Syftet med detta arbete är att undersöka på vilket sätt förskolan ger utrymme för och stimulerar de flerspråkiga barnens modersmål och flerkulturella identitet. Jag har varit med i verksamheten, på två förskolor inom samma enhet och observerat pedagoger, modersmålstränare samt flerspråkiga barn och sedan intervjuat pedagogerna och modersmålstränarna. Resultatet tyder på att man på de två förskolorna har olika förhållningssätt. På den ena förskolan arbetar man mycket med barnens modersmål samt språkutveckling medan man på den andra förskolan ser främst svenskan som viktig. Samarbetet mellan modersmålstränarna och barnskötaren/ förskolläraren verkar inte fungera tillfredsställande. Förskolechefens problem med att följa upp styrdokumenten i verksamheten kan vara en förklaring till olikheterna och svårigheterna med att integrera de flerspråkiga barnens modersmål.

Denna undersökning tar reda på hur reportrarnas tal låter i de svenska nyhetssändningarna och i hur stor mängd regionala varianter av standardspråket förekommer. Den reder även ut vad för policys och praxis som finns hos Sveriges television när det gäller hur en reporter ska tala. Studien fokuseras kring SVT1. Är det mångfaldens Sverige som speglas i reportrarnas språkbruk? Får alla sorts dialekter plats i svensk public service? Undersökningen lutar sig mot den svenska språkpolitiken samt huvuddragen inom sociolingvistik. Vidare kategoriseras de svenska dialekterna i större huvudgrupper där förekomsten mäts utifrån en veckas nyhetssändningar, både från rikstäckande samt från två regionala redaktioner. Analysen mäts utifrån fonologiska och prosodiska variabler som utmärker varje dialektgrupp, samt hur konsonant - och vokalanvändningen ser ut och vilken språkmelodi som kan höras. Undersökningen visar på en stor utbredning av sveamålen, där undergruppen stockholmska är i majoritet. Detta gäller såväl i rikstäckande sändningar som i Nord- och Sydsverige. Den visar även på en stor förekomst av en noterad teveröst, som bäst kan beskrivas som mekanisk och opersonlig. Slutligen kan konstateras att de regionala sändningarna innehåller till en tredjedel tal av sin regionala variant.

Syftet med den här studien är att beskriva hur en skola har tagit fram en egen formulerad språkpolicy och hur skolan arbetar med policyn i praktiken. Studien består av tre huvudsakliga delar. Den första delen beskriver hur språkpolicyn har skapats, den andra vilka tankar lärarna har kring policyn och den tredje visar hur policyn kommer till uttryck i undervisningen. Data har samlats in med hjälp av intervjuer, observationer och dokumentanalys. Resultatet visar på att språkpolicyn har skapats av lärarkollegiet genom gemensamma diskussioner och gruppvis framtagna förslag på formuleringar av policyn. Att det är viktigt att en språkpolicy skapas av de som ska arbeta med den bekräftas av tidigare forskning och teorier inom området. I resultatet framkommer att lärarna ser policyn som ett sätt att skapa ett gemensamt förhållningssätt hos personalen och de lyfter fram policyns helhetsperspektiv på språkutveckling som dess stora fördel. Helhetsperspektivet som ryms i en språkpolicy lyfts också fram av andra forskare. Vidare visar resultatet på att trots att lärarna har olika tankar om centrala begrepp i policyn, exempelvis stöttning, är policyn i högsta grad närvarande hos lärarna i undervisningen. Studiens resultat kan fungera som inspiration för och ge idéer åt skolor som önskar tillämpa ett helhetsgrepp på elevers språkutveckling och ser nyttan i en språkpolicy för att nå dit.

The aim of this study was to investigate teachers` and pupils` views of the English subject in Swedish and Norwegian schools, and to find out what motivates six year olds to learn English. The study was carried out in two different countries where the start of compulsory English teaching are taking place in different grades. The methods of the survey have been interviews with teachers and pupils and classroom observation. The findings of the study are that six year olds are motivated to learn English, because they want to be able to communicate with other people. The results also show that the teachers` implementation of English activities has a significant part in their pupils’ linguistic motivation and language learning.

The aim of this research compilation is to seek further understanding of how translanguaging can be used as a method to assist students learning in Swedish elementary schools. In order to gain understanding I have read and thematically analyzed ten different research studies, eight of them set in a Swedish context, and two international studies from Canada and the Netherlands. Together these studies show a number of possibilities that can be seen and then implemented when using translanguaging and describe some of the challenges both teachers and pupils face. They also identify an array of translanguaging classroom practices that are used. The results show that translanguaging as a practice can work in both organized lesson plans and with a more spontaneous approach. The use of translanguaging seems to be beneficial for both language learning and knowledge development, as it draws on and connects to the pupils´ antecedent knowledge and experiences.  At the same time some teachers are hesitant to adhere to a translanguaging approach, finding it a challenge to dare using languages unknown to themselves, or to organize activities in a classroom wherein many languages are spoken. Even some students find it hard to get used to a multiple language approach, though most, teachers, students and parents, are positive to translanguaging. This research compilation also reveals some areas where additional studies would contribute to an even deeper understanding of how translanguaging as a practice can be further developed and used in order to assist the learning and language development of elementary school students.

Vad räknas som språk? Det var den fundering som först uppkom då beslutet att utföra en studie i ämnet språkliga landskap var fattat. När vi satte oss in i forskningen på området insåg vi att det språkliga landskapet kan utgöras av mer än exempelvis skriftspråk eller verbalt språk, såsom exempelvis svenska, engelska eller arabiska.  Vi antog därför ett dynamiskt perspektiv på flerspråkighet och valde att, utöver skriftspråk, inkludera sådant som teckenspråk, bildstöd, normer, symboler, stödstrukturer och identitet- och nationalitetssymboler i vår definition av språk, och därmed även i insamlingen av data.  Syftet med studien är att undersöka hur det språkliga landskapet ser ut i en svensk grundskola, samt att få lärares-, fritidspersonals- och skollednings perspektiv på, och tankar kring, skolans språkliga landskap. De forskningsfrågor som besvaras är 1. Hur ser det språkliga landskapet i den undersökta skolan ut? och 2. Vilka uppfattningar och föreställningar påverkar utformningen av skolans språkliga landskap?  Studien genomfördes i två steg, dels genom observation och fotografering av skolans fysiska utrymmen, dels genom kvalitativa intervjuer med två lärare, biträdande rektor samt en fritidspersonal.  I studien framkom ett språkligt landskap där svenskt skriftspråk dominerade. Vidare användes bildstöd i kombination med svenska frekvent i samtliga observerade utrymmen. Engelska förekom i ett antal stödstrukturer och på affischer. TAKK (tecken som alternativt och kompletterande kommunikationssätt) förekom i ett klassrum. I det språkliga landskapet uttrycktes även normer och värderingar riktade till elever, från lärare, skrivna uteslutande på svenska. Övergripande framkom att det inte fanns någon allomfattande policy för utformningen av skolans språkliga landskap, utan att de val som gjordes oftast baserades på lärares egna uppfattningar och åsikter. Däremot uttryckte samtliga intervjuade personliga åsikter och medvetna förhållningssätt dels till utformningen av skolans språkliga landskap, dels till flerspråkighet i allmänhet. Sammantaget visade undersökningen ett språkligt landskap som varierade från rum till rum, och där flerspråkighet främst gavs utrymme baserat på enskilda peroners val, uppfattningar och åsikter.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur den språkliga mångfalden synliggörs, utifrån lingustic landscaping, i en kommunal grundskolas lokaler: i två klassrum, i uppehållsrummet med omkringliggande korridorer samt i skolbiblioteket. Kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer har genomförts med utvalda nyckelpersoner: skolans biträdande rektor samt skolbibliotekarien. De observerade lokalerna har fotograferats och analysen är en del av det empiriska materialet. Resultatet visar att det råder en enspråkig norm på skolan, i lokalerna men även i undervisningen. Kommunen har ingen språkpolicy och enligt biträdande rektor är arbetet med språklig mångfald inget som det aktivt arbetas med. Resultatet visar även att den estetiska utformningen i lokalerna följer en enspråkig norm, med undantag från språkvalssalarna.

combining approaches to family language policy with a language socialization approach, the present thesis examines family interoctions in five bi/multilingual lronian families in Sweden. The foci of the thesis have emerged from viewing and analyzing video-recordings of the families' everyday interactions, interviews and observations conducted during two phases of fieldwork. The thesis explores family - parents' and children's - language practices and the ways they contribute to the construction, negotiation and instantiation of family language policies. Considering children's active role in family interactions, it explores parents' heritage language maintenance practices and children's responses to these practices. In addition, the thesis examinas siblings' contribution to familial language choices and practices. The thesis documents parental strategies aimed at heritage language maintenance and children's bi/multilingual development. Recurrent interactional practices - through which parents attempted to enforce a monolingual, heritage language, context for parent-child interactions - were explored (Study Il. Through such exchanges the parents positioned themselves as "experts", insisting on the child's compliance, whereas the child's (affectively aggravated) resistance was frequent, and the parents recurrently accommodated the child's language choices by terminating language instruction. Such language maintenance strategies at times resulted in explicit and implicit language negotiations, and the child's growing resistance cantributed to changes in parents' language practices over time (Study Il). Siblings' contribution to shaping the language practices and language environment of immigrant families was explored in Study 111. It shows that siblings corrected each other's language use and choices and provided language instruction (in Swedish, English and heritage languages) when language-related problems occurred. By predominantly using swedish, siblings contributed to language shift. The thesis shows how family members' language practices contribute to heritage language maintenance or language shift and to shaping family language policies. / Denna avhandling använder och kombinerar språksocialisations- och språkpolicy-ansatser och undersöker återkommande samspelssituationer i fem flerspråkiga Iranska familjer i Sverige. Avhandlingens material är videoinspelningar av familjers vardagliga interaktioner, intervjuer och observationer insamlade under två perioder av datainsamling. I fokus för analyserna är familjers språkliga praktiker och hur föräldrar och barn etablerar eller förhandlar om familjers språkpolicy. Särskilt uppmärksammas barns aktiva roll i familjers interaktioner och det dynamiska samspelet mellan föräldrars försök att bevara hemspråket och barnens agerande och förhållningssätt. Vidare studeras syskonens roll i familjernas språkval och språkanvändning. Avhandlingen delstudier beskriver föräldrars strategier för att bevara hemspråken och för att bidra till barns flerspråkighet. Återkommande interaktionella praktiker som föräldrar använde för att upprätthålla en enspråkig hemspråkskontext för förälder-barn interaktioner beskrivs i studie I. Studien visar att barnet ofta gjorde motstånd mot föräldrars insisterande strategier. Motståndet resulterade i olika typer av explicita eller implicita förhandlingar. Barnens växande motstånd bidrog till att föräldrarna ändrade sina språkpraktiker över tid och delvis anpassade sig till barnens språkval (studie llJ. Syskonens bidrag till att utforma familjers språkliga praktiker undersöks i studie 111. Studien visar att syskon korrigerade varandras språkanvändning och språkval och initierade instruktioner på svenska, engelska och hemspråken när olika språkrelaterade problem uppkom. Syskonen använde svenska i stor utsträckning och bidrog på så sätt till språkskifte i familjerna.

<p>Denna uppsats redogör för regering och riksdags samt högskoleledningars uppfattning om nivån på andraspråksstudenters språkliga kompetens i det svenska språket. Uppsatsen visar hur dessa instanser anser att högskolor och universitet bör arbeta för att höja denna kompetens hos studenterna, där det behövs. I ljuset av denna politiska diskurs undersöker och beskriver uppsatsen hur skolor runtom i landet svarar på regeringens krav och hur kraven påverkar det arbete de för inom sina studentstödsverksamheter, de så kallade Studieverkstäderna. Uppsatsen är till sin karaktär dels en presentation eller ”positionsrapport” av verksamheternas arbete i nuläget och dels en inventering både av den problematik som studentstödsverksamheterna arbetar med och av de krav som de politiska instanserna ställer på andraspråkselevers språkkompetens.</p><p>Den teoretiska grunden för uppsatsen är forskningen inom interkulturell retorik, speciellt viktig är community of practice-teorin, som innebär att miljön formar grupper som hålls samman av det de gör; exempelvis kan en gemensam språklig praktik forma en sådan sammanhållen grupp – en community of practice eller språkgemenskap. Uppsatsen tar även avstamp från ett socialt perspektiv på skrivande och lärande där begrepp som litteracitet (literacies), socialisering och praktiker är centrala.</p>

Denna uppsats redogör för regering och riksdags samt högskoleledningars uppfattning om nivån på andraspråksstudenters språkliga kompetens i det svenska språket. Uppsatsen visar hur dessa instanser anser att högskolor och universitet bör arbeta för att höja denna kompetens hos studenterna, där det behövs. I ljuset av denna politiska diskurs undersöker och beskriver uppsatsen hur skolor runtom i landet svarar på regeringens krav och hur kraven påverkar det arbete de för inom sina studentstödsverksamheter, de så kallade Studieverkstäderna. Uppsatsen är till sin karaktär dels en presentation eller ”positionsrapport” av verksamheternas arbete i nuläget och dels en inventering både av den problematik som studentstödsverksamheterna arbetar med och av de krav som de politiska instanserna ställer på andraspråkselevers språkkompetens. Den teoretiska grunden för uppsatsen är forskningen inom interkulturell retorik, speciellt viktig är community of practice-teorin, som innebär att miljön formar grupper som hålls samman av det de gör; exempelvis kan en gemensam språklig praktik forma en sådan sammanhållen grupp – en community of practice eller språkgemenskap. Uppsatsen tar även avstamp från ett socialt perspektiv på skrivande och lärande där begrepp som litteracitet (literacies), socialisering och praktiker är centrala.