Syftet med denna studie var att undersöka verksamma lärares uppfattningar av vilka faktorer som lärare uppfattar särskilt framgångsrika vid andraspråksinlärning. Den kvalitativa undersökningen gjordes i en språkintroduktion på en gymnasieskola med fem verksamma lärare med adekvat kompetens i andraspråksutveckling. Genom semistrukturerade intervjuer ringades lärarnas tankar och uppfattningar kring arbetssätt och andraspråksutveckling in. Informanternas uppfattningar visade att det finns en mängd individuella faktorer som påverkar andraspråksinlärning. Utbildningsbakgrund, motivation och språkbegåvning var några påverkansfaktorer som framträdde. Studien synliggjorde också ett möster av att informanterna önskar uppnå en inkluderad verksamhet samt att gemensamma strategier, strukturer, samsyn och samverkan i verksamheten önskas förbättras och tydliggöras, vilket också är vad referenslitteraturen inom områder förespråkar samt överensstämmer med styrdokumentens intentioner. / <p>Godkännande datum: 2016-06-05</p>

Syftet med studien var att belysa pedagogers upplevelser av hur man på skolor i socioekonomiskt och etniskt segregerade områden arbetar för att få alla elever att klara kunskapsmålen, liksom vad som anses vara de största utmaningarna. Sex stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts på två olika skolor i socioekonomiskt och etniskt segregerade områden. Studien är kvalitativ och intervjuerna har tolkats utifrån en hermeneutisk forskningstradition. Två teoretiska utgångspunkter har legat till grund för analysen: Socialisation samt utveckling och lärande. Resultatet visar att skolorna arbetar mycket individanpassat med de mest utsatta eleverna och att de genom olika insatser strävar mot en god skolmiljö, goda relationer, trygghet, få eleverna att känna sig delaktiga och bli mer intresserade av skolan. Den största utmaningen pedagogerna upplever på skolorna är språket. Den låga språkutvecklingen hos eleverna tycks snarare bero på områdesstrukturen än på en ovilja att lära sig. Skolorna lägger därför mycket resurser på svenska som andraspråkslärare och studievägledare.

<p>Denna uppsats fokuserar på läxor ur fyra perspektiv: stress, jämlikhet, skolframgång och indivudualisering. Syftet var att ta reda på elevers, föräldrars och lärares åsikter om läxor ur aspekterna ovan. Vi använde oss av frågeformulär som metod och sedan analyserades svaren mot tidigare forskning. Resultetet pekade på att elever sällan kände till syftet med läxan men uppfattade den som viktig för betygen. Föräldrar ansåg att läxan var en viktig länk mellan hemmet och skolan trots att den ibland tog mycket tid från fritidsaktiviteter. Lärarna tyckte att det viktigaste med läxan var repetition, i övrigt kunde deras syften variera från person till person. Den viktigaste slutsats vi kom fram till var att läxor problematiserades alldeles för lite i det svenska skolväsendet och att dess syfte inte alltid var tydligt för elever och föräldrar.</p>

<p>Det är ett övervägande antal flerspråkiga elever av den grupp elever som inte uppnår godkända betyg i skolan, vilket bland annat beror på att undervisningen inte tar hänsyn till deras språkutveckling. Det medför att många flerspråkiga elever inte förstår undervisningen de deltar i. Genom förståelse inhämtar eleverna kunskap och utvecklar sitt språk, vilket ger goda möjligheter att nå skol- framgång. I denna uppsats belyser jag problematiken runt undervisningen i vår mång­kulturella skola där syftet är att söka svar på vad en god undervisning innehåller. En ledstjärna har varit vad Hajer & Meestringa (2010) talar om som ”språkinriktad undervisning”. Forskningen visar att skolan måste låta både språk och kunskap utvecklas samtidigt hos varje elev, då det tar tid att lära sig ett andraspråk. I resultatet presenterar jag tre kvalitativa inter­vjuer med klasslärare som har erfarenhet av att undervisa andraspråkselever. Intervjuerna visar att det finns lärare som tagit steget mot en undervisning, där de värnar om att varje elev ska förstå det de gör på lektionerna. En av lärarna i intervjugruppen har kommit längre än de andra i sitt tänkande runt pedagogiken i ett andraspråksperspektiv, vilket delvis beror på om de har ut­bildning i ämnet svenska som andraspråk eller ej. En viktig slutsats i uppsatsen är att lärare aktivt måste ta del av det som andraspråksforsk­ningen kommit fram till och ta ett steg närmare mot en mer jämställd skola, där <em>alla</em> <em>elever</em> utvecklar kunskap och språk.</p>

Det är ett övervägande antal flerspråkiga elever av den grupp elever som inte uppnår godkända betyg i skolan, vilket bland annat beror på att undervisningen inte tar hänsyn till deras språkutveckling. Det medför att många flerspråkiga elever inte förstår undervisningen de deltar i. Genom förståelse inhämtar eleverna kunskap och utvecklar sitt språk, vilket ger goda möjligheter att nå skol- framgång. I denna uppsats belyser jag problematiken runt undervisningen i vår mång­kulturella skola där syftet är att söka svar på vad en god undervisning innehåller. En ledstjärna har varit vad Hajer &amp; Meestringa (2010) talar om som ”språkinriktad undervisning”. Forskningen visar att skolan måste låta både språk och kunskap utvecklas samtidigt hos varje elev, då det tar tid att lära sig ett andraspråk. I resultatet presenterar jag tre kvalitativa inter­vjuer med klasslärare som har erfarenhet av att undervisa andraspråkselever. Intervjuerna visar att det finns lärare som tagit steget mot en undervisning, där de värnar om att varje elev ska förstå det de gör på lektionerna. En av lärarna i intervjugruppen har kommit längre än de andra i sitt tänkande runt pedagogiken i ett andraspråksperspektiv, vilket delvis beror på om de har ut­bildning i ämnet svenska som andraspråk eller ej. En viktig slutsats i uppsatsen är att lärare aktivt måste ta del av det som andraspråksforsk­ningen kommit fram till och ta ett steg närmare mot en mer jämställd skola, där alla elever utvecklar kunskap och språk.

Denna uppsats fokuserar på läxor ur fyra perspektiv: stress, jämlikhet, skolframgång och indivudualisering. Syftet var att ta reda på elevers, föräldrars och lärares åsikter om läxor ur aspekterna ovan. Vi använde oss av frågeformulär som metod och sedan analyserades svaren mot tidigare forskning. Resultetet pekade på att elever sällan kände till syftet med läxan men uppfattade den som viktig för betygen. Föräldrar ansåg att läxan var en viktig länk mellan hemmet och skolan trots att den ibland tog mycket tid från fritidsaktiviteter. Lärarna tyckte att det viktigaste med läxan var repetition, i övrigt kunde deras syften variera från person till person. Den viktigaste slutsats vi kom fram till var att läxor problematiserades alldeles för lite i det svenska skolväsendet och att dess syfte inte alltid var tydligt för elever och föräldrar.

Skolverket (2009:5) har i sin alarmerande rapport kommit fram till att resultaten i svensk skola dalar kraftigt. Många elever når inte godkända mål när de lämnar grundskolan. Anledningen till varför det ser ut så är självklart mångfacetterad, men jag funderar på om en anledning kan vara att elever idag kanske fått en annan inställning till skolgång och utbildning. Det är intressant att studera hur elever på högstadiet upplever sin lärandesituation. Huvudsyftet med studien var att synliggöra elevers uppfattningar om motivation och kreativitet i relation till hur de upplever sin nuvarande lärandesituation i skolans miljö och arbetssätt. Det första delsyftet var att få en bild av elevernas uppfattningar gällande om och på vilka sätt motivation och kreativitet förändrats mellan grundskolans tidigare år och grundskolans senare år. Det andra delsyftet handlade närmare om elevernas upplevelser av vilka sätt/arbetssätt som ökar motivation och kreativitet hos högstadieelever i framtidens moderna skola. Studien är viktig för att motivation är en förutsättning innan lärande kan ske, menar Körling (2009). En kvalitativ metod med frågeformulär med vissa kvantitativa inslag har använts. Urvalet är 32 högstadieelever på en högstadieskola i Sverige. Resultaten visar att ungefär hälften av eleverna känner sig omotiverade och stressade inför sin lärandesituation. De upplever att det är för mycket teoretiskt innehåll och önskar sig mer av praktiska och estetiska inslag i klassrumssituationen. De vill även att flera hjälpmedel som teknisk utrustning används. Slutsatserna är flera. Det nuvarande skolsystemet bör radikalt förändras för att uppnå de visioner som styrdokumenten innehåller. Skolan dödar till viss del elevers kreativitet och skolan behöver bli bättre på att individanpassa för att ta tillvara på de lärstilar och intelligenser som passerar skolan. Målet att alla elever ska ha tillgång till en likvärdig utbildning är inte uppnått. Styrdokumenten skulle kunna vara ännu tydligare utformade för att öka möjligheter att uppnå det eleverna efterfrågar. Lärare behöver kontinuerligt och medvetet reflektera över sin yrkesroll för att bli ännu bättre. Även om skolan har ett stort ansvar här så är det viktigt att vara medveten om att det finns andra bidragande orsaker till bristande skolframgång för elever som lämnar grundskolan.

Studien syftar till att få en förståelse till några grundskollärare och gymnasielärares perspektiv på relationsskapande och relationens betydelse för elever i beteendeproblem. Resultatet visar att lärarens skicklighet att utveckla positiva och stöttande relationer är avgörande för elevernas motivation och skolframgång. Respondenterna efterfrågar mer tid och fler tillfällen att möta sina elever och samtala kring det som sker i andra sammanhang än i skolkontexten. Dessa tillfällen ses som viktiga för att kunna bygga och upprätthålla goda relationer till alla elever. Relationskompetens innebär för läraren att ha en fingertoppskänsla, att kunna läsa av elevens känslor och mående, samt att vara intresserad av elevens liv. Deltagarna lyfter fram att relationskompetens kan vara en inneboende förmåga eller en förmåga som går att öva upp. Vidare visar vår studie att det är lärarens ansvar att bygga och upprätthålla goda relationer till elever i beteendeproblem. Beteendeproblem handlar för respondenterna om att eleven uppvisar olika beteenden beroende på vilken kontext hen befinner sig i. Orsaken till beteendeproblem uppges exempelvis bero på oförutsägbarhet och otydliga förväntningar på eleven. I resultatet framgår, i likhet med tidigare forskning, att goda relationer mellan lärare och elev är av stor vikt, speciellt till elever i beteendeproblem, för att eleven ska känna motivation till skolan och därmed nå skolframgång.

<p>Med stöd i de nuvarande styrdokumenten finns möjlighet att organisera undervisning som i högre utsträckning skulle gynna flerspråkiga elevers skolframgång. Att ett stort antal elever med annat modersmål än svenska lämnar grundskolan med ofullständiga betyg är ett tecken på att dessa möjligheter inte utnyttjas. Undervisning i ämnet svenska som andraspråk och eventuellt någon timmes modersmålsundervisning i veckan räcker ofta inte till som stöd för att inhämta kunskaper i andra skolämnen då fokus i de förra i allmänhet ligger på språkets formsida. Det krävs därför att klass/ämneslärarna tar större ansvar över elevernas språkutveckling. Syftet med den föreliggande fallstudien är att undersöka hur en lärare organiserar och arbetar med språkutvecklande ämnesundervisning. Även villkor för möjliggörande av arbetet belyses. Våra teoretiska referensramar utgår från forskning om andraspråksinlärning samt språk – och kunskapsutvecklande arbetssätt. Resultatet skrivs fram genom observationer och intervju och ger inblick i hur undervisning med utgångspunkt i detta arbetssätt kan gå till.</p>

<p>I den här uppsatsen undersöks vilken betydelse lärares kön och ålder har för gymnasieelevers betyg. Uppsatsen behandlar följande två frågeställningar:</p><p> </p><ol><p> </p><li>• Har lärares kön betydelse för vilka betyg gymnasieelever får? </li><p> </p><p> </p><li>• Har lärares ålder betydelse för vilka betyg gymnasieelever får? </li><p> </p><p> </p><p> </p></ol><p>För att besvara dessa frågor insamlades betygskataloger från kommunala gymnasieskolor i Stockholms kommun. En betygskatalog är en lista över eleverna i en viss undervisningsgrupp där det framgår vilket betyg eleverna har fått på kursen och vilken lärare som har satt betyget.</p><p> </p><p>Resultaten visade att lärarnas kön inte hade någon nämnvärd betydelse för elevernas betyg. I den analys som kontrollerade för elevers kön och etnicitet samt vilken skola och vilket gym-nasieprogram eleven går på fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan vilka betyg kvinnliga och manliga lärare satte. Resultatet är förenligt med tidigare svensk forskning. Detta tyder på att lärares kön inte har någon större betydelse för elevers betyg.</p><p> </p><p>Resultaten visade att lärarnas ålder hade en viss betydelse för elevernas betyg. Framför allt fanns en skillnad mellan vilka betyg unga lärare (23-30 år) och övriga lärare satte. De unga lärarna satte signifikant högre betyg. Om unga lärare verkligen sätter högre betyg är det ut-ifrån tidigare forskning rimligt att anta att detta beror på att de är mer generösa med betygen. Det är mindre rimligt att utifrån tidigare forskning anta att det beror på att unga lärare har en mer positiv effekt på elevers skolprestationer jämfört med övriga lärare. Resultatet ska dock tolkas med försiktighet. För att med större säkerhet kunna uttala sig krävs studier som under-söker betyg i relation till elevers resultat på nationella prov. I en sådan studie kan man under-söka om unga lärare sätter högre betyg i relation till vad eleverna presterat på de nationella proven.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>