Denna studie har undersökt hur svensklärare formulerar skriftlig respons på gymnasisters texter. Studien har betraktat lärares responspraktik som en sociointeraktiv handling där texter utvecklas i dialog mellan lärare och elever. Studiens resultat grundar sig i en såväl kvantitativ som kvalitativ metodansats. I den kvantitativ metoden har lärares marginalkommentarer sammanställts och analyserats med avseende på dess form. Studiens kvalitativa analys åskådliggör materialet utifrån textkedjor för att studera marginal- och slutkommentarers funktion samt vilken effekt de har på elevers skrivutveckling. Resultatet visar att lärares respons tenderar att vara normativ men bidrar till elevers skrivutveckling. Kommentarer formuleras främst som lokuta talhandlingar där vissa kommentarer tenderar att avskrivas av eleverna. Således kan kommentarernas funktion ifrågasättas då elever tenderar att inte till sig av dess syfte. Slutligen har studien också identifierat att lärarrespons främjas av ett sociointeraktivt perspektiv.

Det är skolans ansvar att motivera sina elever till lärande. Efter ett initierande samtal med en avgångsklass på ekonomiprogrammet på en kommunal gymnasieskola framkom det att eleverna inte såg någon nytta i själva inlärningsprocessen. Motivation för att kunna något fanns, men motivation till att lära sig något saknades.Carol Dweck ger genom sina teorier om mindsets en beskrivning av just detta fenomen. Hon delar in elever i två grupper efter hur de ser på sin egen intelligens och vilka mål eleverna ser med sitt eget lärande. I följande arbete görs en studie av Dwecks arbete genom att, i första delen, beskriva teorin för att se om man kan dra paralleller mellan en elevs mindset och dennes benägenhet att engagera sig i sitt eget lärande. Studien visar genom Dwecks definition av statiska respektive dynamiska mindsets att så är fallet, teoretiskt. Studien går vidare med att beskriva Dwecks tankar om hur man kan göra för att påverka eleverna till att öka sitt engagemang. Teorin exemplifieras genom en sammanfattning av en av Dwecks forskningsstudier.I den andra delen av studien appliceras Dwecks teorier på elever vid en kommunal gymnasieskola. Genom att testa elevernas mindset med två av Dwecks egna instrument undersöks om Dwecks teorier är applicerbara för att förklara intrycket att eleverna i det ursprungliga samtalet inte ser en nytta i själva lärandet som process. Elevernas mindset testades genom en enkät med 22 frågor. 38 elever svarade på enkäten. Enkäten följdes upp med semistrukturerade intervjuer där 11 elever studerades mer ingående.Genom Dwecks teorier och definitioner av mindsets kan man tänka sig att det uppfattade fenomenet i det initierande samtalet beror på att eleverna främst besitter statiska mindsets. Genom enkät och intervjuer visade det sig att så inte var fallet. Då enkät och intervjuer utgick från elevernas allmänna uppfattning om intelligens, talang och arbete kan man inte dra slutsatser om teorierna har bevisats eller ej. Vid fortsatta studier skulle det vara intressant att göra om samma studier med specifikt skolan och inlärningsmål som domän.

Ett antal studier har visat att beröm kan ha positiva motivationseffekter på anställda med icke-komplexa arbetsuppgifter. Forskningen kring hur beröm påverkar anställda med komplexa arbetsuppgifter är dock fortfarande i ett inledande stadium men indikationer finns att de påverkas annorlunda. Syftet med studien är att addera kunskap till tidigare forskning genom att kartlägga hur beröm ges och hur det påverkar den autonoma samt kontrollerade motivationen hos anställda med komplexa arbetsuppgifter. För att besvara syftet har 15 semistrukturerade intervjuer av sjuksköterskor utförts. Ur studien framgår det att anställda med komplexa arbetsuppgifter får beröm med varierande frekvens, i olika sammanhang och på olika grunder, men vissa gemensamma tendenser går att urskilja. Studien visar även att beröm kan ha en direkt påverkan på den autonoma motivationen genom att kortsiktigt göra arbetet roligare men även indirekt genom att tillgodose de psykologiska behoven kompetens, tillhörighet och autonomi. Samtidigt riskerar beröm att påverka den kontrollerade motivationen på bekostnad av den autonoma om det ges så att det uppfattas som kontrollerande av den anställde. Studien bidrar således till befintlig forskning då den styrker redan observerade tendenser gällande hur beröm kan påverka de olika formerna av motivation och visar på beröms potential att således fungera som ett lovande ledningsverktyg. Studien bidrar dock även till en viss skepsis kring detta då den även påvisar att beröm riskerar att skada den autonoma motivationen vilket är något som tidigare har tillägnats lite uppmärksamhet. Beröm i denna studie avgränsas på det sätt att endast beröm som sker i en hierarkisk relation, alltså från chef till anställd, behandlas. Beröm mellan kollegor eller andra konstellationer ingår därav inte. / A number of studies have shown that praise can have positive motivational effects on employees with non-complex tasks. However, research on how praise affects employees with complex tasks is still in an initial stage, but there are indications that they are affected differently. The purpose of the study is to add knowledge to previous research by mapping how praise is given and how it affects the autonomous and controlled motivation of employees with complex tasks. To answer the purpose, 15 semi-structured interviews of nurses were conducted. The study shows that employees with complex tasks are praised with varying frequency, in different contexts and on different grounds, but certain common tendencies can be distinguished. The study also shows that praise can have a direct impact on the autonomous motivation by making the work more fun in the short term, but also indirectly by satisfying the psychological needs of competence, relatedness and autonomy. At the same time, praise risks affecting the controlled motivation at the expense of the autonomous if it is given so that it is perceived as controlling by the employee. The study thus contributes to existing research as it confirms already observed tendencies regarding how praise can affect the various forms of motivation and shows the potential of praise to thus function as a promising management tool. However, the study also contributes to a certain skepticism about this as it also shows that praise risks damaging the autonomous motivation, which is something that has previously been given little attention. Praise in this study is delimited in the way that only praise that takes place in a hierarchical relationship, meaning from manager to employee, is treated. Praise between colleagues or other constellations is not included.

Vad gör att vissa lärare lyckas bättre än andra? Lärare ser ofta skiljt på rollen de innefattar och ansvaret de har. Syftet med denna studie är att visa på modern forskning inom hur en lärare-elev relation inom skolan för vuxna och gymnasieelever påverkar och förändrar lärande och lärmiljön. Denna studie har genomförts som en systematisk litteraturstudie. Resultat är uppdelat i fyra underkategorier: relation, motivation, känslor och beteende. Diskussionen utgår ifrån huvudresultatet att lärare-elev relationen är till stor vikt i elevernas utveckling, kognitivt, behavioristiskt samt för akademiska resultat. / What makes some teachers succeed in their role better than others? Teachers often view the role they are in and the responsibility they have differently, this study hopes to show a facet of modern research in the field of student-teacher relationships and their effect on factors like motivation and results. This study has been modeled as a systematic literature review. Results are divided into four categories: relationship, motivation, emotion and behavior. The discussion is based on the main results that teacher-student relationship is of great importance in students' development of cognitive and behavioral faculties as well as academic achievement.

<p>Utifrån syftet att få en bild av hur samtal om matematik i skolår 9 ser ut har begrepp som initativ-respons-uppföljning (IRU), uptake, lotsning, testfrågor, autentiska frågor, talartid, nominering, dispreferens, uppbackning och minimal respons använts för att jämföra lära­rens genomgångar med de enskilda handledningssamtal läraren har med eleverna. Mate­rialet har samlats in genom video- och ljudupptagning under tre lektioner. Samtalen är att betrakta som institutionella samtal. Resultatet visar att iru-strukturen ofta finns under både genomgång och handledning och därmed också mönstret med testfrågor och svar. Det som skiljer situationerna åt är främst att lärarens andel av talartiden är lägre i handlednings­samtalen, som därmed framstår som aningen mer jämlika, vilket också visar sig i uppback­ningar och stundtals täta minimala responser. I uppsatsen diskuteras om lärarens sätt att ställa frågor har betydelse för elevernas inlärning.</p> / C-uppsats

Utifrån syftet att få en bild av hur samtal om matematik i skolår 9 ser ut har begrepp som initativ-respons-uppföljning (IRU), uptake, lotsning, testfrågor, autentiska frågor, talartid, nominering, dispreferens, uppbackning och minimal respons använts för att jämföra lära­rens genomgångar med de enskilda handledningssamtal läraren har med eleverna. Mate­rialet har samlats in genom video- och ljudupptagning under tre lektioner. Samtalen är att betrakta som institutionella samtal. Resultatet visar att iru-strukturen ofta finns under både genomgång och handledning och därmed också mönstret med testfrågor och svar. Det som skiljer situationerna åt är främst att lärarens andel av talartiden är lägre i handlednings­samtalen, som därmed framstår som aningen mer jämlika, vilket också visar sig i uppback­ningar och stundtals täta minimala responser. I uppsatsen diskuteras om lärarens sätt att ställa frågor har betydelse för elevernas inlärning. / C-uppsats