Syftet med denna studie har varit att undersöka hur arbetsrelaterat språkbruk har integrerats i sfi-utbildningen utifrån tidigare sfi-elevers perspektiv i jämförelse med deras erfarenheter på den svenska arbetsmarknaden. Detta undersöktes utifrån tre frågeställningar: (1) I vilken mån upplever sfi-eleverna att sfi-utbildningen inriktats mot arbetsrelaterade kontexter och språkbruk? (2) Vilka förväntningar hade sfi-eleverna angående sfi-utbildningens roll för deras framtida jobb? (3) Hur uppfattar sfi-eleverna sin språkliga identitet och sin egen förmåga att använda språkkunskaperna från sfi på arbetsplatsen? Fyra intervjuer genomfördes med tidigare sfi-elever som alla hade arbetslivserfarenhet på den svenska arbetsmarknaden. Resultaten från intervjuerna analyserades med hjälp av en analysmall som skapats från analysmetoden kvalitativ innehållsanalys. Resultaten beskrev hur deltagarna arbetat med arbetsrelaterat språkbruk genom exempelvis övningar att skriva cv och personliga brev men att ämnet skulle kunna haft större prioritering. Deltagarnas förväntningar handlade om förhoppningar att lära sig arbetsrelaterat språkbruk på sfi-utbildningen med fokus på språket som samhällsbärare, men att saknaden av effektivitet i sfi-utbildningens innehåll påverkat deras chanser till detta. Slutligen uppfattades deltagarnas språkliga identiteter utifrån språkanvändningen på arbetsplatserna, där vissa av deltagarna upplevde en svårighet att bygga upp sin språkliga identitet medan andra kände att de kunde byggas upp språkligt av kollegor och kunder. Samtliga deltagare uttryckte dock att deras språkliga identiteter begränsades av den korta tid som de hunnit praktisera språket på arbetsplatsen.

I den här uppsatsen har en lärares och tre elevers åsikter kring kulturell och språklig identitet i klassrumssammanhang undersökts och analyserats i form av en enkät och tre intervjuer. Syftet med denna studie är att ta reda på hur elevers kulturella och språkliga identitet beaktas i undervisningen i svenska som andraspråk II. Tidigare forskning inom detta område påstår att identitet är en viktig aspekt i elevers utveckling och undervisning då identitet kan betraktas som kunskapsresurser och bör därför utnyttjas istället för att ignoreras. Tidigare studier tar även upp begreppet identity texts som kan ses som ett verktyg för att göra elever mer medvetna om olika värderingar och olikheter som finns emellan dem. Föreliggande studie utfördes på en komvuxskola där en lärare fick svara på en enkät och tre elever blev intervjuade. Resultatet visade att informanterna och läraren hade delvis olika syn på huruvida elevers identitet integreras i klassrumsundervisningen.

Detta är en kvalitativ undersökning där det sociokulturella perspektivet ochinterdependenshypotesen utgör det teoretiska ramverket. Fokus har varit på hurflerspråkighet tillämpas inom svenskundervisningen i grundskolans tidiga år och läraresinställning och arbetssätt som används i undervisningen för att främja språkutvecklingensamt den språkliga identiteten hos elever. Syftet med undersökningen är att utforska ivilken utsträckning elever i årskurs 1–3 ges möjligheter att tillämpa sin flerspråkighetinom ämnet svenska. Detta undersöktes via semistrukturerade intervjuer och ickedeltagande observationer. Genom det teoretiska ramverket som användes för analysen,kan vi dra slutsatserna att lärarna är medvetna om vikten av förstaspråken men att detsaknas strategier för att tillämpa dessa i undervisningen, trots fortbildning inom området.Vidare speglas den språkliga hierarkin i landet, lärarnas prioritering avspråkanvändningen i undervisningen fastän informanterna är positivt inställda tillflerspråkighet. Lärarna arbetar aktivt med värdegrundsarbetet där respekt för olikheterfokuseras. Det saknas dock ett medvetet arbete för den språkliga mångfalden vilket krävsför att elever ska ges möjligheter att utveckla samt upprätthålla sina språkliga identiteter.

Young people without extensive knowledge of the family languages risk experiencing alienation and identity crises. This study focuses on two young people and their relationship to the family languages through life story interviews. The participants rate their own language skills low and share how it has affected their upbringing and identity. With the help of narrative theory and Bourdieu’s theoretical framework, the participants’ life stories are analyzed based on capital, habitus and general features of the narrative. The study shows that the two participants have thematic experiences in common, among other things the fear of saying the wrong thing, the support of family members, having a linguistic responsibility and a view on their language skills as lacking have been consistent in both life stories. However, the details of the individual stories have had different effects on the attitudes towards language and identity the participants have today. / Unga utan betydande kunskaper inom familjespråken riskerar att uppleva utanförskap och identitetskriser. Denna studie fokuserar på två ungdomar och deras relation till familjespråken genom livsberättelseintervjuer. Deltagarna värderar sina egna språkkunskaper lågt och berättar hur det har påverkat deras uppväxt och identitet. Med hjälp av Bourdieus teoretiska ramar och narrativ teori analyseras deltagarnas livberättelser utifrån kapital, habitus och generella drag i berättandet. Studien visar att de två deltagarna har tematiska upplevelser gemensamt, bland annat har rädslan att säga fel, familjemedlemmars stöd, att ha ett språkligt ansvar och ett bristperspektiv på språket varit genomgående i båda livsberättelseintervjuerna. Däremot har detaljerna i de individuella berättelserna haft olika påverkan på de attityder kring språk och identitet deltagarna har idag.

Denna studie utgår från ett sociokulturellt perspektiv i sin undersökning om tornedalska elevers språkliga identitet och relation till meänkieli. Studien utfördes genom triangulering som bestod av visuella språkliga porträtt, gruppintervjuer och fältanteckningar i tre fjärdeklasser i två olika tornedalska skolor. Metoden visuella språkliga porträtt, även kallad språkporträtt, är en unik metod som inte använts i tidigare svensk forskning om minoritetsspråk. Den kreativa process som arbetet med språkporträtt innebär för eleverna hjälper eleverna att utveckla sina tankar om språk och identitet. Tillsammans med gruppintervjuer och fältanteckningar ger denna studie ett slutresultat med hög reliabilitet och validitet. I studien synliggörs även vilka luckor det finns kring beskrivningen av tornedalingarnas historia. Resultatet av denna studie sammanfattar att meänkieli fortsättningsvis är en betydelsefull del av tornedalska elevers språkliga identitet. Åtta av 20 elever vill lära sig mer meänkieli då språket är en essentiell del av elevernas kultur och identitet. Detta är ett viktigt resultat för att ge ny glöd och motivering till att revitaliserings-arbetet av meänkieli ska fortgå. Vidare visar resultatet av denna studie att dialekter har en stor betydelse för elevers språkliga identitet. Eleverna beskriver sitt muntliga språkbruk i form av olika svenska dialekter. Tornedalska elever är inte representerade i aktuell forskning och denna studie bidrar med en viktig röst till samtalet om hur språk, kultur och identitet är faktorer som inte går att skilja åt. På så vis innebär en framtid för meänkieli även en framtid för den tornedalska kulturen och identiteten. / This study is based on a socio-cultural perspective and aims to examine Swedish Tornedalian pupils´ linguistic identity and relationship to meänkieli. The study was performed by triangulation which consisted of visual linguistic portraits, group interviews and field notes in three classes in fourth year in two different schools in Swedish Tornedalen. The method visual linguistic portraits, also called language portraits in this study, is a unique method that has not been used in previous Swedish research about minority languages. The creative process of working with the language portraits helps pupils develop their thoughts about language and identity. Together with group interviews and field notes, this study has a high reliability and validity. In this study it also becomes clear what historical gaps that exist around the description of Swedish Tornedalen. A summary of the study still shows that meänkieli is a very important part of Swedish Tornedalian pupils’ linguistic identity. Eight out of 20 pupils want to learn more meänkieli because pupils describe the language as an essential part of their culture and identity. This is an important result to give the revitalization of meänkieli more energy and motivation. Furthermore, the results of this study show that dialects are of great importance for pupils´ linguistic identity. The pupils describe their oral language in form of different Swedish dialects. Tornedalian pupils are not represented in current research and this study contributes with an important voice to the conversation about how language, culture and identity are factors that cannot be distinguished. In this way, a future for meänkieli also means a future for the culture and identity of Tornedalen in Sweden. / Tämän tutkimusten tarkoitus on selvittää ruottin toornionlaakson koulukläppiteen kielellinen itenttiteetti ja suhe meänkieleen. Tutkimuksen teoria perustuu sosiokyltturinen näkökulma ja tehtiin triangulerinkiin kautta jota sisältää visyallinen kielellinen potretti, joukkointerjyyvit ja panna kirjoihin. Tutkimuksessa on mukana kolme eri luokkia kaksi eri meänmaan koulusta. Metuuti visyallinen kielellinen potretti myös sanottu kielipotretti, ei ole ennen nähty ruottin riikin tutkimuksissa minuriteettikielissä. Koulukläppiteen kreativi työskentely kielipotrettiten kanssa auttaa ne käsittäämään niien ajatukset kielestä ja itenttiteettistä. Tutkimuksen lopputulos on vahva reliabiliteetti ja validiteetti triangulerinkiin kautta. Tutkimukssessa selvästi tulle näkön mikkä putteet meänmaan histoorialinen muistelussa on. Lopputulos tästä tutkimuksesta on että meänkieli jatkuvasti on kolon tärkeä osa ruottin toornionlaakson koulukläppiten kielellinen itenttiteettiä. Kaheksan koulukläppiä kaksikymmenestä halvaavat oppia enemmän meänkieltä. Meänkieli on niien mielestä tärkeä osaa kylttuuristä ja itentitettistä. Nämät tulokset ovat tärkeitä revitaliserings teko meänkielelle. Eespäin lopputulos näyttä että dialektit ovat iso osa kielellisestä itenttittettistä. Koulukläppit korostavat että niien suullinen kieli on joku ruottin dialekti. Koska ruottin toornionlaakson koulukläppit ei ole edustettuina missän aktyellissa tutkintossa tämän tutkimuksen tarkoitus on että nostaa ja laajenaa kansapuhe miten kieli, kylttuuri ja itenttiteetti ovat tekiötä jotta ei voi eroitella. Täten tulevaisuus meänkielelle tarkoittaa myös tulevaisuus meänmaan kylttuurille ja itenttiteettille.

Based on the accounts by four elder speakers of the Swedish minority language Meänkieli, given in October 2020, this study investigates the attitudes and sentiments among elder speakers of Meänkieli towards the languages they speak. The participants have migrated as young adults from the Torne Valley, where Meänkieli is traditionally spoken, to places in Sweden where their language use has been restricted by the lack of Meänkieli domains. The testimonies have been collected via semi-structured interviews and analysed through thematic analysis, taking perspectives from theories on language ideology, linguistic identity and linguistic biography, revealing how the participants' linguistic personas and repertoires have taken form throughout their lives, alongside their life experiences.  The results show that the participants highly value their multilingualism, and that their language use is a deliberate as well as subconscious tool for expression and affirmation of identity and belonging. It is also shown that the languages often are associated with discrete chronological and geographical parts of the participants' lives. Furthermore, have the participants not passed Meänkieli on to their children, due to the lack of parental strategies and learner motivation, showcasing the importance of linguistic context and child agency in language acquisition. Future research would benefit from inclusion of a wider spectrum of social class, and from testimonies of the children of migrated Meänkieli speakers to complement the parental perspective, in order to further investigate the factors behind language shift outside of a minority language's domains. / Baserat på berättelserna från fyra äldre talare av det svenska minoritetsspråket meänkieli, givna i intervjuer i oktober 2020, undersöker denna studie äldre meänkieli-talares attityder och känslor gentemot de språk de talar. Som unga vuxna har studiens deltagare flyttat från Tornedalen, där meänkieli traditionellt talas, till platser i Sverige där användandet av meänkieli begränsats av förlusten av språkdomäner. Berättelserna är inhämtade genom semi-strukturerade intervjuer, och är analyserade med hjälp av tematisk analys med perspektiv hämtade från språkideologier, språklig identitet och språklig biografi, för att påvisa hur deltagarnas språkliga personor och repertoarer har formats under deras liv och genom deras upplevelser. Resultaten visar att deltagarna sätter stort värde på sin flerspråkighet, och att de både medvetet och undermedvetet använder språken för att uttrycka och befästa språklig identitet och tillhörighet. Vidare visas hur språken ofta associeras med väldefinierade kronologiska och geografiska delar av deltagarnas liv. Deltagarna har inte fört meänkieli vidare till sina barn med anledning av brist på strategier från föräldrarna och barnens motivation att lära, vilket belyser relevansen av den språkliga omgivningen och barnets delaktighet i språkinlärningen. För att ytterligare förstå drivkrafterna bakom språkskiften utanför ett minoritetsspråks domäner skulle framtida undersökningar gynnas av att ett bredare spektrum av sociala klasser inkluderas, och av att barn till utflyttade meänkielitalare får komplettera sina föräldrars perspektiv med sina egna skildringar.