Syftet med denna studie är att undersöka hur chefer på den svenska IT-arbetsmarknaden ser på fenomenet högutbildade utlandsföddas svårigheter att få kvalificerade jobb i Sverige. Problematiken som ligger till grund för studiens ämne är att efterfrågan på IT-kompetens är stor men trots det går många högutbildade utlandsfödda utan kvalificerat arbete. Min ambition är att förmedla chefernas syn på varför det är viktigt att ha goda kunskaper i svenska, i en bransch där det kan tyckas att teknisk kompetens bör ha företräde. Studien ämnar även ge en djupare förståelse för vad det innebär att vara socialt kompetent, och huruvida det överensstämmer med tidigare forskning att social kompetens är kopplad till Sverigespecifikt humankapital. Slutligen söker jag få en förståelse för chefernas uppfattningar om huruvida diskriminering kan vara en bakomliggande faktor till utlandsföddas svårigheter att få kvalificerade IT-jobb i Sverige. Studien är av kvalitativ art där jag baserar min analys på resultatet av sju intervjuer med chefer på IT-företag av varierande storlek i Sverige. Resultatet visar att krav från företagens kunder och konkurrensen mellan konsultföretagen i hög grad ligger till grund för de utlandsföddas svårigheter att få arbete i Sverige.  Bland de intervjuade cheferna råder en gemensam uppfattning om att social kompetens är viktig och har fått större betydelse för om en individ är anställningsbar. Att vara socialt kompetens innebär bland annat att smälta in i arbetsgruppen och ha gemensamma intressen med sina kollegor, vilket tyder på att det är kopplat till Sverigespecifikt humankapital. Studien visar även att språkkravet kommer från IT-företagens kunder, därför kan inte arbetsgivare på IT-marknaden endast utgå från sina egna preferenser vid nyanställningar.

Denna studie handlar om mångkulturell vägledning på Komvux i Umeå. Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka hur vägledarna respektive utlandsfödda studenter upplever mångkulturell vägledning. Vi vill även undersöka vägledarnas arbetssätt i mångkulturell vägledning samt vad dessa vägledare anser om sina mångkulturella kompetenser och hur den kan utvecklas. Undersökningen är byggt på den kvalitativa arbetsmetoden som grunder sig på intervjuer med tre verksamma studie- och yrkesvägledare på Viva vägledning samt tre utlandsfödda studenter på Komvux. Vi har utgått ifrån de teorier som vi har lärt oss under utbildningens gång. Denna teori kan handla exempelvis om kultur, bakgrund, levnadsberättelser, mångkulturell vägledning, kreativa arbetssätt samt studie- och yrkesval. I resultatet har det framkommit av de intervjuade studie- och yrkesvägledare respektive utlandsfödda studenter att begreppet mångkulturell vägledning definieras som ett förhållningssätt. Med menas det hur människor förhåller sig till varandra i ett vägledningssamtal där specifika och kreativa arbetssätt utövas för att kunna underlätta informationsutdelningen. I studiens analys och diskussion kom det fram att vägledarna behöver utveckla sina mångkulturella kompetenser för att kunna öka förståelse av utlandsfödda studenters etniska bakgrund.

Snedrekryteringen till högskolan är ett problem, som trots ansträngningar för att minska den, fortfarande kvarstår. Syftet med den här undersökningen är att synliggöra orsaker till skillnaderna som finns mellan Sveriges kommuner i andelen elever som läser vidare på högskola eller universitet. Universitetskanslersämbetet som är den institution som har ansvaret för att undersöka övergångsfrekvensen förklarar snedrekryteringen främst med skillnader i andelen högutbildade invånare i kommunen. Det är rimligt eftersom tidigare forskning om vad som påverkar valet att läsa vidare fastslagit att föräldrarnas utbildningsnivå är en av de mest betydelsefulla aspekterna. Den här studien utgår från en teori om att kulturen och den akademiska traditionen i kommunen spelar en avgörande roll. Den sociala miljön i närområdet man växer upp i bidrar till att skapa de preferenser man sedan har med sig. Dessa påverkar vidare de olika val man gör senare i livet. Här antas kulturen i kommunen delvis vara grundad i den näringsstruktur som dominerar. I kommuner där en stor del av arbetena kräver en högskoleexamen torde den akademiska traditionen vara starkare än i kommuner där en stor andel arbetar med jordbruk, skogsbruk eller inom industrin. Den huvudsakliga frågeställningen som besvaras i uppsatsen är därför;   -          Finns det något samband mellan näringsstrukturen i kommunen och andelen elever som läser vidare?   Datamaterialet består av regionaldata främst från Statistiska Centralbyråns databas. Det teoretiska resonemangets överensstämmelse med verkligheten undersöks främst med hjälp av en multipel regressionsanalys (OLS). Först kontrolleras näringsstrukturens eventuella samband med andelen elever som läser vidare och sedan inkluderas flera möjliga förklaringsfaktorer i analysen vartefter.   Slutsatserna är att näringsstrukturen inte har någon direkt betydelse för valet att läsa vidare, möjligen en indirekt i och med att faktorer som har en direkt påverkan också själva antagligen påverkas av näringsstrukturen. Studiens främsta bidrag till forskningsfältet är i egenskap av förstudie.

The purpose of the study is to investigate foreign-born academics experiences of the process into the Swedish labor market. The intention is to examine it in relation to the factors affecting language, integration and evaluation of education. The purpose leads to the following research questions; How is the process of getting into the Swedish labor market percieved by foreign-born academics? What factors are perceived to affect their entry into the Swedish labor market? In order to answer our questions, a qualitative method is used in the form of six semi-structured interviews. To understand and explain the phenomena that is explored the theoretical framework consists of a combination of different theories. It is a combination of socio-cultural perpectives, Linells (1978) theories of language and communication, and Foucaults (1982) power perspective. Based on the interview material four themes was constructed; valuation of education, the importance of language, the importance of integration and who shows the way? Inspite of their validated education the interviewees seemed to undervalue their professional skills and knowledge. This resulted in that they sought out jobs where they are considered to be overqualified. Because of the lack of knowledge in the Swedish language they felt that they were excluded from the labor market. All interviewees also felt that they would feel more connected to the Swedish society if they had a job. The material also showed that the guidance of authorities and private contacts contributed to the process into the Swedish labor market. Conclusions drawn from the results and the analysis was that experiences varied but that they because of informal reasons were discriminated in the Swedish labor market.

Syftet med studien var att jämföra kunskap om barns munhälsa hos svenskfödda respektive utlandsfödda föräldrar. Metoden var kvantitativ och en enkät med 18 frågor har använts för datainsamling. Undersökningsgruppen var svenskfödda samt utlandsfödda föräldrar och enkäterna delades ut på en barnavårdscentral. Resultatet baseras på 142 besvarade enkäter, 78 (55 %) svenskfödda föräldrar och 64 (45 %) utlandsfödda föräldrarna. Det var 46 (59 %) svenskfödda föräldrar respektive 52 (81 %) utlandsfödda som ansåg att de har tillräckligt med kunskap om barns munhälsa. Studiens slutsats tyder på att det finns en signifikant skillnad i kunskap mellan grupperna gällande tandvårdsvanor (p=0,001), fluorets funktion (p=0,001) och om en mjölktand är känsligare än en permanent tand (p=0,001). De svenskfödda föräldrarna tycks ha mer kunskap än de utlandsfödda föräldrarna.

Diabetes mellitus är ett världsomfattande problem. Diabetes typ 2 är den vanligaste formen av sjukdomen. Forskning visar att utlandsfödda patienter ofta har en annan uppfattning om vad diabetes innebär jämfört med vårdpersonal, vilket kan leda till missförstånd i vårdsituationer. Syftet med denna uppsats är att beskriva hur patienter med diabetes typ 2, och med ursprung från ett annat land, upplever och hanterar livet med sjukdomen i ett nytt land. En litteratursökning genomfördes och 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar samt en doktorsavhandling analyserades. Analysen resulterade i tre kategorier; egenvården är krävande, vården är annorlunda och samhället är annorlunda. I resultatet framkom att utlandsfödda patienter med diabetes upplever att ansvaret för egenvård ofta är betungande vilket medför att flera invandrarpatienter med diabetes lägger ansvaret på vårdpersonal istället. Traditionell mat upplevs som speciellt svår att anpassa till diabeteskost, motion är ett okänt begrepp för många utlandsfödda patienter med diabetes och vården är annorlunda jämfört med hemlandet. Missförstånd uppstår i mötet mellan utlandsfödda patienter och vårdpersonal, då personalen fokuserar på symtom och kultur istället för att se individen. Detta kan medföra vårdlidande för utlandsfödda patienter med diabetes. Sjuksköterskan, som tyvärr var anonym i vårt resultat, har en viktig roll i arbetet med att förebygga och bromsa effekter av diabetes, samt att hjälpa utlandsfödda patienter med diabetes att ta kontroll över sin sjukdom och ta ansvar för egenvården. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken betydelse och påverkan samtalet med studie- och yrkesvägledaren har för utlandsfödda elever med icke svenska föräldrar som är sent anlända till Sverige. En kvalitativ forskningsmetod har används. Fakta har inhämtats via elevintervjuer bestående av åtta informanter från en mindre kommun. Urvalet utgjordes av grundskoleelever i årskurs nio som gjort sitt gymnasieval samt gymnasieelever från årskurs ett och årskurs tre. Resultat och analys indikerar att eleverna tycker att samtalet är betydelsefullt, eleverna får svar på frågor, får faktainformation och detta leder till ett bättre beslutsunderlag i valsituationer. Mönstret som upptäcktes är att samtalet är viktigt. Samtalet kunde dock få en djupare innebörd om sent invandrade elever fick större möjlighet till mer grundinformation om det svenska skolsystemet.</p><p>The intention of the composition is to appose the consequence and the effect that the dialogue with the career counsellor have for foreign-born pupils which do not have Swedish parents and are late arrived to Sweden. A qualitative research method has been used. Facts have been obtained by pupil interviews consisting of eight informants from a smaller community. The selection has been composed by elementary school pupils in grade nine which have made their high school choice and high school pupils from grade one and grade three. The issues and the analysis indicate that the pupils are thinking that the dialogue is good. The pupils are getting their questions answered, they are getting factual information and that develops a better decision basis in choice situations. The pattern which has been discovered is that the dialogue is important. The dialogue could however get a profound meaning if late immigrated pupils get bigger opportunity to more basic information about the Swedish school system.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken betydelse och påverkan samtalet med studie- och yrkesvägledaren har för utlandsfödda elever med icke svenska föräldrar som är sent anlända till Sverige. En kvalitativ forskningsmetod har används. Fakta har inhämtats via elevintervjuer bestående av åtta informanter från en mindre kommun. Urvalet utgjordes av grundskoleelever i årskurs nio som gjort sitt gymnasieval samt gymnasieelever från årskurs ett och årskurs tre. Resultat och analys indikerar att eleverna tycker att samtalet är betydelsefullt, eleverna får svar på frågor, får faktainformation och detta leder till ett bättre beslutsunderlag i valsituationer. Mönstret som upptäcktes är att samtalet är viktigt. Samtalet kunde dock få en djupare innebörd om sent invandrade elever fick större möjlighet till mer grundinformation om det svenska skolsystemet. The intention of the composition is to appose the consequence and the effect that the dialogue with the career counsellor have for foreign-born pupils which do not have Swedish parents and are late arrived to Sweden. A qualitative research method has been used. Facts have been obtained by pupil interviews consisting of eight informants from a smaller community. The selection has been composed by elementary school pupils in grade nine which have made their high school choice and high school pupils from grade one and grade three. The issues and the analysis indicate that the pupils are thinking that the dialogue is good. The pupils are getting their questions answered, they are getting factual information and that develops a better decision basis in choice situations. The pattern which has been discovered is that the dialogue is important. The dialogue could however get a profound meaning if late immigrated pupils get bigger opportunity to more basic information about the Swedish school system.

Syftet med denna studie har varit att belysa hur elever med utländsk bakgrund upplever sina kunskaper inom det svenska språket och i så fall på vilket sätt de anser att dessa kunskaper påverkar deras möjligheter till inlärning. För att uppfylla syftet med undersökningen har jag valt att utgå från följande frågeställning:   Upplever elever med utländsk bakgrund att deras kunskaper i svenska språket påverkar deras möjligheter till inlärning? På vilket sätt i så fall? För att uppfylla uppsatsens syfte och söka svar på frågeställningen har studien utgått ifrån kvalitativa intervjuer med 10 elever på en gymnasieskola i Uppsala. Intervjuerna fokuserar således på elevernas egna upplevelser av sina kunskaper i svenska språket och sin förmåga till inlärning. Utifrån dessa elevers utsagor bygger jag min studie om deras kunskaper i svenska språket och inlärning. Intervjuerna är grunden för denna uppsats, men jag behandlar även tidigare forskning och teorier. Forskningen rör svenska som andraspråk, teorier om förstaspråk- och andraspråksinlärning, socio-kulturella teorier samt teorier om lärande m.m. Resultatet av intervjuerna i kombination med tidigare forskning och teorier tyder på att även om flerspråkighet i sig inte innebär ett hinder för lärande och utveckling möter den som kommer till ett nytt land stora språkliga utmaningar, inte minst inom skolan. Förmågan att lära sig ett nytt språk är ofta god hos barn som kommer till ett nytt land i 9-10 årsåldern, men denna kunskap blir ofta ytlig särskilt om barnen bor i ett mångkulturellt område. Empirin visar att elevers kunskaper i svenska språket påverkar deras utveckling och lärande på ett negativ sätt. Detta sker framförallt för att elever med utländsk bakgrund har svårt att förstå teoretiska begrepp. Något annat som påvisats utifrån undersökningen är att eleverna också uppfattar textskrivande och läsförståelse som svårt. Utöver detta resulterande empirin i att många av eleverna kände sig också övergivna av sina lärare och menade att de inte fick den hjälp och det stöd de behövde. Som hinder för lärande och utveckling tog eleverna också upp bristande motivation och koncentrationsförmåga.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som förekommer och drabbar många människor i världen. Sjukdomen orsakas av livsstil och levnadsvanor, exempelvis inaktivitet, ökat intag av ohälsosam kost, övervikt och fetma. Utlandsfödda människor är en riskgrupp som drabbas av diabetes på grund av förändrade levnadsvanor och olika hinder som påverkar egenvård vid diabetes. En viktig och betydande behandling vid diabetes typ 2 är att ha ökad egenvårdsförmåga, vilket vissa utlandsfödda människor med en annan bakgrund saknar. Studien ska synliggöra olika utmaningar som har betydelse för egenvårdsförmåga hos utlandsfödda människor med diabetes typ 2. Litteraturöversikt gjordes för att besvara studiens syfte. Vårdvetenskapliga artiklar insamlades från olika databaser och granskades av författarna enskilt och tillsammans för att skapa en gemensam bild och förståelse om innehållets relevans för studien. Artiklar granskades genom att författarna läste var för sig, flera gånger och diskuterade innehållet. Resultat av studien visade sig att det finns olika utmaningar som utlandsfödda människor upplever som påverkar deras egenvårdsförmåga för att kunna leva med diabetes typ 2. De presenterades i temaform som hade två huvudtema och sex underteman.  Tema 1: utmaningar i vardagen som hade underteman; livsstilsförändring: kost och fysisk aktivitet, kultur och sjukdomsinsikt samt bristande familjen stöd.  Tema 2: utmaningar i relation till vårdsammanhang med underteman som är kommunikations barriär, bristande kunskap och bristande stöd från vårdpersonal. Genomfört litteraturöversikten påvisar att det fanns tydliga utmaningar för egenvård som utlandsfödda människor upplever i vardagslivet och i relation till vårdsammanhang. Genom att förstå de olika utmaningar som påverkar egenvårdsförmåga hos utlandsfödda människor, kan vi främja och förbättra vårdkvalitet för dem.