The purpose of my study was to visualize how teachers works with multilingual children in pre-school, the methods used to stimulate and develop primary and secondary language and how teachers does see second languages development with the help of the primary language. The study consists of qualitative methods in form of interviews which are made with four teachers who work within the pre-school. The findings during the collection of data (interviews) are going to be connected to the relevant literature on the subject I have chosen. The result showed that the concrete materials are used to stimulate and develop primary- as the secondary language and that the teachers have different opinions on secondary languages development with the help of primary language even if the primary language seems to be an important asset of all teachers that I interviewed.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka antaganden om barns andraspråksutveckling som framkommer i samtal med sex stycken förskollärare. I denna studie undersöks vad dessa förskollärare ger uttryck för gällande undervisningsstrategier för barns andraspråksutveckling. Studien grundar sig i problematiken kring att det länge pågått och fortfarande pågår en diskussion gällande vilka undervisningsstrategier som är mest effektiva för barns tillägnande av ett andraspråk. Tidigare forskning inom området belyser bland annat hur pedagoger arbetar med barns andraspråksutveckling i förskolan, dock inte vad valet av undervisningsstrategier grundar sig på för antaganden om barns andraspråksutveckling. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkt som ligger till grund för denna studie är socialkonstruktionismen, där fokus riktas mot att det finns flera versioner av verkligheten som är berättigade. Diskursanalys används följaktligen som forskningsmetod, där vi fokuserar på människans aktiva användning av språket. Vidare används diskurspsykologi som är ett socialkonstruktionistiskt förhållningssätt till diskursanalys. Produktionen av empiri har i denna studie grundat sig i semistrukturerade intervjuer med sex stycken förskollärare. Resultatet av studien belyser att samtliga förskollärare uttrycker att de använder sig av det svenska språket som strategi för barns andraspråksutveckling. Argument som framförs är bland annat att förskollärarna inte har kunskaper i barnens förstaspråk, att de arbetar efter föräldrars önskan om att svenska ska vara det språk som talas på förskolan samt att strategin grundar sig i kunskap kring hur barns andraspråksutveckling bör arbetas med. Det framkommer även att förskollärarna kan se fördelar med att involvera barns förstaspråk i verksamheten. Funktionen med detta tycks främst vara att ge barnen trygghet, en känsla av gemenskap samt att underlätta för barns förståelse av enstaka svenska begrepp.

<p>Med stöd i de nuvarande styrdokumenten finns möjlighet att organisera undervisning som i högre utsträckning skulle gynna flerspråkiga elevers skolframgång. Att ett stort antal elever med annat modersmål än svenska lämnar grundskolan med ofullständiga betyg är ett tecken på att dessa möjligheter inte utnyttjas. Undervisning i ämnet svenska som andraspråk och eventuellt någon timmes modersmålsundervisning i veckan räcker ofta inte till som stöd för att inhämta kunskaper i andra skolämnen då fokus i de förra i allmänhet ligger på språkets formsida. Det krävs därför att klass/ämneslärarna tar större ansvar över elevernas språkutveckling. Syftet med den föreliggande fallstudien är att undersöka hur en lärare organiserar och arbetar med språkutvecklande ämnesundervisning. Även villkor för möjliggörande av arbetet belyses. Våra teoretiska referensramar utgår från forskning om andraspråksinlärning samt språk – och kunskapsutvecklande arbetssätt. Resultatet skrivs fram genom observationer och intervju och ger inblick i hur undervisning med utgångspunkt i detta arbetssätt kan gå till.</p>

Med stöd i de nuvarande styrdokumenten finns möjlighet att organisera undervisning som i högre utsträckning skulle gynna flerspråkiga elevers skolframgång. Att ett stort antal elever med annat modersmål än svenska lämnar grundskolan med ofullständiga betyg är ett tecken på att dessa möjligheter inte utnyttjas. Undervisning i ämnet svenska som andraspråk och eventuellt någon timmes modersmålsundervisning i veckan räcker ofta inte till som stöd för att inhämta kunskaper i andra skolämnen då fokus i de förra i allmänhet ligger på språkets formsida. Det krävs därför att klass/ämneslärarna tar större ansvar över elevernas språkutveckling. Syftet med den föreliggande fallstudien är att undersöka hur en lärare organiserar och arbetar med språkutvecklande ämnesundervisning. Även villkor för möjliggörande av arbetet belyses. Våra teoretiska referensramar utgår från forskning om andraspråksinlärning samt språk – och kunskapsutvecklande arbetssätt. Resultatet skrivs fram genom observationer och intervju och ger inblick i hur undervisning med utgångspunkt i detta arbetssätt kan gå till.

No description available.

Syftet med denna studie har varit att belysa hur elever med utländsk bakgrund upplever sina kunskaper inom det svenska språket och i så fall på vilket sätt de anser att dessa kunskaper påverkar deras möjligheter till inlärning. För att uppfylla syftet med undersökningen har jag valt att utgå från följande frågeställning:   Upplever elever med utländsk bakgrund att deras kunskaper i svenska språket påverkar deras möjligheter till inlärning? På vilket sätt i så fall? För att uppfylla uppsatsens syfte och söka svar på frågeställningen har studien utgått ifrån kvalitativa intervjuer med 10 elever på en gymnasieskola i Uppsala. Intervjuerna fokuserar således på elevernas egna upplevelser av sina kunskaper i svenska språket och sin förmåga till inlärning. Utifrån dessa elevers utsagor bygger jag min studie om deras kunskaper i svenska språket och inlärning. Intervjuerna är grunden för denna uppsats, men jag behandlar även tidigare forskning och teorier. Forskningen rör svenska som andraspråk, teorier om förstaspråk- och andraspråksinlärning, socio-kulturella teorier samt teorier om lärande m.m. Resultatet av intervjuerna i kombination med tidigare forskning och teorier tyder på att även om flerspråkighet i sig inte innebär ett hinder för lärande och utveckling möter den som kommer till ett nytt land stora språkliga utmaningar, inte minst inom skolan. Förmågan att lära sig ett nytt språk är ofta god hos barn som kommer till ett nytt land i 9-10 årsåldern, men denna kunskap blir ofta ytlig särskilt om barnen bor i ett mångkulturellt område. Empirin visar att elevers kunskaper i svenska språket påverkar deras utveckling och lärande på ett negativ sätt. Detta sker framförallt för att elever med utländsk bakgrund har svårt att förstå teoretiska begrepp. Något annat som påvisats utifrån undersökningen är att eleverna också uppfattar textskrivande och läsförståelse som svårt. Utöver detta resulterande empirin i att många av eleverna kände sig också övergivna av sina lärare och menade att de inte fick den hjälp och det stöd de behövde. Som hinder för lärande och utveckling tog eleverna också upp bristande motivation och koncentrationsförmåga.

The purpose of our study is to interpret and understand the experiences that parents to multilingual children have towards multilingualism in pre-school. We are also interested in finding out what these parents think about their children’s development in multilingualism both in pre-school and at home.   Our study is based on qualitative interviews. We interviewed nine families that have multilingual children in pre-school.  The data we collected from our interviews has been analyzed using socio-cultural and inter-cultural theories along with previous research.   The result of our study showed that parents to multilingual children have both positive and negative opinions about the multilingual concept. Most of our informants had positive opinions about multilingualism in general. At the same time they all had concerns about what multilingualism can do for the linguistic development of their children. Because of the negative opinion our parents have towards multilingualism in pre-school, everyone but one parent said that they would decline the possibility for their child to participate in mother tongue or first language activities in pre-school. We reach a conclusion that one important thing that needs to improve in order for these parent not to worry about their children’s linguistic development is the collaboration between pre-school and the parents.

Många&amp; skolor&amp; runt&amp;om&amp;i&amp;Sverige&amp;har&amp;uppvisat&amp;brister&amp;med&amp;att&amp;ge&amp; flerspråkiga&amp;elever&amp;de&amp; förutsättningar&amp;som&amp;bidrar&amp;till&amp;en&amp;gynnsam&amp;språkF&amp;och&amp;kunskapsutveckling.&amp;Dessa&amp;brister&amp; är&amp;av&amp;stor&amp;betydelse&amp;eftersom&amp;att&amp;de&amp;flerspråkiga&amp;eleverna&amp;parallellt&amp;måste&amp;utveckla&amp;det&amp; svenska&amp;språket&amp;och&amp;ämneskunskaper.&amp;Syftet&amp;för&amp;denna&amp;studie&amp;är&amp;därmed&amp;att&amp;undersöka&amp; lärares&amp; beskrivningar&amp; av&amp; deras&amp; arbetssätt&amp; och&amp; förhållningssätt&amp; gentemot&amp; flerspråkiga&amp; elever.&amp;Därigenom&amp;för&amp;att&amp;jämföra&amp;lärarnas&amp;beskrivningar&amp;med&amp;tidigare&amp;forskning&amp;för&amp;att&amp; se&amp; på&amp; vilket&amp; sätt&amp; lärarnas&amp; arbetssätt&amp; och&amp; förhållningssätt&amp; överensstämmer&amp; respektive&amp; skiljer&amp; sig&amp; åt&amp; med&amp; tidigare&amp; forskning.&amp; Studien&amp; bygger&amp; på&amp; semistrukturerade&amp; intervjuer&amp; med&amp; fyra&amp; lärare&amp; som&amp; är&amp; verksamma&amp; i&amp; mångkulturella&amp; skolor.&amp; Studien&amp; utgår&amp; från&amp; en&amp; kvalitativ&amp; forskningsmetod&amp; som&amp; är&amp; induktiv&amp; och&amp; tolkande&amp; vilket&amp; innebär&amp; att&amp; vårt&amp; empiriska&amp;material&amp;systematiserats&amp;för&amp;att&amp;synliggöra&amp;mönster&amp;och&amp;sammanhang.&amp; &amp; Studiens&amp;resultat&amp;visar&amp;att&amp;lärarna&amp;ger&amp;skilda&amp;beskrivningar&amp;kring&amp;deras&amp;förhållningssätt&amp; gentemot&amp;andraspråkselever&amp;gällande&amp;om&amp;de&amp;bör&amp; ses&amp; som&amp;unika&amp; individer&amp;eller&amp; som&amp;en&amp; del&amp; av&amp; ett&amp; kollektiv.&amp; Det&amp; gemensamma&amp; för&amp; alla&amp; lärare&amp; var&amp; att&amp; de&amp; använde&amp; sig&amp; av&amp; olika&amp; strategier&amp;för&amp;att&amp;göra&amp;sig&amp;själva&amp;samt&amp;lektionernas&amp;innehåll&amp;begriplig&amp;för&amp;eleverna.&amp; Alla&amp; lärare&amp; visade&amp; även&amp; medvetenhet&amp; om&amp; att&amp; ett&amp; starkt&amp; förstaspråk&amp; gynnar&amp; andraspråksutvecklingen.&amp;Däremot&amp; var&amp; alla&amp; lärare&amp; inte&amp; eniga&amp; om&amp; i&amp; vilken&amp; utsträckning&amp; elevernas&amp;modersmål&amp;ska&amp;inkluderas&amp;i&amp;undervisningen.&amp;I&amp;studiens&amp;resultat&amp;framkom&amp;det&amp; även&amp; att&amp; lärarna&amp; uttryckte&amp; att&amp; ett&amp; språkutvecklande&amp; arbetssätt&amp;med&amp; flerspråkiga&amp; elever&amp; kan&amp;vara&amp;svårt&amp;och&amp;utmanade&amp;och&amp;att&amp;stöd&amp;från&amp;skolledningen&amp;därav&amp;är&amp;av&amp;stor&amp;betydelse.

Syftet med studien är att undersöka hur flerspråkiga barn stimuleras i sin språkutveckling i förskolan. Studien är uppbyggd på kvalitativa intervjuer som genomförts med fyra verksamma pedagoger. Resultatet är sedan analyserat utifrån rådande forskning samt ett sociokulturellt perspektiv. Studien visar att respondenterna kontinuerligt arbetar med att utveckla barnens svenska språk. Att arbeta språkfrämjande för att utveckla barnens modersmål sker i olika stor utsträckning, mycket på grund av de intervjuade pedagogernas olika förutsättningar. Kompetens och ledningens riktlinjer är två viktiga parametrar.

Syftet med denna studie är att undersöka hur verksamma svensklärare i årkurserna 1-3 ställer sig till att andraspråkselever använder sig av sitt förstaspråk i svenskundervisningen för att utveckla andraspråket. Dessutom undersöks det i studien hur de arbetar för att möjliggöra detta för andraspråkseleverna. Studien är byggd på en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer genom telefonsamtal. Lärarna i undersökningen belyser vikten av förstaspråket för andraspråkselevers språkutveckling men nämner även att det är en utmaning. De pekar på att det ibland kan vara svårt att se vad som hjälper eleverna bäst, vilka redskap som skapar störst lärande för andraspråkselever eller hur mycket de skall använda förstaspråket i svenskundervisningen. De anser däremot att det är viktigt och en självklarhet att andraspråkselever skall ges möjlighet att använda sitt förstaspråk som en resurs i andraspråksundervisningen. De lyfter även alla olika metoder och redskap som de arbetar med för att skapa möjligheter för andraspråkselever att använda förstaspråket i undervisningen av svenska.