No description available.

Denna observationsstudie har haft som syfte att undersöka beröm respektive tillsägelser i klassrumsinteraktion, vilka situationer dessa handlingar förekommer i, samt hur läraren fördelar dem mellan pojkarna och flickorna i klassrummet ur ett socialkonstruktionistiskt genusperspektiv. Metoden som använts för att uppnå detta syfte är både ostrukturerade och strukturerade observationer. De strukturerade observationerna har utförts med hjälp av ett observationsschema bestående av fyra förutbestämda kategorier. Observationerna har ägt rum på två olika skolor. Tre av observationerna ägde rum på en högstadieskola i södra Stockholm och två av observationerna ägde rum på en högstadieskola i centrala Uppsala. Att just dessa två skolor ingick i studien var på grund av personliga kontakter som möjliggjorde tillträde till skolorna. Analysen av resultatet är uppdelad i en kvalitativ analys som har en narrativ prägel över sig och en kvantitativ analys av resultat där fokus ligger på skillnaderna i förekomster av de olika kategorierna.   Studien visar att beteendet som föranledde i synnerhet tillsägelser varierade mellan pojkarna och flickorna. Denna variation bestod i att flickor fick tillsägelser redan vid mindre övertramp av normer och regler medan pojkarna fick tillsägelser först vid grövre övertramp av normer och regler. Vidare kan det utifrån det insamlade materialet konstateras att pojkar fick tillsägelser betydligt oftare än vad flickorna fick, däremot fanns det inte en lika tydlig skillnad i hur berömmet fördelades mellan pojkarna och flickorna.

Studien syftar till att undersöka hur ett antal lärare arbetar med att berömma och korrigera elever samt lärarnas tankar och resonemang kring ämnet. Detta sker genom observationer och en kvalitativ intervjustudie med sju olika lärare verksamma i grundskolans tidigare år. Studien tar sin utgångspunkt i följande två forskningsfrågor: Hur resonerar lärare kring beröm och korrigeringar? Hur gör lärare när de berömmer och korrigerar oönskade beteenden i klassrummet? Det empiriska materialet i studien diskuteras utifrån Jonas Aspelins teori om relationskompetens. Teorin kan förklara den goda förmågan att utveckla stabila sociala band samt användas som ett analyseringsverktyg för att urskilja viktiga pedagogiska drag. I forskningsöversikten behandlas ett flertal studier om hur beröm och korrigeringar kan ske i praktiken samt vilken effekt det medför. Resultatet från observationer och intervjuer visar att lärare korrigerar och berömmer elever olika mycket och att det är en stor variation i hur frekvent beröm och korrigeringar används. Majoriteten av lärarna använder dock verbal kommunikation i större utsträckning än icke verbal vid både beröm och korrigering av elever. Av intervjuerna framkommer att lärarna vet hur de bör agera men är också medvetna om att det inte alltid är hur de själva gör.

<p>Syftet med vår studie är att öka kunskapen om hur lärare använder sig av positiv och negativ kritik i sitt pedagogiska arbete. Vår uppsats behandlar hur lärare förhåller sig till att ge positiv och negativ kritik i sitt pedagogiska arbete, vilken grundsyn lärare handlar utifrån när det gäller positiv och negativ kritik, och huruvida det finns en diskussion om dessa frågor på den skola där de arbetar. För att kunna besvara våra frågor har vi använt oss av halvstrukturerade intervjuer med sex lärare som arbetar i grundskolans tidigare år. Resultatet visar att lärarna i vår studie kan sätta ord på vilken grundsyn de handlar utifrån när det gäller att ge positiv och negativ kritik till barn, men har svårt att koppla den till någon specifik teori. När det gäller negativ kritik verkar de flesta av lärarna ha en ganska klar bild av hur de tror att barn påverkas av att få den, och vill i de flesta fall vara sparsamma med den. Få av dem har några större betänkligheter kring att ge positiv kritik, utan ser den som en källa till utveckling. Samtliga lärare anser också att det är viktigt att det finns en diskussion kring frågor som rör positiv och negativ kritik riktad mot barn, men de har skilda uppfattningar kring huruvida det finns en sådan på skolan. Vi har bland annat dragit slutsatsen att det är viktigt för oss som lärare att föra en diskussion kring vårt förhållningssätt för att få insikt i hur vårt eget handlande påverkar våra elever.</p>

Skolverket (2009:5) har i sin alarmerande rapport kommit fram till att resultaten i svensk skola dalar kraftigt. Många elever når inte godkända mål när de lämnar grundskolan. Anledningen till varför det ser ut så är självklart mångfacetterad, men jag funderar på om en anledning kan vara att elever idag kanske fått en annan inställning till skolgång och utbildning. Det är intressant att studera hur elever på högstadiet upplever sin lärandesituation. Huvudsyftet med studien var att synliggöra elevers uppfattningar om motivation och kreativitet i relation till hur de upplever sin nuvarande lärandesituation i skolans miljö och arbetssätt. Det första delsyftet var att få en bild av elevernas uppfattningar gällande om och på vilka sätt motivation och kreativitet förändrats mellan grundskolans tidigare år och grundskolans senare år. Det andra delsyftet handlade närmare om elevernas upplevelser av vilka sätt/arbetssätt som ökar motivation och kreativitet hos högstadieelever i framtidens moderna skola. Studien är viktig för att motivation är en förutsättning innan lärande kan ske, menar Körling (2009). En kvalitativ metod med frågeformulär med vissa kvantitativa inslag har använts. Urvalet är 32 högstadieelever på en högstadieskola i Sverige. Resultaten visar att ungefär hälften av eleverna känner sig omotiverade och stressade inför sin lärandesituation. De upplever att det är för mycket teoretiskt innehåll och önskar sig mer av praktiska och estetiska inslag i klassrumssituationen. De vill även att flera hjälpmedel som teknisk utrustning används. Slutsatserna är flera. Det nuvarande skolsystemet bör radikalt förändras för att uppnå de visioner som styrdokumenten innehåller. Skolan dödar till viss del elevers kreativitet och skolan behöver bli bättre på att individanpassa för att ta tillvara på de lärstilar och intelligenser som passerar skolan. Målet att alla elever ska ha tillgång till en likvärdig utbildning är inte uppnått. Styrdokumenten skulle kunna vara ännu tydligare utformade för att öka möjligheter att uppnå det eleverna efterfrågar. Lärare behöver kontinuerligt och medvetet reflektera över sin yrkesroll för att bli ännu bättre. Även om skolan har ett stort ansvar här så är det viktigt att vara medveten om att det finns andra bidragande orsaker till bristande skolframgång för elever som lämnar grundskolan.

Denna studie kommer att behandla den muntliga interaktionen som ett begränsat antal kvinnliga klasslärare i årskurs 2 har med sina elever. Syftet och studiens frågeställningar kommer att besvaras genom en triangulering. Vår triangulering innebar att den ena studenten utförde observationer och den andra studenten genomförde kompletterande, av Esaiasson et al (2007 s. 220) benämnda, samtalsintervjuer. Efter genomförda delstudier sammanställdes resultaten och jämfördes med varandra. Den slutliga jämförelsen är den kompletterande delen som möjliggör trianguleringen. Studien fokus på lärarens ledarskap synliggörs genom att observera lärarens muntliga tillsägelser respektive beröm till sina elever säväl som deras uppfattning om hur och när de ger tillsägelser och beröm till eleverna. Under observationen undersöktes därmed antalet tillsägelser respektive beröm läraren gav enskilda elever respektive en grupp/hela klassen under en svensklektion. Studien har även kartlagt antal tillsägelser respektive beröm som gavs till pojkar respektive flickor. Observationerna skedde alla under 20 minuters genomgång respektive 20 minuters enskilt arbete. Under observationen var det endast den muntliga responsen som observerades, och därför tog observatören ingen hänsyn till kroppsspråket eller annan typ av kommunikation. Denna specifika avgränsning har vi valt för att avsiktligt begränsa studien även om att vi är medvetna om att ledarskap kommuniceras på en mängd olika sätt. Observationerna följdes sedan upp med kompletterande samtalsintervjuer där de observerade lärarna fick delge sina tankar och sin uppfattning om sin interaktion med sina elever och därigenom även sitt ledarskap. Slutligen jämfördes resultatet på observationerna med intervjusvaren för att pröva om lärarens uppfattning stämmer överens med praktiken. Genom observationer kom vi fram till att lärarna i vår urvalsgrupp oftare gav tillsägelser än beröm till eleverna. Detta resultat uppnåddes trots att beröm gavs både när eleven uppvisade ett önskvärt beteende och en bra arbetsprestation medan tillsägelser endast gavs när eleven uppvisade ett icke önskvärt beteende. Resultatet av intervjusvaren visade däremot att lärarna själva ansåg sig ge mer beröm än tillsägelser till sina elever.

Under åren på lärarutbildningen har vi via personliga iakttagelser kunnat skönja en diskrepans mellan vad lärare anser sig sända ut för feedback och hur de beskriver sin feedback. Luke och Sinclair (1991) menar att det är lärarens beteende som är den starkaste faktorn till hur elever uppfattar Idrott och hälsa i skolan. I relation till det som Hattie och Timperley (2007) samt Stensmo (2008) skriver om hur felaktig feedback kan ge omvänd effekt riskerar feedback att motarbeta Skolverkets (2011) ambition att främja varje elevs utveckling. Det är av denna anledning av vikt att undersöka vår upplevda diskrepans hur lärare ger feedback och vad de tänker om hur de ger feedback. Syftet med detta examensarbete har därmed mynnat ut i att undersöka vad lärare i Idrott och hälsa säger om sin feedback och vad de gör i praktiken. Fyra högstadielärare deltog i studien och som metod har observation och intervju använts. Varje lärare observerades vid ett tillfälle och intervjuades vid ett tillfälle. Intervjun utfördes för att se om lärarnas utförda feedback stämde överens med vad vi såg under observationstillfället. Intervjuresultaten visade att lärarna anser att feedback är en form av återkoppling i bästa fall på lärande, men med olika fokus på antingen individ och/eller prestation. Observationsresultaten visade på att beröm och teknisk instruktion var de mest förekommande typerna av feedback som delades ut från lärarna, vilket överensstämde väl med lärarnas ord om feedback och dess syfte. Kritik var den minst förekommande typen av feedback och detta var också något som stämde med lärarnas ord. Vår slutsats visar att majoriteten av de undersökta lärarna ger den feedback som de uttrycker sig att göra.

Syftet med vår studie är att öka kunskapen om hur lärare använder sig av positiv och negativ kritik i sitt pedagogiska arbete. Vår uppsats behandlar hur lärare förhåller sig till att ge positiv och negativ kritik i sitt pedagogiska arbete, vilken grundsyn lärare handlar utifrån när det gäller positiv och negativ kritik, och huruvida det finns en diskussion om dessa frågor på den skola där de arbetar. För att kunna besvara våra frågor har vi använt oss av halvstrukturerade intervjuer med sex lärare som arbetar i grundskolans tidigare år. Resultatet visar att lärarna i vår studie kan sätta ord på vilken grundsyn de handlar utifrån när det gäller att ge positiv och negativ kritik till barn, men har svårt att koppla den till någon specifik teori. När det gäller negativ kritik verkar de flesta av lärarna ha en ganska klar bild av hur de tror att barn påverkas av att få den, och vill i de flesta fall vara sparsamma med den. Få av dem har några större betänkligheter kring att ge positiv kritik, utan ser den som en källa till utveckling. Samtliga lärare anser också att det är viktigt att det finns en diskussion kring frågor som rör positiv och negativ kritik riktad mot barn, men de har skilda uppfattningar kring huruvida det finns en sådan på skolan. Vi har bland annat dragit slutsatsen att det är viktigt för oss som lärare att föra en diskussion kring vårt förhållningssätt för att få insikt i hur vårt eget handlande påverkar våra elever.

Syftet har varit att undersöka om faktorerna framgång och beröm påverkar skolelevers testresultat. Dessa faktorer förväntas påverka elevers självförtroende. Påverkas elever med sämre självförtroende i större grad av dessa faktorer än elever med normalt eller stort självförtroende?För att undersöka detta har jag låtit elever i några fjärde och femteklasser genomföra tre matematikliknande test. Respondenterna har delats in i halvor och givits olika förutsättningar för att genomföra testen. Testresultaten har sedan rättats och jämförts. / not available in english

Mitt arbete syftar till att utifrån 10 elever och 2 lärares perspektiv på läs- och skrivinlärning få en ökad förståelse för vad elever blir motiverade av i läs- och skrivundervisningen. Detta ska i sin tur leda vidare till en förståelse för hur elever och lärare tänker kring feedback. Arbetets empiri utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att få en ökad förståelse inom området. Mina resultat visar att eleverna vill jobba med sådant som intresserar dem, dessutom vill de få möjligheten att använda sin fantasi. De vill även jobba praktiskt och använda kroppen i undervisningen vilket lärarna bekräftar i intervjuerna. Resultaten visar också att eleverna ser på feedback med olika perspektiv där belöningar har olika värde för eleverna vilket lärarna inte är medvetna om.