• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 80
  • 3
  • 2
  • 2
  • Tagged with
  • 85
  • 55
  • 39
  • 32
  • 19
  • 19
  • 17
  • 15
  • 15
  • 14
  • 12
  • 12
  • 12
  • 12
  • 12
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Barns förstaspråk : En studie om hur förskollärare möjliggör utveckling av flerspråkiga barns förstaspråk. / Childrens first languge : A study about how preschool teachers enable the development of multilingual children´s first language.

Holmgren, Sofie, Kardebratt, Helén, Karlsson, Sofia January 2016 (has links)
BakgrundFlerspråkiga barns utveckling av sitt förstaspråk är något som ska möjliggöras i den dagliga verksamheten i förskolan. Detta förtydligas i olika styrdokument för förskolan som förskolans läroplan och skollagen. I litteratur och forskning beskrivs vikten av att bibehålla och utveckla sitt förstaspråk för att lättare kunna ta till sig ett andraspråk. Studien synliggör förskollärares och pedagogers arbetssätt när det gäller möjliggörandet av flerspråkiga barns utveckling i sitt förstaspråk inom förskoleverksamheten. Föreliggande studie är en fortsättning på en tidigare studie som vi gjort inom samma ämne.SyfteSyftet med studien är att undersöka förskollärares arbete med att möjliggöra flerspråkiga barns utveckling av förstaspråket i förskoleverksamheten.MetodVi har använt oss av kvalitativ metod där intervju med semistrukturerad intervjuguide användes. I den tidigare studien som vi gjorde svarade pedagoger på en enkät med kvantitativ analys som metod. Föreliggande studie bygger även på litteratur och relevant forskning.ResultatFörskollärarna har flera metoder för att arbeta med barnens förstaspråk, däremot saknas metoder för att möjliggöra en utveckling av flerspråkiga barns förstaspråk. Förskollärarna och pedagogerna upplever både möjligheter och hinder i det dagliga arbetet med barns förstaspråk. Resultatet visar vikten av att modersmålspedagoger bör finnas i den dagliga verksamheten för att målet från förskolans läroplan ska kunna uppfyllas lyfts fram, eftersom förskollärarna själva inte besitter kunskaper i barnens förstaspråk.
2

Vilken roll fylller modersmålsundervisningen i den svenska skola : En undersökning där modersmålslärarnas får komma till tals

Rahman, Nargish January 2012 (has links)
Abstract   Studiens syfte är att undersöka vad lärare i skolämnet svenska som andraspråk (SVA) och modersmålslärare anser sig ha för roll inom modersmålsundervisningen. Modersmålsundervisningens betydelse för elevers språkutveckling och hur förstärkta språkkunskaper leder till möjlighet att tillägna sig andra skolämnen är något som flitigt studeras inom nyare pedagogisk och didaktisk forskning. Vidare undersöks, analyseras och problematiseras elevers och föräldrars syn på modersmålsundervisning. Undersökningen genomförs med hjälp av enkäter för att få svar på hur modersmålsundervisningen uppfattas av både föräldrar och elever. Vidare så har en fundering uppstått gällande arbetet kring modersmålsundervisningen och de lokala samordnarnas roll i detta. En fundering jag har efter att ha studerat vad de lokala samordnarna har för roll i modersmålsundervisningen?   Forskning inom fältet visar att modersmål och SVA har en viktig och betydelsefull funktion för att få till en gynnsam språkutveckling samt att eleverna ska klara sig bättre även i andra skolämnen. Som en konsekvens av detta blir lärarnas kompetens och val av arbetsmetoder av stor betydelse för elevernas möjligheter att utveckla språket och kunna bedriva framtida studier.   Enligt ett flertal studier är modersmålseleverna mer eller mindre beroende av grundläggande grammatiska regler i svenska språket, speciellt de elever som inte har svenska som sitt första språk Att förmedla dessa grammatiska regler ses därför som själva kärnan i modersmålsundervisningen, vilket också framkommer i min studie.     Studiens empiri bygger på enkäter som distribuerats till och besvarats av SVA – lärare, modersmålslärare och samordnare som har ansvaret för grupperingar av eleverna i olika modersmålsgrupper. Enkäter har också insamlats och besvarats av elever och vårdnadshavare vilka är inbegripna i modersmålsundervisningen.   En av undersökningens slutsatser är att grundskolor har behov av mer kunniga lärare inom olika områden som kan påverka elever med annat modersmål negativt. Vidare visar studien.       att det finns en brist på förståelse och acceptans vad det gäller de specifika svårigheter som elever med annat modersmål möter. Studien visar vidare på att kommunikationen mellan modersmålslärarna och klasslärare är en kommunikation som idag uppvisar en hel del brister. Enligt resultatet behövs det mer samarbete mellan skolans olika lärarkategorier för att de tillsammans ska kunna ge den adekvata hjälpen och stödet till eleverna i sin språkutveckling.
3

Modersmålsundervisningens låga deltagande : En undersökning om varför elever med behörighet inte deltar i modersmålsundervisning

Björk, Madeline, Ruiz, Josefina January 2012 (has links)
No description available.
4

Flerspråkighet i förskolan : - tre pedagogers tankar kring hur de arbetar språkutvecklande med barn som har svenska som andraspråk

Dahl Ngoe Edume, Anna January 2016 (has links)
<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>
5

Att använda eller icke använda förstaspråket, det är frågan : En kvalitativ studie om användningen av engelska respektive svenska för att främja engelskinlärning i årskurs 4–6 / To Use, or Not to Use the First Language, that is the Question : A qualitative study on the use of English and Swedish to promote English language acquisition in years 4-6

Aceto, Giulia January 2019 (has links)
I takt med globaliseringen har engelskans betydande roll och globala utbredning medfört en utmaning för elever att utveckla sina engelskkunskaper. Tidigare forskning visar att målspråksanvändning (L2) för att maximera L2-exponering är att föredra, men andraspråksforskare anser även att förstaspråket spelar en viktig kognitiv roll vid språkinlärning. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur målspråk respektive förstaspråk används i engelskundervisning i årskurs 4–6, samt hur lärare upplever att de arbetar med båda språken för att främja engelskinlärningen. Studien utgår från Stephen Krashens monitormodell samt tvåspråkighet, och bygger dessutom på en intervju med en lärare. Resultatet visar att läraren ser målspråksanvändning som språkutvecklande men upplever att exklusiv användning kan vara svårt i de yngre åldrarna. För att stödja elevernas behov för individuella instruktioner växlar läraren mellan engelska och svenska så att engelskan byggs upp successivt och förståelsen ökar på sikt.
6

"Självkänslan är mycket mer värd än att de vet svaret på en fråga" : En studie om hur grundskollärare främjar språkutvecklingen för elever med svenska som andraspråk samt hur de synliggör elevers kulturella bakgrund

Danielsson, Lisa, Eckerbom, Alexandra January 2013 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur ett antal lärare i årskurs 1 till 6 arbetar med språkutveckling och synliggörande av olika kulturer hos elever med svenska som andraspråk. Studien baseras på åtta intervjuer som genomfördes på två skolor i mellersta Sverige. Av dessa skolor har den ena ett stort antal elever med svenska som andraspråk och annan kulturell bakgrund, medan den andra skolan har färre. Skolorna kommer även att jämföras för att se likheter och skillnader. Resultatet i studien visar att medvetenheten för att främja språkutvecklingen hos elever med svenska som andraspråk är större bland lärarna på den mångkulturella skolan. Här synliggörs även elevers olika kulturella bakgrunder i undervisningen på ett mer framträdande sätt. Majoriteten av lärarna på den mångkulturella skolan använder ett flertal strategier för att språket ska utvecklas och de ser elevernas kulturella bakgrunder som en tillgång då det får en naturlig plats i undervisningen. Lärarna på skolan med färre elever med svenska som andraspråk har inga specifika arbetssätt för att främja språkutvecklingen för dessa elever, och de uppmärksammar inte elevers kulturella bakgrund på ett medvetet sätt.   Nyckelord: Svenska som andraspråk, kulturell bakgrund, språkutveckling, förstaspråk.
7

Modersmålets betydelse för andraspråksinlärning : En kvalitativ studie om SFI-lärares och SFI-elevers attityder till elevers användning av modersmålet i klassrummet

Nael, Ghazi Shabo January 2015 (has links)
<p>I studien undersöks tre utvalda SFI-lärares samt fyra SFI-elevers inställning till vuxnas användning av modersmålet i SFI-klassrummet, även på vilket sätt och i vilken omfattning informanterna beskriver att modersmålet används i SFI-klassrummet. Studien är genomförd med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet åskådliggör att samtliga tillfrågade elever ser på modersmålet som en resurs vid inlärningen av svenska som andraspråk. Två av lärarna uttrycker dock en oro över att modersmålet kan störa inlärningen av det nya språket. En av lärarna har dessutom förbjudit sina elever från att använda sitt modersmål i klassrummet. Informanterna, både lärare och elever, lyfter fram tre olika sätt som eleverna tar hjälp av sitt modersmål: översättning, jämförelser mellan L1 och L2, samt elevförklaringar på L1. Av resultatet framkommer också faktorer som informanterna anser begränsar/ökar modersmålets inflytande som t.ex. likhet mellan L1 och L2, inlärarens ålder och nivå i L1 och L2. Eleverna med längre studiebakgrund använder främst modersmålet för att översätta och jämföra grammatiken mellan språken medan eleverna med kortare studiebakgrund tar hjälp av andra modersmålstalare i klassen, genom att ställa frågor på modersmålet.</p>
8

Modersmålsundervisning i ett språk med diglossi : En retrospektiv fenomenologisk studie om deltagande i arabisk modersmålsundervisning / Mother tongue instruction in a language with diglossia

Camerini Amara, Nicole January 2020 (has links)
Det arabiska språket utgörs av olika dialekter som kan skilja sig avsevärt ifrån varandra. Dessutom skiljer sig dialekterna från det gemensamma skriftspråket som introduceras först i skolåldern, även i arabisktalande länder. Detta gör att arabisktalande elever ställs inför en stor utmaning vid läs- och skrivinlärning generellt, inte minst i deltagandet av modersmåls-undervisning i Sverige. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur arabisktalande personer upplevde att ha deltagit i modersmålsundervisning under sin tid i grundskolan. Vidare belyser den här studien hur de upplevde skillnaderna mellan språket som talades i hemmet och språket som lärdes ut i modersmålsundervisningen. Slutligen berör studien hur de såg på dessa språkliga skillnader som uppstod i modersmålsundervisningen.  Detta är en fenomenologisk studie med intervjuer som datakälla. Resultatet visar att tre av de fyra personerna som intervjuades hade en känsla av utanförskap och upplevde antingen att undervisningen inte var anpassad efter deras språk eller etnicitet. Samtliga personer ansåg att det var stora skillnader i språket som talades i hemmet och språket som lärdes ut i modersmålsundervisningen. Dessutom talade modersmålslärarna inte en dialekt som per-sonerna var vana vid, vilket komplicerade undervisningen ytterligare. Alla i studien ansåg att modersmålet och skriftspråket är lika viktiga och fyller olika funktioner för arabisktalande personer. Slutligen önskade, samma tre av fyra personer som kände utanförskap, att de hade fått möjlighet till en modersmålsundervisning som var bättre anpassad efter deras språkliga och/eller etniska bakgrund.
9

“Har man inte språket är det ännu svårare” En studie om problemlösning hos nyanlända elever

Wohllebe, Josephine January 2022 (has links)
Syftet med den här studien var att öka kunskapen om vilka utmaningar och vilka möjligheter det kan finnas i arbetet med problemlösning hos nyanlända elever i matematikundervisningen. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet. Metoderna för studien var direkt observation och semistrukturerad intervju av åtta lärare som undervisar i matematik i en klass med minst en nyanländ elev. Under arbetet med den här studien kom det fram att de deltagande lärare anser att det ämnesspecifika språket är den största utmaningen för nyanlända elever. Samtliga deltagare använder anpassningar för att jobba med området problemlösning, som till exempel bildstöd och digitala verktyg. Utöver det arbetar de flesta av de deltagande lärare med kooperativt lärande där eleverna i klassen lär sig av och med varandra. Hälften av de deltagande lärare har även tillgång till är en resursperson som antingen kan elevernas modersmål eller kan vara vid elevernas sida under större delen av skoldagen. Modersmålsundervisningen anses vara viktig av majoriteten av lärarna eftersom det ska kunna gynna inlärningen och utvecklingen på det andraspråket. Att vara fler lärare per klass i matematikundervisningen är något alla deltagare önskar sig.
10

Språklig mångfald i matematikundervisning: Effektiva lärarstrategier för utveckling av problemlösningsförmågan hos elever med ett annat förstaspråk än det som används i undervisningen / Linguistic diversity in mathematics education: Effective teacher strategies for problem-solving development in students with a first language different from the one used in instruction.

Magnusson, Jimmy, Marwan Sharif, Ansaf January 2024 (has links)
Syftet med denna kunskapsöversikt är att redogöra för olika strategier som kan gynna problemlösningsförmågan hos elever som lär sig matematik på ett annat språk än sitt förstaspråk. För att kunna besvara den framtagna frågeställningen har vi använt databas, tidskrifter, kedjesökning och även fått rekommendationer. Genom en tematisk analys togs det fram tre teman som är språklig stöttning, kulturellt perspektiv och ansvar över lärande. I varje tema presenteras olika utmaningar och vilka strategier som kan användas för att hantera utmaningarna. Exempelvis visar resultatet att visualisering är en användbar strategi för andraspråkselever, men att det finns flera hinder för att visualisering ska vara möjligt för eleverna. Vi diskuterade därefter resultatet, metoden och även en av våra angivna definitioner. Avslutningsvis presenterar vi tre olika forskningsområden som har varit intressant att undersöka.

Page generated in 0.077 seconds