The aim of this research compilation is to seek further understanding of how translanguaging can be used as a method to assist students learning in Swedish elementary schools. In order to gain understanding I have read and thematically analyzed ten different research studies, eight of them set in a Swedish context, and two international studies from Canada and the Netherlands. Together these studies show a number of possibilities that can be seen and then implemented when using translanguaging and describe some of the challenges both teachers and pupils face. They also identify an array of translanguaging classroom practices that are used. The results show that translanguaging as a practice can work in both organized lesson plans and with a more spontaneous approach. The use of translanguaging seems to be beneficial for both language learning and knowledge development, as it draws on and connects to the pupils´ antecedent knowledge and experiences.  At the same time some teachers are hesitant to adhere to a translanguaging approach, finding it a challenge to dare using languages unknown to themselves, or to organize activities in a classroom wherein many languages are spoken. Even some students find it hard to get used to a multiple language approach, though most, teachers, students and parents, are positive to translanguaging. This research compilation also reveals some areas where additional studies would contribute to an even deeper understanding of how translanguaging as a practice can be further developed and used in order to assist the learning and language development of elementary school students.

Denna studie syftar till att undersöka hur skönlitteratur används i språkutvecklande undervisning av flerspråkiga elever i de tidiga skolåren. För att utröna vilken litteratur som används och hur valet motiveras, vilka förtjänster och hinder som kan förekomma med skönlitteratur samt hur lärare samverkar i arbetet har vi intervjuat undervisande lärare i skolämnena svenska, svenska som andraspråk samt i modersmålsundervisning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med lärare i svenska, svenska som andraspråk samt modersmål. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Databearbetningen gjordes genom allmän kvalitativ analysmetod där transkriptionerna kodades och resulterade i ett antal kategorier.  Studiens resultat visar att samtliga lärare ser positivt på skönlitteratur i undervisningen av flerspråkiga elever. Högläsning av bilderböcker är prioriterat tillsammans med diskussion om innehåll. Det råder delade meningar kring urval av litteratur samt arbetssätt men det råder konsensus kring de många vinsterna med skönlitteratur, bland annat dess positiva inverkan på flerspråkiga elevers litteracitet samt dess bidrag till vidgade perspektiv. Samverkan mellan de olika lärarna upplevs kunna underlätta och förbättra urvalet av skönlitteratur som används i undervisning av flerspråkiga elever. Dock skulle denna samverkan behöva stärkas.

The purpose of this study is to determine which effect preschool teachers believe that read aloud has on children’s literacy development. To gain knowledge about this I have interviewed and observed currently working preschool teachers at two preschools in Västra Götalands län. As guidance, I have used a designed interview guide which encouraged the preschool teachers to openminded answers. In relation to those I’ve also carried out unstructured observations during read aloud occasions. The material was analysed out of the sociocultural perspective. The outcome of this has concluded that preschool teachers claims that read aloud should be given more space in preschools as it is developing the language but also, that the interest itself is a key to development. The result shows at the same time that read aloud is bound socially and that children needs to be challenged in their reading to be able to move forward. But it also shows that the connection between read aloud and children’s reading-, language- and writing development is hard for preschool teachers to connect.

Abstract: Svenska skolan har tagit emot en ökad grupp nyanlända elever som är i behov av grundläggande litteracitetsundervisning (Franker, 2016, s.1). För att skapa gynnsamma förutsättningar för dessa elever att utveckla läs- och skrivkompetens är det betydande att ta hänsyn till olika faktorer. Samtidigt ställer Skolverket (2016) ett ökat krav på en digitaliserad undervisning där eleverna med hjälp av digitala verktyg ska utveckla kunskaper. Denna uppsats undersöker således hur olika kompetenser inom språkintroduktion arbetar litteracitetsutvecklande med stöd av digitala verktyg. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och utveckling där fysiska verktyg (digitala verktyg) utgör ett stöd i lärandet. Denna studie har en kvalitativ forskningsinriktning där fyra intervjuer genomförts på två olika språkintroduktionsprogram. Studien har ett kompetensfokus där två lärare i svenska som andraspråk, en studiehandledare och en IT-pedagog har intervjuats. I resultatet framkommer det att digitala verktyg i form av datorer, Ipads, Smartboards och smartphones förekommer på ett varierat sätt där det sociokulturella lärandet ger förutsättningar för litteracitetsutvecklingen. Studiens deltagare redogör även för att digitala verktyg i samband med litteracitetsarbetet ger förutsättningar för interaktion och kommunikation bland lärare och elever.

Studiens syfte är att undersöka självrapporterade faktorer som bidrar till utvecklandet av vanan att läsa på fritiden bland flerspråkiga mellanstadieelever i Sverige. Enkäter om läsning delades ut i klasser med fyror, femmor och sexor på tretton olika svenska skolor. De inhämtade svaren analyserades sedan för att hitta mönster i faktorerna som eleverna nämnde samt signifikanta samband mellan självrapporterad frekvens av fritidsläsning och andra variabler tagna från elevernas svar. Frekventa svar på de öppna frågorna om gynnsamma faktorer för utvecklandet av fritidsläsning bland elevernas jämlikar inkluderar tillgång till en ”bra” bok eller den ”rätta” boken, tautologiska svar och läsförmåga. Följande variabler visade sig korrelera positivt med frekvens av fritidsläsning: att gilla läsning, att få boktips, att vara i närkontakt med läsare och att läsa sitt modersmål i skolan. Signifikanta skillnader i medelvärde för frekvens av fritidsläsning upptäcktes mellan olika skolor och olika klasser, vilket gör även skol- och klassplacering till möjliga faktorer.

Syfte: Denna studie syftar till att utveckla undervisning som stödjer andraspråkselevers litteracitetsutveckling och undersöker möjligheter och utmaningar med att skriva multimodala digitala texter inom ämnet svenska som andraspråk och därmed bidra med kunskap om digitaliseringens roll i andraspråkselevers litteracitetsutveckling. Teori: Studien utgår från ett aktionsforskningsteoretiskt perspektiv och det epistemologiska antagandet är att kunskap om pedagogiskt arbete bör komma ur samarbete med verksamma lärare. På ett annat plan opererar sociokulturell teori vilken påverkat arbetssättet och stödjer analysen. Studien grundar sig även i forskning om andraspråksutveckling, multimodalt textskapande i undervisning samt forskning om att använda digitala verktyg för att utveckla skrivande. Metod: Studien är genomförd tillsammans med en medforskande lärare inom ramen för dennes undervisning i svenska som andraspråk. I två iscensatta aktioner undersöks forskningsfrågorna. Insamlad data består av loggboksanteckningarfrån klassrumsobservationer och från samtal med den medforskande läraren, samt ljudinspelningar av samtal med den medforskande läraren. Resultat: Studien visar att andraspråkselevers litteracitetsutveckling stöds av explicit undervisning och en tydlig social kontext. Detta gäller såväl skrift som andra modaliteter. Ytterligare faktorer som stödjer eleverna är tydliga mottagare för texterna samt att eleverna får använda sina multimodala förkunskaper, skapa mening med olika modaliteter och bekräftas i sitt multimodala textskapande och sina identiteter.

Sammanfattning Syftet med mitt examensarbete är att undersöka några elevers uppfattningar om sin språkutveckling. Studien har ett fokus på den enskilde individen och hur den uppfattar sin språkutveckling och sin förmåga att delta i samhället på olika sätt under tiden eleven läser SFI-studier på studieväg 1.  Arbetet har formats på det sättet att jag har intervjuat informanterna om deras skolbakgrund och vilken utveckling i målspråket de har gjort samt vilka resultat det har fått för dem som bosatta i Sverige. Arbetet belyser vad det innebär för några SFI-elever på studieväg ett att lära sig läsa och skriva på svenska samt vilka tankar det väcker hos dem. Metoderna som jag har använt mig av är kvantitativa djupintervjuer med sex SFI-elever på den skola där jag arbetade som SFI-lärare för att få svar på mina frågeställningar, men även litteraturstudier. Informanterna läser på SFI studieväg 1 i en SFI-skola i Sverige. De har börjat alfabetiseras under sina SFI-studier och därmed börjat att bygga upp grundläggande läs- och skrivförmåga. Resultat visar även att informanterna har skapat en annan språksyn och vilka möjligheter det kan innebära för dem. Genom att alfabetiseras har det även gett dem styrka att kunna klara sig själva ute i samhället utan en tolk och vågat använda det svenska språket i sin vardag och i samhället. Utifrån detta resultat dras slutsatsen att informanterna i min studie uppfattar att genom att utveckla sin läs och skrivförmåga på SFI-undervisningen öppnas nya dörrar för vidare utbildning och arbete. Informanterna blir mer delaktiga i samhället och de förändrar sitt sätt att tänka kring sig själva och det samhället som de är bosatta i. Informanter menar att de får tillgång till fler möjligheter i samhället, att de tar ett eget ansvar och att de får ett ökat självförtroende.

Denna studie har till syfte att beskriva tre lärares erfarenheter av digitala hjälpmedel inom sfi-undervisningen med fokus riktat på iPad. Studien är kvalitativ och ger svar på frågor kring lärarnas erfarenhet av litteracitetsutveckling, motivation och det individuella arbetet i klassrummet. Metoden omfattas av intervjuer som bygger på tre frågeställningar. Hur upplever lärarna litteracitetsutveckling och motivation hos de studerande vid användning av iPad och ett annat digitalt hjälpmedel? Hur ser lärarna på de enskilda studenternas behov vid användning av iPad och ett annat digitalt hjälpmedel? Vilken utveckling ser lärarna med iPad i framtida perspektiv? . Resultatet har analyserats och diskuterats i relation till tidigare forskning kring litteracitet, digitala hjälpmedel i undervisningen samt en rapport om iPad i skolan. I den första frågeställningen är lärarna överens om att litteracitetsutvecklingen med iPad relateras till vilken nivå de studerande uppnått. Ju lägre skriftspråksutvecklingsnivå ju lämpligare är språkinlärning med iPad som digitalt hjälpmedel. Detta på grund av dess enkla användarvänlighet. Lärarna anser också att enkelheten och den snabba responsen som de studerande får har en motiverande effekt. De som uppnår en högre skriftspråksutvecklingsnivå i svenska och som behöver mer utvecklande skrivövningar använder i föreliggande undersökning dator. I andra frågan diskuteras den individuella aspekten kring användning av iPad. De tre lärarna i studien anser att iPaden är ett bra verktyg och de har positiva erfarenheter om de studerandes individuella arbete och kan på ett enkelt sätt tillgodose individuella önskemål och behov hos de studerande. I den tredje frågan diskuteras iPad i ett framtida perspektiv. De tre lärarna ser iPaden som ett bra verktyg i en vidare utveckling av sfi. De menar att Skolverkets krav tillgodoses på ett lämpligt sätt med detta digitala hjälpmedel.