Sverige är ett mångkulturellt land med en ständig invandring. Idag är allt fler barn flerspråkiga och behöver modersmålsundervisning. Vår studie fokuserar på grundskoleelevers uppfattning till sitt modersmål och modersmålsundervisningen. Lev Vygotskijs sociokulturella förhållningssätt är studiens huvudsakliga teoretiska utgångspunkt. Vygotskij koncentrerar sig på individen och dess samspel med omgivningen. Han berör inre och yttre faktorer som är av betydelse för barnets utveckling så som; språk, fantasi och kreativitet. För att tydliggöra hur grundskoleelever uppfattar sitt modersmål och modersmålsundervisningen har vi använt oss av två kvalitativa metoder; språkporträtt och intervju. Språkporträtt har varit betydelsfull i vår studie eftersom vi via denna metod kunnat öka elevernas medvetenhet och förståelse kring de språk som finns representerade inom dem. Intervju användes som ett komplement till språkporträttet. Urvalsgruppen bestod av tio elever i åldern nio till tio år som hade modersmålsundervisning. Vårt resultat visade att majoriteten av eleverna behärskade mellan två till fem olika språk. Elevernas inställning till modersmålet var till största del positiv men de hade en ganska negativ inställning till modersmålsundervisningen. En sak som vi uppmärksammade var att läraren hade en avgörande roll för deras uppfattning. Majoriteten av eleverna upplevde att det var deras föräldrar som ville att de skulle gå på modersmålsundervisning. Vi kunde i elevernas språkporträtt se att de två kroppsdelar som dominerade vid modersmålsplaceringen var hjärtat och huvudet. Detta kunde kategoriseras som affektiva och intellektuella kopplingar till modersmålet. / Uppsatsnivå: C

Syftet med denna studie har varit att undersöka språkanvändning och språkideologier i och utanför skolan bland flerspråkiga elever som läser på språkintroduktion. Frågeställningen var 1) Hur porträtterar flerspråkiga elever sin språkanvändning i en skolkontext och vilka språkideologier kan identifieras? 2) Hur porträtterar flerspråkiga elever sin språkanvändning utanför en skolkontext och vilka språkideologier kan identifieras? 3) Vilka skillnader och likheter finns i elevers språkanvändning och språkideologier beroende på kontext? Metoden bestod av att eleverna först färglade två språkporträtt för respektive kontext och sedan genomfördes en semistrukturerad intervju med dem. Materialet bestod av fem språkporträtt och tre transkriberade intervjuer. Resultatet visar att språkanvändning och språkideologier mellan de två kontexterna skilde sig; skolkontexten domineras av svenska i större utsträckning än utanför skolkontexten och skulle kunna härledas till språkhierarkier, en stat – ett språk- ideologin eller standardspråkideologin. Språkanvändning utanför skolkontexter präglas av andra språk än svenska. Ofta lyser svenskan med sin frånvaro. Detta skulle eventuellt kunna härledas till modersmålsideologi. Studiens huvudsakliga slutsats är att en inkludering av elevers flerspråkighet i skolan skulle vara önskvärd. / <p>På grund av den rådande covid-pandemin skedde opponeringen på distans. Därför står adressen och lokalen nedskriven enligt följande: "Digitalt i zoom". </p>

Ungdomar som kommit till Sverige i senare skolår och inte är behöriga för nationellaprogram på gymnasiet kan gå på Språkintroduktion för att lära sig svenska och att tasig vidare i det svenska skolsystemet. För att undersöka hur elever på Språkintroduktionser på språk och för att försöka förstå världen utifrån deras perspektiv anläggs enfenomenologisk ansats med biografisk metod. Med utgång i språkporträtt undersöksåtta elevers uppfattning av språklig repertoar och vilken diskurs som presenteras näreleverna pratar om språk. Resultatet visar att eleverna i undersökningen uppfattar språksom viktigt och självklart samtidigt som det finns en orientering gällande språkanvändningenfrån tidigare språk mot skolspråken engelska och svenska. De tre temasom framträder när eleverna styr samtalet är viljan att göra rätt, viljan att lära sig språkoch tiden som utmaning. Trots att forskningen visar att god inlärning uppnås när eleverkan dra nytta av redan tillägnad kunskap och får använda alla sina språk framhållereleverna aldrig att de har nytta av redan tillägnad kunskap eller sina tidigare språk. Ilikhet med tidigare forskning visar resultatet att Språkintroduktion fungerar som ettväntrum där eleverna vistas i väntan på att lära sig tillräckligt mycket svenska för attkunna ta sig vidare. Det faktum att elevernas identitet inte bekräftas i skolan som rumkan leda till att eleverna inte känner sig delaktiga i skolan och i samhället. När eleverinte kan dra nytta av redan tillägnad kunskap och upplever att de "väntar in” tillräckligakunskaper i svenska för att komma vidare begränsas elevernas möjlighet att utvecklahela sin potential och nå sina mål kombinerat med en fördröjning i tid. Skolan ochSpråkintroduktion har en central roll för att bekräfta elevers hela språkliga repertoaroch uppmärksamma redan tillägnad kunskap så att eleverna kan bygga en stark identitet,ta sig vidare i skolsystemet och nå inkludering i samhället.

Denna studie lyfter fram lågstadieelevers språkliga repertoar i en glesbygdskommun med enstark anknytning till den samiska kulturen. Studien utgår från en fenomenologisk teori, ochtvå datainsamlingsmetoder som har använts i studien är visuella språkliga porträtt ochsemistrukturerade gruppintervjuer. Datainsamlingen genomfördes med två olika tredjeklassarepå två olika skolor. Språkporträtt är en kreativ arbetsprocess som inte har använts tidigare föratt ta reda på hur lågstadieelevers språkliga repertoar ser ut. Studiens resultat sammanfattar attspråk och icketraditionella språk har stor betydelse för elevernas språkliga repertoar. Vidarevisar resultaten att samiska är betydelsefullt för eleverna i årskurs tre, eftersom 18 av 26språkporträtt inkluderade något av de samiska språken, och språken fick ta stor plats påelevernas språkporträtt. Detta visar på hur viktigt språket är för eleverna. Resultatet ärbetydelsefullt eftersom en liknande studie inte representeras i aktuell forskning. Således bidrarstudien med en viktig röst när det gäller elevers språkliga repertoarer och deras erfarenheterav de samiska språken. / This study highlights the linguistic repertoire of primary school students in a rural municipalitywith a strong connection to Sami culture. The study is based on a phenomenological theory, andtwo data collection methods employed in the study are visual linguistic portraits and semistructured group interviews. The data collection was conducted with two different third-gradestudents from two different schools. Language portraits represent a creative work process thathas not been previously used to explore the linguistic repertoire of primary school students. Thestudy's findings summarize that language and non-traditional languages hold significantimportance for the students' linguistic repertoire. Furthermore, the results demonstrate thesignificance of Sami language for the third-grade students, as 18 out of 26 language portraitsincluded one of the Sami languages, and these languages occupied a prominent place in thestudents' language portraits. This highlights the importance of language for the students. Thesignificance of these findings lies in the fact that a similar study is not represented in currentresearch. Thus, the study contributes an important voice in understanding the linguisticrepertoires of students and their experiences with the Sami languages.

Denna studie utgår från ett sociokulturellt perspektiv i sin undersökning om tornedalska elevers språkliga identitet och relation till meänkieli. Studien utfördes genom triangulering som bestod av visuella språkliga porträtt, gruppintervjuer och fältanteckningar i tre fjärdeklasser i två olika tornedalska skolor. Metoden visuella språkliga porträtt, även kallad språkporträtt, är en unik metod som inte använts i tidigare svensk forskning om minoritetsspråk. Den kreativa process som arbetet med språkporträtt innebär för eleverna hjälper eleverna att utveckla sina tankar om språk och identitet. Tillsammans med gruppintervjuer och fältanteckningar ger denna studie ett slutresultat med hög reliabilitet och validitet. I studien synliggörs även vilka luckor det finns kring beskrivningen av tornedalingarnas historia. Resultatet av denna studie sammanfattar att meänkieli fortsättningsvis är en betydelsefull del av tornedalska elevers språkliga identitet. Åtta av 20 elever vill lära sig mer meänkieli då språket är en essentiell del av elevernas kultur och identitet. Detta är ett viktigt resultat för att ge ny glöd och motivering till att revitaliserings-arbetet av meänkieli ska fortgå. Vidare visar resultatet av denna studie att dialekter har en stor betydelse för elevers språkliga identitet. Eleverna beskriver sitt muntliga språkbruk i form av olika svenska dialekter. Tornedalska elever är inte representerade i aktuell forskning och denna studie bidrar med en viktig röst till samtalet om hur språk, kultur och identitet är faktorer som inte går att skilja åt. På så vis innebär en framtid för meänkieli även en framtid för den tornedalska kulturen och identiteten. / This study is based on a socio-cultural perspective and aims to examine Swedish Tornedalian pupils´ linguistic identity and relationship to meänkieli. The study was performed by triangulation which consisted of visual linguistic portraits, group interviews and field notes in three classes in fourth year in two different schools in Swedish Tornedalen. The method visual linguistic portraits, also called language portraits in this study, is a unique method that has not been used in previous Swedish research about minority languages. The creative process of working with the language portraits helps pupils develop their thoughts about language and identity. Together with group interviews and field notes, this study has a high reliability and validity. In this study it also becomes clear what historical gaps that exist around the description of Swedish Tornedalen. A summary of the study still shows that meänkieli is a very important part of Swedish Tornedalian pupils’ linguistic identity. Eight out of 20 pupils want to learn more meänkieli because pupils describe the language as an essential part of their culture and identity. This is an important result to give the revitalization of meänkieli more energy and motivation. Furthermore, the results of this study show that dialects are of great importance for pupils´ linguistic identity. The pupils describe their oral language in form of different Swedish dialects. Tornedalian pupils are not represented in current research and this study contributes with an important voice to the conversation about how language, culture and identity are factors that cannot be distinguished. In this way, a future for meänkieli also means a future for the culture and identity of Tornedalen in Sweden. / Tämän tutkimusten tarkoitus on selvittää ruottin toornionlaakson koulukläppiteen kielellinen itenttiteetti ja suhe meänkieleen. Tutkimuksen teoria perustuu sosiokyltturinen näkökulma ja tehtiin triangulerinkiin kautta jota sisältää visyallinen kielellinen potretti, joukkointerjyyvit ja panna kirjoihin. Tutkimuksessa on mukana kolme eri luokkia kaksi eri meänmaan koulusta. Metuuti visyallinen kielellinen potretti myös sanottu kielipotretti, ei ole ennen nähty ruottin riikin tutkimuksissa minuriteettikielissä. Koulukläppiteen kreativi työskentely kielipotrettiten kanssa auttaa ne käsittäämään niien ajatukset kielestä ja itenttiteettistä. Tutkimuksen lopputulos on vahva reliabiliteetti ja validiteetti triangulerinkiin kautta. Tutkimukssessa selvästi tulle näkön mikkä putteet meänmaan histoorialinen muistelussa on. Lopputulos tästä tutkimuksesta on että meänkieli jatkuvasti on kolon tärkeä osa ruottin toornionlaakson koulukläppiten kielellinen itenttiteettiä. Kaheksan koulukläppiä kaksikymmenestä halvaavat oppia enemmän meänkieltä. Meänkieli on niien mielestä tärkeä osaa kylttuuristä ja itentitettistä. Nämät tulokset ovat tärkeitä revitaliserings teko meänkielelle. Eespäin lopputulos näyttä että dialektit ovat iso osa kielellisestä itenttittettistä. Koulukläppit korostavat että niien suullinen kieli on joku ruottin dialekti. Koska ruottin toornionlaakson koulukläppit ei ole edustettuina missän aktyellissa tutkintossa tämän tutkimuksen tarkoitus on että nostaa ja laajenaa kansapuhe miten kieli, kylttuuri ja itenttiteetti ovat tekiötä jotta ei voi eroitella. Täten tulevaisuus meänkielelle tarkoittaa myös tulevaisuus meänmaan kylttuurille ja itenttiteettille.