Vad räknas som språk? Det var den fundering som först uppkom då beslutet att utföra en studie i ämnet språkliga landskap var fattat. När vi satte oss in i forskningen på området insåg vi att det språkliga landskapet kan utgöras av mer än exempelvis skriftspråk eller verbalt språk, såsom exempelvis svenska, engelska eller arabiska.  Vi antog därför ett dynamiskt perspektiv på flerspråkighet och valde att, utöver skriftspråk, inkludera sådant som teckenspråk, bildstöd, normer, symboler, stödstrukturer och identitet- och nationalitetssymboler i vår definition av språk, och därmed även i insamlingen av data.  Syftet med studien är att undersöka hur det språkliga landskapet ser ut i en svensk grundskola, samt att få lärares-, fritidspersonals- och skollednings perspektiv på, och tankar kring, skolans språkliga landskap. De forskningsfrågor som besvaras är 1. Hur ser det språkliga landskapet i den undersökta skolan ut? och 2. Vilka uppfattningar och föreställningar påverkar utformningen av skolans språkliga landskap?  Studien genomfördes i två steg, dels genom observation och fotografering av skolans fysiska utrymmen, dels genom kvalitativa intervjuer med två lärare, biträdande rektor samt en fritidspersonal.  I studien framkom ett språkligt landskap där svenskt skriftspråk dominerade. Vidare användes bildstöd i kombination med svenska frekvent i samtliga observerade utrymmen. Engelska förekom i ett antal stödstrukturer och på affischer. TAKK (tecken som alternativt och kompletterande kommunikationssätt) förekom i ett klassrum. I det språkliga landskapet uttrycktes även normer och värderingar riktade till elever, från lärare, skrivna uteslutande på svenska. Övergripande framkom att det inte fanns någon allomfattande policy för utformningen av skolans språkliga landskap, utan att de val som gjordes oftast baserades på lärares egna uppfattningar och åsikter. Däremot uttryckte samtliga intervjuade personliga åsikter och medvetna förhållningssätt dels till utformningen av skolans språkliga landskap, dels till flerspråkighet i allmänhet. Sammantaget visade undersökningen ett språkligt landskap som varierade från rum till rum, och där flerspråkighet främst gavs utrymme baserat på enskilda peroners val, uppfattningar och åsikter.

Denna uppsats försöker utröna hur ett ruralt språkligt landskap (en miljö utan permanent mänsklig närvaro) kan vara konstruerat. Därför har det sedan år-hundraden välbesökta och välkända Skurugata naturreservat i norra Småland valts som studieobjekt i egenskap av textmiljö och område ägnat åt besöks-näring. Materialet kategoriseras i form av textsamlingspunkter som sedan analyseras utifrån olika kriterier som avsändare, funktioner och textinnehåll. Studien använder också en positioneringsmodell för att utreda på vilket sätt olika aktörer kommer till tals. Studien kommer fram till att tre olika lokala Skurugatadiskurser (förvaltarens, mytens och folkets) förhåller sig till en övergripande turismdiskurs och att det från den dominerande aktören, statliga reservatsförvaltaren, kan urskiljas en diskurshierarki som inte helt stämmer överens med hur besökarna (folket) agerar i reservatet. Studien kommer fram till en utgångspunkt för framtida studier: huruvida utvecklingen av förvalta-rens diskurs gjort att det rurala språkliga landskapet urbaniserats.