No description available.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur den språkliga mångfalden synliggörs, utifrån lingustic landscaping, i en kommunal grundskolas lokaler: i två klassrum, i uppehållsrummet med omkringliggande korridorer samt i skolbiblioteket. Kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer har genomförts med utvalda nyckelpersoner: skolans biträdande rektor samt skolbibliotekarien. De observerade lokalerna har fotograferats och analysen är en del av det empiriska materialet. Resultatet visar att det råder en enspråkig norm på skolan, i lokalerna men även i undervisningen. Kommunen har ingen språkpolicy och enligt biträdande rektor är arbetet med språklig mångfald inget som det aktivt arbetas med. Resultatet visar även att den estetiska utformningen i lokalerna följer en enspråkig norm, med undantag från språkvalssalarna.

Genom analys av det språkliga landskapet på ett bibliotek i kombination med intervjuer med tre bibliotekarier har ett biblioteks potential för språkinlärning, integration samt samarbete med SFI undersökts. Resultatet visar att det språkliga landskapet domineras av det svenska språket och de gånger andra språk än svenska eller nationella minoritetsspråk används handlar användningen om information om språkutvecklande aktiviteter för invandrare. Resultatet visar även att det finns en stor medvetenhet hos bibliotekarierna om möjliga förbättringar av det språkliga landskapet. Resultaten visar även att många aktiviteter görs för att främja integrationen på biblioteket, vilket tyder på ett potentiellt fördjupat samarbete mellan biblioteket och SFI som sträcker sig längre än utlån av kursböcker. Slutsatsen är att biblioteket har en stor potential till både språkutveckling och integration för en nyanländ vuxenperson. Bibliotekets relativt neutrala roll kan dessutom motverka utanförskap.

De språkliga val som görs i den allmänna skyltningen på en (semi-)offentlig plats berättar någonting om rådande uppfattningar om språk i ett visst sammanhang. De språkliga val som görs på en begravningsplats avslöjar något om vilka saker som anses vara viktiga för såväl den avlidna som de närstående. Forskning om språkliga landskap, det vill säga om skyltar och inskriptioner i ett avgränsat område, kan bidra till att blottlägga dessa ideologier. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur olika språk synliggörs i Skogskyrkogårdens språkliga landskap samt vilka språkideologier om flerspråkighet som manifesteras i detta landskap. För att uppnå detta syfte tillämpar jag en sociosemiotisk multimodal analys på mitt material. Materialet är tvådelat: dels analyseras begravningsplatsens allmänna skyltar och inskriptioner, dels skyltar och inskriptioner som tillhör enskilda gravar i det ortodoxa gravkvarteret. Den språkliga variationen är betydligt större på skyltar och inskriptioner som tillhör enskilda gravar än Skogskyrkogårdens allmänna skyltning. Detta beror på olika föreställningar om mottagaren utifrån olika språkideologier såsom modersmålsideologin, ideologin om postmodern flerspråkighet, ideologin om språkhierarkier, ett land ett språk-ideologin och ideologin om ett språks kulturvärde, som alla manifesteras eller utmanas i Skogskyrkogårdens språkliga landskap.