Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, TAKK, är ett kommunikationsstödjande verktyg som bygger på tecken från det svenska teckenspråket. Syftet med arbetet har varit att undersöka huruvida TAKK kan fungera som ett verktyg för att eleverna i en klass med språklig mångfald ska kunna använda sina språkrepertoarer för att förstå och göra sig förstådda i en svenskspråkig skolmiljö. Frågeställningarna behandlar lärare och elevers upplevelser av introducering och användande av TAKK. Studien utformades som en interventionsstudie och data samlades in med hjälp av intervjuer och observationer. Denna data analyserades därefter med hjälp av centrala begrepp inom translanguaging. Resultatet visar på att TAKK har potential att skapa en lugnare klassrumsmiljö och möjlighet att fungera som en språkstödjande bro i kommunikationen för elever och lärare.

Syftet med studien var att fördjupa kunskapen kring hur elevers flerspråkighet synliggörs i förskoleklassen. Det undersöktes genom att ta reda på hur lärare planerar för och arbetar med språklig mångfald i undervisningen, samt hur den språkliga mångfalden blir synliggjord för eleverna i klassrumsmiljön. Under två dagars observation av en lärare i förskoleklass, följt av en intervju, framkom det att lärarens förhållningssätt till flerspråkighet var avgörande för de flerspråkiga elevernas förståelse, deltagande och interaktion i undervisningen. När läraren medvetet synliggjorde den språkliga mångfalden bidrog det till ett ökat deltagande och ökad interaktion i klassrummet. Resultatet av studien gav indikationer på att det finns behov av mer utbildning för lärare gällande andraspråksinlärning och transspråkande som pedagogik. Trots en vilja att möta de flerspråkiga elevernas behov, finns inte kunskap om hur det kan göras i praktiken. Avslutningsvis ger studiens resultat implikationer för ytterligare forskning om vilket stöd och vilken kunskap som delges yrkesverksamma lärare i mötet med flerspråkiga elever i skolan.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur den språkliga mångfalden synliggörs, utifrån lingustic landscaping, i en kommunal grundskolas lokaler: i två klassrum, i uppehållsrummet med omkringliggande korridorer samt i skolbiblioteket. Kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer har genomförts med utvalda nyckelpersoner: skolans biträdande rektor samt skolbibliotekarien. De observerade lokalerna har fotograferats och analysen är en del av det empiriska materialet. Resultatet visar att det råder en enspråkig norm på skolan, i lokalerna men även i undervisningen. Kommunen har ingen språkpolicy och enligt biträdande rektor är arbetet med språklig mångfald inget som det aktivt arbetas med. Resultatet visar även att den estetiska utformningen i lokalerna följer en enspråkig norm, med undantag från språkvalssalarna.

Syftet med detta examensarbete var att öka kunskapen om hur lärare uppfattar att de tillvaratar språklig mångfald bland flerspråkiga elever med invandrarbakgrund, genom intervjuer med tre F-3 lärare på olika skolor. Det sociokulturella perspektivet har valts som teoretisk grund för studien. Datainsamling genomfördes utifrån en kvalitativ metod, genom semistrukturerade intervjuer. Den insamlade datamängden bearbetades med en fenomenografisk ansats. De sex kategorierna som växte fram ur analysen var Bristande kommunikation, En helhetsbild som är viktig, Ökad måluppfyllelse genom transspråkande, Det egna ansvaret, Möjligheter och begränsningar samt Inkludering av olika språk. Examensarbetet har visat att samtliga intervjuade lärare anser sig själva vara ansvariga för och initiativtagare till att språklig mångfald tillvaratas i klassrummet. Samtliga lärare har en positiv inställning till elevers språkliga mångfald och är måna om att inkludera olika språk. Dock framkommer också att olika utmaningar påverkar möjligheterna till detta. I lärarnas strävan efter att arbeta utifrån en helhetsbild betonar man transspråkande som något positivt. Man önskar kunna hjälpa elever att använda detta arbetssätt än mer genom ökat samarbete med modersmålslärare och studiehandledare. Studien visar också lärares intresse för begreppsinlärning och olika modaliteter. Till skillnad från tidigare forskning som lyfter fram nyttan av digitala modaliteter, så föredrar de intervjuade lärarna modaliteter i form av bilder och gester för elever i de tidiga åldrarna. / The purpose of this essay was to increase knowledge about how teachers perceive the utilization of linguistic diversity among multilingual students with an immigrant background, through interviews with three teachers working in schoolyears F-3. The socio-cultural perspective has been chosen as the theoretical basis for the study. Data collection was performed based on a qualitative method, through semi-structured interviews. The collected data was processed with a phenomenographic approach. The six categories that emerged from the analysis were Lack of communication, An overall picture that is important, Increased goal fulfillment through transilingualism, Own responsibility, Opportunities and limitations and Inclusion of different languages. The degree project has shown that all interviewed teachers consider themselves responsible for and initiators of linguistic diversity in the classroom. All teachers have a positive attitude towards students' linguistic diversity and are determined to include different languages. However, it also appears that different challenges affect the possibilities for this. In the teachers' striving to work based on an overall picture, transilingualism is emphasized as something positive. They want to be able to help students use this way of working even more through increased collaboration with mother tongue teachers and study tutors. The study also shows teachers' interest in concept learning and different modalities. Unlike previous research that highlights the benefits of digital modalities, the interviewed teachers prefer modalities in the form of images and gestures for students at an early age.