Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur den språkliga mångfalden synliggörs, utifrån lingustic landscaping, i en kommunal grundskolas lokaler: i två klassrum, i uppehållsrummet med omkringliggande korridorer samt i skolbiblioteket. Kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer har genomförts med utvalda nyckelpersoner: skolans biträdande rektor samt skolbibliotekarien. De observerade lokalerna har fotograferats och analysen är en del av det empiriska materialet. Resultatet visar att det råder en enspråkig norm på skolan, i lokalerna men även i undervisningen. Kommunen har ingen språkpolicy och enligt biträdande rektor är arbetet med språklig mångfald inget som det aktivt arbetas med. Resultatet visar även att den estetiska utformningen i lokalerna följer en enspråkig norm, med undantag från språkvalssalarna.

Genom analys av det språkliga landskapet på ett bibliotek i kombination med intervjuer med tre bibliotekarier har ett biblioteks potential för språkinlärning, integration samt samarbete med SFI undersökts. Resultatet visar att det språkliga landskapet domineras av det svenska språket och de gånger andra språk än svenska eller nationella minoritetsspråk används handlar användningen om information om språkutvecklande aktiviteter för invandrare. Resultatet visar även att det finns en stor medvetenhet hos bibliotekarierna om möjliga förbättringar av det språkliga landskapet. Resultaten visar även att många aktiviteter görs för att främja integrationen på biblioteket, vilket tyder på ett potentiellt fördjupat samarbete mellan biblioteket och SFI som sträcker sig längre än utlån av kursböcker. Slutsatsen är att biblioteket har en stor potential till både språkutveckling och integration för en nyanländ vuxenperson. Bibliotekets relativt neutrala roll kan dessutom motverka utanförskap.