Syftet med denna studie har varit att undersöka språkanvändning och språkideologier i och utanför skolan bland flerspråkiga elever som läser på språkintroduktion. Frågeställningen var 1) Hur porträtterar flerspråkiga elever sin språkanvändning i en skolkontext och vilka språkideologier kan identifieras? 2) Hur porträtterar flerspråkiga elever sin språkanvändning utanför en skolkontext och vilka språkideologier kan identifieras? 3) Vilka skillnader och likheter finns i elevers språkanvändning och språkideologier beroende på kontext? Metoden bestod av att eleverna först färglade två språkporträtt för respektive kontext och sedan genomfördes en semistrukturerad intervju med dem. Materialet bestod av fem språkporträtt och tre transkriberade intervjuer. Resultatet visar att språkanvändning och språkideologier mellan de två kontexterna skilde sig; skolkontexten domineras av svenska i större utsträckning än utanför skolkontexten och skulle kunna härledas till språkhierarkier, en stat – ett språk- ideologin eller standardspråkideologin. Språkanvändning utanför skolkontexter präglas av andra språk än svenska. Ofta lyser svenskan med sin frånvaro. Detta skulle eventuellt kunna härledas till modersmålsideologi. Studiens huvudsakliga slutsats är att en inkludering av elevers flerspråkighet i skolan skulle vara önskvärd. / <p>På grund av den rådande covid-pandemin skedde opponeringen på distans. Därför står adressen och lokalen nedskriven enligt följande: "Digitalt i zoom". </p>

Vad räknas som språk? Det var den fundering som först uppkom då beslutet att utföra en studie i ämnet språkliga landskap var fattat. När vi satte oss in i forskningen på området insåg vi att det språkliga landskapet kan utgöras av mer än exempelvis skriftspråk eller verbalt språk, såsom exempelvis svenska, engelska eller arabiska.  Vi antog därför ett dynamiskt perspektiv på flerspråkighet och valde att, utöver skriftspråk, inkludera sådant som teckenspråk, bildstöd, normer, symboler, stödstrukturer och identitet- och nationalitetssymboler i vår definition av språk, och därmed även i insamlingen av data.  Syftet med studien är att undersöka hur det språkliga landskapet ser ut i en svensk grundskola, samt att få lärares-, fritidspersonals- och skollednings perspektiv på, och tankar kring, skolans språkliga landskap. De forskningsfrågor som besvaras är 1. Hur ser det språkliga landskapet i den undersökta skolan ut? och 2. Vilka uppfattningar och föreställningar påverkar utformningen av skolans språkliga landskap?  Studien genomfördes i två steg, dels genom observation och fotografering av skolans fysiska utrymmen, dels genom kvalitativa intervjuer med två lärare, biträdande rektor samt en fritidspersonal.  I studien framkom ett språkligt landskap där svenskt skriftspråk dominerade. Vidare användes bildstöd i kombination med svenska frekvent i samtliga observerade utrymmen. Engelska förekom i ett antal stödstrukturer och på affischer. TAKK (tecken som alternativt och kompletterande kommunikationssätt) förekom i ett klassrum. I det språkliga landskapet uttrycktes även normer och värderingar riktade till elever, från lärare, skrivna uteslutande på svenska. Övergripande framkom att det inte fanns någon allomfattande policy för utformningen av skolans språkliga landskap, utan att de val som gjordes oftast baserades på lärares egna uppfattningar och åsikter. Däremot uttryckte samtliga intervjuade personliga åsikter och medvetna förhållningssätt dels till utformningen av skolans språkliga landskap, dels till flerspråkighet i allmänhet. Sammantaget visade undersökningen ett språkligt landskap som varierade från rum till rum, och där flerspråkighet främst gavs utrymme baserat på enskilda peroners val, uppfattningar och åsikter.

This study has investigated the question of relation between literacy practices in and out of school in rural Tanzania. By using the perspective of linguistic anthropology, literacy practices in five villages in Karagwe district in the northwest of Tanzania have been analysed. The outcome may be used as a basis for educational planning and literacy programs. The analysis has revealed an intimate relation between language, literacy and power. In Karagwe, traditional &#233;lites have drawn on literacy to construct and reconstruct their authority, while new &#233;lites, such as individual women and some young people have been able to use literacy as one tool to get access to power. The study has also revealed a high level of bilingualism and a high emphasis on education in the area, which prove a potential for future education in the area. At the same time discontinuity in language use, mainly caused by stigmatisation of what is perceived as local and traditional, such as the mother-tongue of the majority of the children, and the high status accrued to all that is perceived as Western, has turned out to constitute a great obstacle for pupils&#8217; learning. The use of ethnographic perspectives has enabled comparisons between interactional patterns in schools and outside school. This has revealed communicative patterns in school that hinder pupils&#8217; learning, while the same patterns in other discourses reinforce learning. By using ethnography, relations between explicit and implicit language ideologies and their impact in educational contexts may be revealed. This knowledge may then be used to make educational plans and literacy programmes more relevant and efficient, not only in poor post-colonial settings such as Tanzania, but also elsewhere, such as in Western settings.

Föreliggande studie ämnar undersöka hur politiker i Sverige talar om införandet av språkkrav för olika ändamål i valrörelsen 2018. Materialet som genomsökts är tidningsartiklar från två av de ledande dagstidningarna i Sverige, samtliga rikspartiers valmanifest samt en enkät från Språkförsvaret. Analysen av materialet har följt en innehållsanalytisk tradition med ett kompletterande kritisk diskursanalytiskt angreppsätt. Uppsatsen syftar till att ta reda på hur språkkrav figurerar i debatten samt synliggöra underliggande språkideologier som är närvarande då politiker talar om språk. De språkideologier som varit främst relevanta för den här studien har varit ideologin om språkhierarkier, standardsspråksideologin och ideologin en nation – ett språk. Resultatet efter genomförd studie visar att samtliga språkideologier är närvarande i rikspolitikernas uttalanden och då politikerna pratar om språk blir även en ”vi” och ”dom”-relation synlig. Språkkraven riktar sig främst till de nyanlända i Sverige och resultatet visar att politikerna symboliserar det svenska språket som en väg in för dem in i det svenska samhället. Därmed framställs språkkraven även som en lösning på integrationsproblemen.

This study aims, through a critical discourse analysis (CDA), to elucidate discourses in Swedish parliamentary debates between 2019 and 2022 which relate to multilingualism in Swedish schools. Furthermore, the study aims to identify underlying language ideologies and examine the manner in which multilingual students are represented within the discourses. The results show four different discourses which all construe multilinguals and multilingualism in different ways. Permeating the first three is a dominant monolingual conception, in which other languages than the majority language are discarded or only deemed relevant in private affairs, which is reflected in part in the representation of multilingual students. Two of the identified discourses have an othering effect, where these students are represented as incompetent, linguistically and/or culturally deviant, as a burden on teachers as well as fellow students, or as victims in need of rescuing as a consequence of unsuccessful political attempts at integration. One of the discourses construes students' whole linguistic repertoires as resources for education and personal development, and students are represented as competent, curious, and in possession of valuable experience and knowledge. Despite a pluralistic shift in legislation and official policy pertaining to language and multilingualism, a monolingual norm still dominates political discourse regarding language and education in Sweden.

The aim of the study is to examine how identity constructions and categorizations affecting individuals that are learning a second language are created in political documents in Sweden. Furthermore, the study inquires the paradoxical dilemma which occurs between the keyword integration which characterizes the discourse of Swedish politics and the way individuals who acquire a second language are referred to and described in parliamentary motions, and which linguistic ideologies as well as epistemologies that are behind these statements. The critical discourse analysis, the ideology criticism and the syntactic analysis form the basis for this study together with a qualitative approach. Study results has shown how the authors of parliamentary motions categorize and attributes individuals who acquire a second language specific identity constructions. Categorizations were created with imaginary boundaries between the swede/the Swedish and the immigrant/minority group. Individuals who acquire a second language were assigned identity constructions as invandrare (immigrant) and flykting (refugees) and these identity constructs attributed specific characteristics. Overall, the identity construction that was given the immigrant was often based on characteristics such as lack of swedish knowledge, in the absence of moral qualities, in the absence of motivation and sense of responsibility, lack of parenting, different values and norms than Swedish. The second identity construction that was not explicitly expressed in the parliamentary motions but still was present in the form of the achievable identity contruction that immigrants should aim for, was the identity construction as the swede/the Swedish. The identity construction ’Swedish’ implied implicit qualities such as knowledge in the swedish language, the correct moral qualities, good parenting and the right values and the right normsystem. Furthermore, the syntactic analysis showed that parliamentary motions were written in a specific way that positioned the central subject first in the process, those subjects were often those that could be characterized as Swedish or having the task to make the minority group Swedish. For example the Swedish as a second language education, laguage (in this case the Swedish langage), We (as in We – the majority group) and a language- and social test for naturalization. Based on the analysis and the conclusion it becomes obvious that the parliamentary motions are written from an ideology perspective which relies on homogenism.

Den här studien studerar kinesiska förstaspråktalares beskrivning och självbedömning av sina språkrepertoarer, med fokus på hur deras språkanvändning och omgärdande språkideologier inverkar på deras inlärning av svenska. Informanterna som deltog i studien har lärt sig engelska efter deras första språk och de behärskar dessutom andra språkvarieteter i olika utsträckning. Studien visar att informanternas självbedömning av deras språkrepertoarer påverkar deras språkanvändning i form av språkval och språknivåer. I jämförelse med informanternas generella självbedömningar och utförliga självbedömningar framkommer att informella verbala kommunikativa förmågor värdesatts extra i deras självbedömningar. Detta har sin grund i informanternas språkideologier, där informanternas förhållningssätt till sig själva som språkinlärare i samhället avgör vad som är viktigt i kommunikationen och språkinlärningen.

De språkliga val som görs i den allmänna skyltningen på en (semi-)offentlig plats berättar någonting om rådande uppfattningar om språk i ett visst sammanhang. De språkliga val som görs på en begravningsplats avslöjar något om vilka saker som anses vara viktiga för såväl den avlidna som de närstående. Forskning om språkliga landskap, det vill säga om skyltar och inskriptioner i ett avgränsat område, kan bidra till att blottlägga dessa ideologier. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur olika språk synliggörs i Skogskyrkogårdens språkliga landskap samt vilka språkideologier om flerspråkighet som manifesteras i detta landskap. För att uppnå detta syfte tillämpar jag en sociosemiotisk multimodal analys på mitt material. Materialet är tvådelat: dels analyseras begravningsplatsens allmänna skyltar och inskriptioner, dels skyltar och inskriptioner som tillhör enskilda gravar i det ortodoxa gravkvarteret. Den språkliga variationen är betydligt större på skyltar och inskriptioner som tillhör enskilda gravar än Skogskyrkogårdens allmänna skyltning. Detta beror på olika föreställningar om mottagaren utifrån olika språkideologier såsom modersmålsideologin, ideologin om postmodern flerspråkighet, ideologin om språkhierarkier, ett land ett språk-ideologin och ideologin om ett språks kulturvärde, som alla manifesteras eller utmanas i Skogskyrkogårdens språkliga landskap.