<p>Innan jag skrev denna uppsats så funderade jag väldigt länge kring vad som lämpade sig bäst och en hel del idéer kom upp. En av dessa idéer handlade om att undersöka elever med svårigheter i ämnet matematik, exempelvis elever med invandrarbakgrund dvs. flerspråkiga elever.</p><p>Jag delade upp mina elever i två kategorier, elever med goda språkkunskaper men mindre bra i matematik, respektive elever med goda matematiska kunskaper men däremot bristande språkkunskaper, exempelvis sådana som nyligen fullföljt undervisningen i förberedelseklassen.</p><p>Jag har intervjuat pedagoger och gjort olika enkätundersökningar även använt mig av teorier och tidigare forskningar som visar att språket spelar en stor roll för elevens lärande.</p>

Innan jag skrev denna uppsats så funderade jag väldigt länge kring vad som lämpade sig bäst och en hel del idéer kom upp. En av dessa idéer handlade om att undersöka elever med svårigheter i ämnet matematik, exempelvis elever med invandrarbakgrund dvs. flerspråkiga elever. Jag delade upp mina elever i två kategorier, elever med goda språkkunskaper men mindre bra i matematik, respektive elever med goda matematiska kunskaper men däremot bristande språkkunskaper, exempelvis sådana som nyligen fullföljt undervisningen i förberedelseklassen. Jag har intervjuat pedagoger och gjort olika enkätundersökningar även använt mig av teorier och tidigare forskningar som visar att språket spelar en stor roll för elevens lärande.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad invandrarkvinnor hade för upplevelser av utbildningsprogrammet på Arosdöttrarna. Lågutbildade, invandrande kvinnor har länge varit en utsatt grupp i samhället, präglade av arbetslöshet, obetalt hemarbete och psykisk ohälsa. Samhällets insatser för integrering har inte varit tillräckliga vilket resulterat i att invandrarkvinnor varit hemma flera år utan någon huvudsysselsättning utanför hemmet. Språkinlärning och social kontakt med andra verkar enligt tidigare forskning ha varit viktigt i integrationsprocessen. Ett sätt har varit att ge kvinnor verktyg för att främja deras empowerment, det vill säga, förmågan att hantera exempelvis problem. Arosdöttrarna har varit en verksamhet som genom utbildningsprogrammet fått ut några lågutbildade invandrarkvinnor ut på arbetsmarknaden. En kvalitativ metod med enskilda intervjuer med fyra av Arosdöttrarnas tidigare elever har genomförts. Därutöver har författaren även granskat tidigare uppföljningsdokument. Arosdöttrarnas elever var nöjda med både lärare och klasskamrater. De ansåg att de gått från att vara hemma, deprimerade och stressade till att bli självständiga, fått kontroll över vardagen och fått nya vänner. 74 procent av Arosdöttrarnas elever anses ha blivit ekonomiskt självständiga efter utbildningen. Arosdöttrarna ansågs även ha ökat invandrarkvinnornas empowerment. Studien kunde leda till ytterligare forskning inom ämnet samt verka som underlag till beslut om expandering av Arosdöttrarna.

SammanfattningAvsikten med vår undersökning var att ta reda på vilka möjligheter elever med annat modersmål än svenska har att tillgodogöra sig undervisningen i matematik. Genom intervjuer med lärarutbildare, pedagoger och elever har vi fått ta del av deras erfarenhet och tankar om vilken betydelse språket har för elevernas förståelse av matematikundervisningen. Vi har kopplat resultaten av intervjuerna och observationen till några av de teorier som vi tagit del av i lärarutbildningen. Undersökningen visar att pedagogerna är medvetna om att det bör löpa en röd tråd genom elevernas språkutveckling som börjar med en väl grundad bas och följs av en språklig utbyggnad. I vår undersökning kom vi fram till att språket i matematiken skiljer sig från språket i övriga skolämnen. Detta innebär att elever med annat modersmål än svenska måste ha möjlighet att stärka sina språkkunskaper och att en god språklig bas i modersmålet är av avgörande betydelse. I massmedia har det förts en debatt om att elever med annat modersmål än svenska har svårt att nå de mål som finns uppsatta i läroplaner och skolplaner för matematikämnet och frågan är om det beror på bristande språkkunskaper eller matematiksvårigheter?Sökord: Modersmål, matematik, språkutveckling, språkkunskaper. / SummaryThe purpose of this study is to find out what possibilities students witha different mother tongue have to profit from training in mathematics.Through interviews with educators, pedagogues and students we havebeen able to take part in their experiences and thoughts but also howsignificant the language is for the students’ ability to comprehend theteaching of mathematics.We have linked the outcome of the interviews and the observations tosome of the theories which we have experienced in the teacher training.The study proves that the pedagogues in general are fully aware of theimportance of a main theme through the students’ language developmentbased on a solid platform followed by a broadening of their linguisticability.In our study we have noticed that the language used in mathematicsdiffers from the language used in the remaining subjects in school.This means that students with a different mother tongue than Swedishmust have a possibility to strengthen their language skills but a solidplatform in their own mother tongue is also a crucial factor.The mass medium (the Press) has been debating to what extend studentswith a different mother tongue than Swedish are facing a problemmeeting their objectives decided in curriculum and school planswithin the mathematic field and the key question is to what extendit depends on a lack of language skills or difficulties with mathematicsin general.See also: mother tongue, mathematic, language development, linguistics

Många av dagens skolklasser består i högre utsträckning av elever som kommer från andra länder och kulturer där hemspråket talas i både hemmet och bland kamrater. Dessa barns svenska språkbas är oftast mer begränsad än hos de barn som har svenska som modersmål. Det blir svårare att lära ut kunskap till elever utan tillräckliga språkkunskaper och risken för utanförskap i vårt samhälle ökar. Barns förmåga till inlärning belyses enligt Piagets generella utvecklingspsykologiska stadieteori och Vygotskijs teori om samspel och stöttning. Varierande strategier hos läraren är nödvändig. Syftet med den här undersökningen är att komma fram till, utifrån lärarnas perspektiv, hur laborativt material används i matematikundervisningen i årskurs 4–6 och hur lärarna upplever att det påverkar inlärning hos elever med mindre språkbas. Genom mina frågeställningar vill jag öka förståelsen för hur dagens undervisning kan se ut. I vilken utsträckning säger lärarna att de använder laborativa material för att främja kunskaper i matematik? Hur menar lärarna att de med hjälp av laborativa material kan stödja elever som saknar utvecklade språkkunskaper? Metoden har varit kvalitativ med intervjuer av lärare som är verksamma som klasslärare och som lärare i förberedelseklass. Efter intervjuerna framgår det att laborativt material används i stor utsträckning med gott resultat. Gruppens storlek och sammansättning har betydelse för förmågan att lära och det har betydelse var eleven finns i sin utveckling och vilka språkkunskaper eleven besitter. Motivation hos eleven och strukturerad undervisning är viktigt. Undervisningen måste utgå från individen. Goda matematiska kunskaper ger goda förutsättningar för vidare studier och därmed bättre förutsättningar för en plats i samhället.

Syftet med denna studie har varit att belysa hur elever med utländsk bakgrund upplever sina kunskaper inom det svenska språket och i så fall på vilket sätt de anser att dessa kunskaper påverkar deras möjligheter till inlärning. För att uppfylla syftet med undersökningen har jag valt att utgå från följande frågeställning:   Upplever elever med utländsk bakgrund att deras kunskaper i svenska språket påverkar deras möjligheter till inlärning? På vilket sätt i så fall? För att uppfylla uppsatsens syfte och söka svar på frågeställningen har studien utgått ifrån kvalitativa intervjuer med 10 elever på en gymnasieskola i Uppsala. Intervjuerna fokuserar således på elevernas egna upplevelser av sina kunskaper i svenska språket och sin förmåga till inlärning. Utifrån dessa elevers utsagor bygger jag min studie om deras kunskaper i svenska språket och inlärning. Intervjuerna är grunden för denna uppsats, men jag behandlar även tidigare forskning och teorier. Forskningen rör svenska som andraspråk, teorier om förstaspråk- och andraspråksinlärning, socio-kulturella teorier samt teorier om lärande m.m. Resultatet av intervjuerna i kombination med tidigare forskning och teorier tyder på att även om flerspråkighet i sig inte innebär ett hinder för lärande och utveckling möter den som kommer till ett nytt land stora språkliga utmaningar, inte minst inom skolan. Förmågan att lära sig ett nytt språk är ofta god hos barn som kommer till ett nytt land i 9-10 årsåldern, men denna kunskap blir ofta ytlig särskilt om barnen bor i ett mångkulturellt område. Empirin visar att elevers kunskaper i svenska språket påverkar deras utveckling och lärande på ett negativ sätt. Detta sker framförallt för att elever med utländsk bakgrund har svårt att förstå teoretiska begrepp. Något annat som påvisats utifrån undersökningen är att eleverna också uppfattar textskrivande och läsförståelse som svårt. Utöver detta resulterande empirin i att många av eleverna kände sig också övergivna av sina lärare och menade att de inte fick den hjälp och det stöd de behövde. Som hinder för lärande och utveckling tog eleverna också upp bristande motivation och koncentrationsförmåga.

Bakgrund: Matematik är fortfarande enligt forskning ett ämne med hög status, men trots detta är det få elever som har förståelse för varför matematik är ett viktigt ämne i skolan, menar Malmer (2002). Eleverna relaterar sällan till att det är ett verktyg för att klara av sin vardag (Malmer,2002). Likaså menar Björklund (2009) att vi inte är uppmärksamma på att matematik till större del omringar vår vardag. Språket är nyckeln till att förstå och kunna arbeta med matematik (Bernstein, 2000; Boaler, 1998 och Wistedt och Martinsson, 1996).Syfte: Syftet i sin helhet handlar om att belysa hur elever resonerar kring sina kunskaper och lärande i ämnet matematik. Studien undersökte, förutom syftet, hur elever kopplar sina kunskaper till vardagssituationer och språkets betydelse för erövrande av matematik.Metod: Vi har gjort en kvalitativ undersökning som har ett kvantitativt underlag. För att ta reda på vilka matematiska förkunskaper eleverna har sedan innan, utfördes en räknesaga (kvantitativt metod). Räknesagan blev grunden för våra intervjuer (kvalitativ metod). Utifrån detta gjordes dessutom observationer, med inslag av fältanteckningar under räknesagans gång.Resultat: Studien visar att eleverna i år tre som deltog i undersökningen hade färre kunskaper i matematik än vad de lokala målen i kommunerna för årskurs två ställt för en elev. Språkkunskaperna visade sig vara en stor påverkandefaktor för elevers förståelse av matematiska problem och möjlighet till att utrycka tankar och funderingar kring sina problemlösningar samt matematiska erfarenheter. Den mångkulturella miljön de lever i är faktor för detta. Likaså visade resultat att elever hade svårigheter med att koppla de kunskaper de erövrad i skolan med liknande händelser i deras vardag. Förståelsen för att de använder sig av matematik utanför skolan var liten. / Program: Lärarutbildningen

Denna undersökning är en intervjuundersökning med inlärare av svenska som har lyckats lära sig grunderna i svenska på kort tid. Intervjuerna syftade till att ta reda på vilka faktorer som har varit gynnsamma för inlärarna i deras inlärning av svenska. Resultatet visar att det är komplext vilka faktorer som spelar in när man ska lära sig ett nytt språk. Av intervjuerna kan man dra slutsatsen att motivation är en av de tyngsta faktorerna för dessa inlärares inlärning av svenska. Tidigare språkkunskaper och eventuellt även språkbegåvning kan också ha bidragit till inlärningen.

Det finns ett sysselsättningsgap mellan inrikes- och utrikes födda på arbetsmarknaden vilket är en fråga som har engagerat många forskare. Denna studie undersöker hur immigrationsålder och föräldrarnas ursprung kan påverka utbildningsnivå och sysselsättning. Materialet som används i studien är insamlat mellan 2010-2011 och är ett representativt urval ur den svenska befolkningen. I syfte att förklara dessa samband används immigrationsålder och föräldrarnas ursprung som en proxy för landsspecifikt kapital i form av språkkunskaper och tillgången till sociala nätverk. Resultatet visar att föräldrarnas ursprung har en signifikant inverkan på både utbildningsnivå och sysselsättning. Analyser av immigrationsålder ger dock ett mer svårtolkat resultat. Immigrationsålder har signifikant inverkan på utbildningsnivå men det finns inget stöd för att landsspecifikt kapital kan användas för att förklara sambandet. Sysselsättningsnivå påverkas inte av immigrationsålder på ett sätt som går i linje med tidigare forskning.

Migrationskrisen som inträffade hösten år 2015, flydde över en miljoner människor till Sverige för att söka asyl på grund av oroligheter i hemlandet (Utredningen om migrationsmottagandet, 2015). Sedan den stora migrationskrisen i Sverige år 2015 har många människor under de senaste åren invandrat till Sverige. Denna händelse har haft en stor påverkan på skolorna i landet. Många nyanlända elever har tagits emot av olika skolor i Sverige under åren. För många av dessa nyanlända elever är skolan en viktig grund för att inkluderas och klara sig i samhället.   Syftet med denna studie är att undersöka vad forskningen säger om hur man kan undervisa om svåra begrepp i SO-undervisningen för nyanlända elever i årskurs 1–3. I denna studie används vetenskapliga artiklar samt vetenskaplig litteratur för att kunna besvara detta syfte. Resultatet i vår studie visar att det finns olika språkliga stöttningar som lärare i SO-ämnet kan använda sig av för att bidra till språkutveckling bland nyanlända elever. Stödet av en modersmålslärare samt resurser som visuellt stöd och grupparbete spelar en viktig roll för att nyanlända elever ska kunna utveckla ett vardagsspråk samt ett skolspråk inom SO-undervisningen.