Studiens syfte var att undersöka vilken betydelse lärare i förberedelseklass anser att modersmålet har för andraspråksinlärningen. För att besvara syftet utgår den empiriska undersökningen utifrån två frågeställningar. Frågorna handlar om hur lärarna ser på och motiverar modersmålets betydelse i inlärningen av det svenska språket samt hur lärarna menar att de arbetar med elevernas modersmål. För att genomföra undersökningen har kvalitativa intervjuer genomförts med fyra lärare i förberedelseklass. De intervjuade arbetade inom olika årskurser. Samtliga intervjuade lärare ansåg att modersmålet har en stor betydelse för andraspråksinlärningen. Då de berättade om hur de arbetar med elevernas modersmål i klassrummet skiljer sig lärarna dock åt. Två av lärarna arbetade med elevernas modersmål och tillät dem även att tala detta i klassrummet. De övriga två lärarana arbetade inte med elevernas förstaspråk. En av de lärare som inte arbetade med elevernas förstaspråk ansåg dessutom att de inte ska få tala sitt modersmål i klassrummet eller i övriga skolmiljöer. Att inte arbeta med elevernas förstaspråk förmedlar en bild av att svenska är det enda riktiga och rätta språket. En negativ bild förmedlas då till elevernas modersmål. Forskning har även visat att om man arbetar och utvecklar elevernas förstaspråk parallellt med andraspråket gynnas kunskapsutveckling inom de olika skolämnena men också utvecklandet av svenska och modersmålet.

Arbetet undersöker erfarenheter av arbetssätt och metoder i förskolan för att möta flerspråkiga barn som har liten eller ingen kontakt med det svenska språket och samhället.

Denna litteraturstudie lyfter hur svenskundervisning kan struktureras för att stötta flerspråkiga elevers andraspråksutveckling. Studien undersöker även hur elevers andraspråksutveckling kan påverkas av svensklärares inställning till flerspråkighet. Urval av material gjordes genom närläsning av forskningsartiklar inom ämnet, där framgångsfaktorer för andraspråksutveckling återfanns. En genomgående aspekt som lyfts i de olika faktorerna är vikten av att låta elever använda sitt förstaspråk som stöttning i sin andraspråksinlärning. Lärare behöver därav ha goda kunskaper om hur elevers förstaspråk kan användas som resurs för att kunna ge utrymme för elevers förstaspråk i sin undervisning. Tidigare forskning visar att det bland lärare råder en oro om att inte kunna ge flerspråkiga elever den stöttning i deras andraspråksutveckling som de behöver. I och med detta undviker lärare att synliggöra flerspråkighet i sitt klassrum. I studiens resultat framkommer det att själva synliggörandet är en viktig del i en framgångsrik andraspråksutveckling.

Denna studie syftar till att undersöka hur skönlitteratur används i språkutvecklande undervisning av flerspråkiga elever i de tidiga skolåren. För att utröna vilken litteratur som används och hur valet motiveras, vilka förtjänster och hinder som kan förekomma med skönlitteratur samt hur lärare samverkar i arbetet har vi intervjuat undervisande lärare i skolämnena svenska, svenska som andraspråk samt i modersmålsundervisning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med lärare i svenska, svenska som andraspråk samt modersmål. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Databearbetningen gjordes genom allmän kvalitativ analysmetod där transkriptionerna kodades och resulterade i ett antal kategorier.  Studiens resultat visar att samtliga lärare ser positivt på skönlitteratur i undervisningen av flerspråkiga elever. Högläsning av bilderböcker är prioriterat tillsammans med diskussion om innehåll. Det råder delade meningar kring urval av litteratur samt arbetssätt men det råder konsensus kring de många vinsterna med skönlitteratur, bland annat dess positiva inverkan på flerspråkiga elevers litteracitet samt dess bidrag till vidgade perspektiv. Samverkan mellan de olika lärarna upplevs kunna underlätta och förbättra urvalet av skönlitteratur som används i undervisning av flerspråkiga elever. Dock skulle denna samverkan behöva stärkas.

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs språket och dess roll i människans liv. Läsaren ges en inblick i hurförstaspråk - och andraspråksinlärning sker samt vad som skiljer dessa åt. Ur ett pedagogisktperspektiv beskrivs skolans roll och ansvar för att hjälpa elever att utveckla ett fungerandeandraspråk. Olika metoder och arbetssätt som undervisningen kan utgå från tas upp ibakgrunden. Andra faktorer såsom modersmålets och familjens roll för andraspråksutvecklingbehandlas i slutet av bakgrunden.SYFTE:Syftet är att undersöka vad lärare har för upplevelser av att undervisa och möta elever medsvenska som andraspråk (SVA). Vi vill ta del av hur lärare planerar och genomför sinundervisning för klasser där det finns SVA –elever. Undersökningen syftar till att finna vilkaförutsättningar lärarna anser vara gynnsamma för en lyckad andraspråksutveckling samt vilkaeventuella svårigheter de ställs inför.METOD:Kvalitativ metod där datainsamlingen genomförts i två delar med hjälp av self- report ochintervjuer.RESULTAT:Lärarna planerar sin undervisning för att kunna erbjuda rätt stöd utifrån den nivå som var ochen av eleverna befinner sig på. Planeringen handlar om att elevernas ordförråd ska utvecklas.Lärarnas pedagogiska bedömningar ligger till grund vid planeringen samt elevernasförförståelse, erfarenheter och intressen. Lärarna ser olika kulturer som en resurs ochuppmuntrar eleverna att dela med sig av sina erfarenheter och traditioner. Modersmåletsutveckling är en annan faktor som lärarna lyfter som gynnsam för elevernas språkutveckling.De menar att modersmålet bör utvecklas parallellt med svenskan. Lärarna har en positivattityd till elevernas modersmål. / Uppsatsnivå: C

Aim: The paper at hand has two aims. The first aim is the investigation of how teachers of Swedish as a second language (SVA) perceive and experience the use of students’ native language in SVA- class. The second aim is to study the strategies used for the inclusion of students’ native languages in the Swedish language classroom. For this purpose, three research questions are posed. The first question examines if teachers of SVA experience any advantages of including students’ native languages in their teaching. The second question takes a closer look at what challenges and/ or limitations may occur when students’ native languages are included in SVA-class and the third question investigates what strategies for the inclusion of native languages are used by both teachers and students of SVA. Design/methodology/approach: Empirical study made with the help of personal interviews of five SVA-teachers in high school respectively secondary high school. The answers given in the interview are analysed and qualitatively presented. The results found are discussed and compared with recent literature and research papers in the field of second language acquisition and Swedish as a second language (SVA). Findings: The results of the study show that teachers see considerable advantages of including students’ native languages in SVA-class and show a generally positive attitude towards the use of the former for educational purposes. Nevertheless, the balancing of the native language used in casual conversations in class or for educational purposes is seen as a challenge by the teachers taking part in this study. Furthermore, the author of this paper found that most of the teachers interviewed do not have any concrete strategies for utilizing the resource, which students’ native languages present, in a tangible way.

Syftet med studien är att undersöka andraspråkselevers attityd till modersmålsundervisning, samt andraspråkselevers syn på användandet av modersmål i den svenska skolan. Studien består av fyra intervjuer med andraspråkselever som belyser modersmålet som en resurs för språkinlärning. Undersökningens resultat stärker det som tidigare forskning kommit fram till gällande erkännandet av elevers språk, kultur och identitet för skolframgång. Denna studie bekräftar att modersmålet stärker elevernas andraspråkutveckling, studien visar även att eleverna upplever modersmålet som det främsta verktyget för att utveckla språk och ämneskunskaper inom svensk skola. Resultatet i denna studie bekräftar även att språk och identitet är starkt sammankopplade.

Syftet med denna uppsats var att med hjälp av en analysmodell baserad på processbarhetsteorin (Pienemann, 1998) jämföra andraspråkselever grammatiska utvecklingsnivå i förhållande till olika bakgrundsfaktorer. Eleverna studerade SVA1 på en gymnasieskola i södra Stockholm med varierande skolbakgrund och vistelsetid i Sverige. Elevtexterna samlades in från klassens lärare och analyserades utifrån den morfologiska delen av processbarhetsteorin. Eleverna fick besvara en enkät om sina bakgrundsfaktorer så som skolbakgrund, vistelsetid i Sverige och läsvanor dessa jämfördes sedan med deras morfologiska utvecklingsnivå. Resultatet som framkom från undersökningen var att endast en elev utmärkte sig vad gäller den uppnådda utvecklingsnivån på så sätt att hen hade en förhållandevis hög nivå vad gäller morfologisk utveckling jämfört med sina bakgrundsfaktorer. Resterande elever befann sig på likvärdiga nivåer. Några större samband mellan elevernas bakgrundsfaktorer och morfologiska utveckling kunde därför inte utläsas.

Att tillåtas att använda sitt modersmål i skolan är en viktig del i undervisningen av andraspråkselever. Forskning av till exempel Cummins (2017) och Ganuza och Hedman (2017; 2018) har visat att modersmålet påverkar och hjälper eleverna i deras andraspråksutveckling men också i deras identitet. Denna uppsats innefattar en intervjustudie med fyra arabisktalande elever i åldrarna 17–20 år där två av dem har studerat modersmål samt resterande valt att avstå. Syftet med studien var att undersöka hur modersmålsanvändningen påverkade elevers identitet enligt deras egna utsagor. Detta gäller både modersmålsundervisningen och modersmålsanvändningen i skolan. Resultatet påvisar att de elever som tilläts tala sitt modersmål i klassrummet kände sig sedda och bekräftade. De fyra eleverna i studien menade att det är en balansgång mellan när man ska prata svenska och sitt modersmål eftersom man antingen känner sig tvingad att prata svenska eller uppfattas som otrevlig när man pratar sitt modersmål då flera inte förstår. Resultatet bekräftar även tidigare forskning om språk och identitet hos andraspråkselever som visat att modersmålet stärker andraspråksutvecklingen samt elevernas identitet. / <p>Svenska som andraspråk</p>

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur en grupp unga andraspråkstalare tar sig an en klassisk, äldre text skriven på ett förhållandesvis ålderdomligt språk, Selma Lagerlöfs saga Bortbytingen, med hjälp av dramapedagogiska övningar samt genom gestaltning och återberättande av den litterära texten.   Metoden som används för att samla in material till studien är en triangulering av flera kvalitativa grepp: inspelade intervjuer, dels en fokusgruppintervju av eleverna, och dels en enskild intervju av deras sas-lärare; frågeformulär med enskilda svar från eleverna och deras lärare; loggböcker från eleverna och deras observerande lärare samt den deltagande forskaren; inspelningar av fem arbetspass inklusive det avslutande uppspelet. Resultaten visar att dramapedagogiskt arbete i samklang med en äldre text vars språk inte är omedelbart gångbart för nutida skolelever gav eleverna verktyg för att ta sig an textens innehåll och språkliga form, återberätta med egna ord, lära sig nya ord och uttryck, och leder till en ökad medvetenhet om svenska språket då och nu.