplevelse av lärande, relationer och stöttning under den första perioden i den svenskaskolan och hur deras erfarenheter har påverkat dem. Resultatet visar att deltagarna är positiva till sin tid i förberedelseklassen, att de som fått studiehandledning haft stor nytta av den och att kamratkontakterna spelar en stor roll i andraspråksutvecklingen