Bakgrund: Matematik är fortfarande enligt forskning ett ämne med hög status, men trots detta är det få elever som har förståelse för varför matematik är ett viktigt ämne i skolan, menar Malmer (2002). Eleverna relaterar sällan till att det är ett verktyg för att klara av sin vardag (Malmer,2002). Likaså menar Björklund (2009) att vi inte är uppmärksamma på att matematik till större del omringar vår vardag. Språket är nyckeln till att förstå och kunna arbeta med matematik (Bernstein, 2000; Boaler, 1998 och Wistedt och Martinsson, 1996).Syfte: Syftet i sin helhet handlar om att belysa hur elever resonerar kring sina kunskaper och lärande i ämnet matematik. Studien undersökte, förutom syftet, hur elever kopplar sina kunskaper till vardagssituationer och språkets betydelse för erövrande av matematik.Metod: Vi har gjort en kvalitativ undersökning som har ett kvantitativt underlag. För att ta reda på vilka matematiska förkunskaper eleverna har sedan innan, utfördes en räknesaga (kvantitativt metod). Räknesagan blev grunden för våra intervjuer (kvalitativ metod). Utifrån detta gjordes dessutom observationer, med inslag av fältanteckningar under räknesagans gång.Resultat: Studien visar att eleverna i år tre som deltog i undersökningen hade färre kunskaper i matematik än vad de lokala målen i kommunerna för årskurs två ställt för en elev. Språkkunskaperna visade sig vara en stor påverkandefaktor för elevers förståelse av matematiska problem och möjlighet till att utrycka tankar och funderingar kring sina problemlösningar samt matematiska erfarenheter. Den mångkulturella miljön de lever i är faktor för detta. Likaså visade resultat att elever hade svårigheter med att koppla de kunskaper de erövrad i skolan med liknande händelser i deras vardag. Förståelsen för att de använder sig av matematik utanför skolan var liten. / Program: Lärarutbildningen